Analysen genomförs genom en korrelationsmatris i Excel. Denna korrelationsmatris går att finna i bilaga 3.
Svarsfördelning
Åldersgrupp Antal Andel
1995-2015 309 99,4%
Annat 2 0,6%
Figur 14: Svarsfördelning enkät
Kön Antal Andel
Kvinna 196 63%
Man 115 37%
Figur 15: Svarsfördelning i enkät
5.1 Analys av miljömedvetenhet
För att undersöka vilka attityder som styr generation Z i deras val av att köpa second hand kläder har attityden miljömedvetenhet analyserats genom en korrelationsmatris. Utifrån korrelationsmatrisen går det att utläsa att det inte finns någon samvariation mellan respondenternas huvudsakliga sysselsättning och deras klädkonsumtion då korrelationen ger en korrelationskoefficient på 0,045. Detta betyder att det inte uppnås någon relation då det inte uppfyller signifikansnivån. Samvariationen mellan hur ofta respondenterna köper kläder och hur vanligt det är att de någon gång av dessa handlar second hand visar att det finns en svag positiv samvariation med en korrelationskoefficient på 0,41. Samvariationen mellan respondenternas second hand köp och huruvida de tänker på miljön har en hög positiv
samverkan på 0,531. Då det är ett högt värde på koefficienten tyder detta på att variablerna för sig väldigt likartat.
5.2 Analys av prismedvetenhet
För att undersöka vilka attityder som styr generation Z i deras val av att köpa second hand kläder har attityden prismedvetenhet analyserats. Samvariationen mellan hur ofta respondenterna tänker på priset när de handlar second hand kläder ska nu redovisas. Det går att avläsa från korrelationsmatrisen att korrelationskoefficienten är 0,478 vilket påvisar på en positiv samvariation.
22
5.3 Analys av etiska skäl
För att undersöka vilka attityder som styr generation Z i deras val av att köpa second hand kläder har attityden etiska skäl analyserats.Samvariationen mellan hur ofta respondenterna konsumerar second hand kläder och om anledningen till det är att dessa tänker på etiska skäl går att avläsa i
korrelationsmatrisen. Korrelationskoefficienten är 0,361 vilket tyder på att det är ett lite svagare positiv samvariation än attityderna till miljömedvetenhet och prismedvetenhet. Trots den lite svagare samvariationen tenderar variablerna att röra sig i en viss omfattning likartat.
5.4 Analys av behovet av tidlösa och unika plagg
För att undersöka vilka attityder som styr generation Z i deras val av att köpa second hand kläder har attityden av tidlösa och unika plagg analyserats.Samvariationen mellan hur respondenterna
konsumerar second hand kläder och om denna anledning är att de är ute efter tidlösa och unika plagg går att avläsa i korrelationsmatrisen. Korrelationskoefficienten är 0,481 vilket indikerar på en samverkan mellan de två variablerna.
5.5 Analys av intresse för mode
För att undersöka vilka attityder som styr generation Z i deras val av att inte köpa second hand kläder har attityden intresse för mode analyserats.Tidigare refererat i analysen finns det ingen samvariation mellan respondenternas sysselsättning och deras klädkonsumtion. Samvariationen mellan
klädkonsumtion och köp av second hand kläder påvisade en svag positiv samverkan med en
koefficient på 0,141. Detta tyder på att variablerna rör sig i en viss omfattning likartat. Korrelationen mellan respondenternas konsumtion av second hand kläder och deras intresse för mode samt att följa dagens trender har en svag negativ samverkan. Den negativa korrelationen har en
korrelationskoefficient på -0,227 mellan dessa variabler. En annan samvariation som påvisas är samverkan mellan respondenternas konsumtion i hur ofta de handlar kläder och om dessa har ett intresse för mode. Där uppmärksammas en korrelationskoefficient på 0,389 som säger att det finns en samvariation mellan variablerna då dessa rör sig likartade.
5.6 Analys av relaterad till en låg samhällsklass
För att undersöka vilka attityder som styr generation Z i deras val av att inte köpa second hand kläder har attityden till att de relaterar second hand kläder till en lägre samhällsklass analyserats.Samverkan mellan respondenternas konsumtion av second hand kläder och deras uppfattning om att det skulle vara relaterat till en lägre samhällsklass saknar korrelation. Det går att avläsa i korrelationsmatrisen att korrelationskoefficienten påvisar -0,047 vilket betyder att det inte uppfyller signifikansvärdet.
Korrelationsmatrisen visar en till samvariation som är mellan hur ofta respondenterna handlar kläder och om dessa förknippar second hand kläder till en lägre samhällsklass. Korrelationskoefficienten visar 0,289 vilket visar en samverkan.
23
5.7 Analys av hygien
För att undersöka vilka attityder som styr generation Z i deras val av att inte köpa second hand kläder har attityden hygien analyserats. Korrelationen mellan respondenternas konsumtion av second hand kläder och deras uppfattning om att second hand kläder skulle vara ofräscha har en
korrelationskoefficient på -0,042 vilket betyder att det inte finns någon relation mellan dessa två variabler. En annan samvariation som går att utläsas genom korrelationsmatrisen är hur ofta
respondenterna handlar kläder och om dessa anser second hand kläder som ofräscha. Där förekom en korrelationskoefficient på 0,128 vilket ses som en svag positiv samvariation. Variablerna rör sig likartat men enbart till en viss mån.
5.8 Analys av icke visuellt tilltalande butiker
För att undersöka vilka attityder som styr generation Z i deras val av att inte köpa second hand kläder har attityden icke visuellt tilltalande butiker analyserats. Korrelationen mellan respondenternas konsumtion av second hand kläder och deras åsikt om att second hand butiker ofta är röriga och icke visuellt tilltalande innehar en relativ stark negativ korrelation. Korrelationskoefficienten påvisar -0,323. Utifrån korrelationsmatrisen går det att finna att det inte finns någon samvariation mellan hur ofta respondenterna köper kläder och om detta påverkar deras attityd till om de anser butiken som icke tilltalande. Korrelationskoefficienten påvisades där vara 0,04 vilket leder till att det inte finns någon korrelation.