När Satellitskolan startades tog den avstamp i barnens vardag och fritid, för att sedan försöka överföra det till en fungerande pedagogik. Eftersom media, dator och IT är en stor del av bar- nens vardag (Medierådet, 2006) faller det sig ganska naturligt att bygga en pedagogik kring de faktorerna, för att koppla lärandet till elevernas verklighet, vilket läroplanerna även före- språkar. Vår empiri bestyrker Danielssons (2002) slutsats om att mediepedagogik kan vara likt ”rolig fritid” för eleverna och skapa en lustfylld lärande miljö då skolan inte känns lika traditionell.
Den kunskapssyn vilken råder hos lärarlaget genomsyras av att kunskap ska vara tillämpbar på ett praktiskt sätt. Det handlar om att eleverna får möjlighet till att visa vad de har lärt sig genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper i diverse medieprojekt. I arbetet är det ett genom- gående moment att eleverna får framträda inför kamera, publik eller på annat stå i rampljuset.
Följden av det ger eleverna en självsäkerhet och de utvecklar en trygghet i sig själva enligt en av lärarna. Detta styrks också av Danielsson resultat där eleverna uttryckte ”att våga” var en positiv aspekt som följer ett mediepedagogiskt arbete (2002). En annan trygghetsfaktor är skolans ringa storlek, vilket även i sig är en del av pedagogiken. Atmosfären blir familjär och eleverna uppskattar känslan av att alla känner alla, även lärarna.
Vad som är viktig kunskap är inte något lärarna har tolkningsföreträde till, utan eleverna får utrymme till att själva undersöka och ta fram relevant information utifrån deras egen syn på saken. Detta möjliggörs genom att eleverna får relativt fria tyglar att bestämma och forma innehållet i sina medieproduktioner. Lärarna agerar som handledare istället för styrande för eleverna. Under produktionens gång tar eleverna fram olika material och fakta vilka antingen kommer med i slutprodukten eller plockas bort p.g.a. tidsbrist, alternativt i brist på relevans etc. Men all information eller kunskap eleverna har förvärvat under processens gång, anses vara viktig för lärarens möjligheter till att bedöma elevernas utveckling. Detta medför i prak- tiken att lärarna hela tiden, på ett eller annat sätt, är närvarande som rådgivare och observatö- rer under elevernas projektarbete. Lärarna motsätter sig därmed den, vad de kallar, mera tradi- tionella undervisningsformen med prov där eleverna bedöms utifrån sin förmåga att svara på ett visst sätt. Den formen av pedagogik återspeglar mer lärarens egen syn på vad viktig kun- skap är.
En sidoeffekt av ovanstående arbetssätt är att eleverna tränas i att ta eget ansvar i större ut- sträckning än vad som är vanligt på grundskolor. Eleverna upplever friheten till att själva kunna bestämma tid och plats för skolarbetet, som något positivt och motiverande. Det fram- kommer dock att vissa elever har svårt med att ta detta ansvar, men att de samtidigt ofta får indirekt hjälp från de andra i arbetsgruppen, eftersom dess medlemmar strävar mot ett speci- fikt gemensamt mål. Det krävs att eleverna har en bakgrund med fasta ramar hemifrån, för att de ska kunna hantera den frihet de ges på skolan.
Lärarna arbetar i arbetslag och de hjälps åt med att sätta betygen. Det innebär att när svensklä- raren ska sätta betyg på en elev skulle han kunna få betygsunderlag från exempelvis SO- läraren. Eleverna kan alltså ha presterat inom ett och samma ämne för flera olika ämneslärare.
Satellitens arbetssätt kan vara tidskrävande när arbetslagen ska planera de olika arbetena. Pro- jekten måste hela tiden uppdateras eftersom de är åldersintegrerade och lärande vill inte att en elev ska behöva arbeta med ett projekt om samma tema, två gånger under sin tid på skolan.
Att elever får hjälp och lär sig av varandra är en viktig del i Satellitskolans didaktik. Det sker först och främst genom de olika arbetsgrupperna de oftast arbetar i. Varje arbetsgrupp har sin specifika roll i filmprojektet och ansvarar för ett visst område, t.ex. musik, manus eller teknik. Gruppernas medlemmar består av en sammansättning elever från olika årskurser. Under detta arbete får de mer erfarna eleverna många tillfällen till att instruera de yngre och bidra med sin erfarenhet. Konsekvensen av ett sådant arbetssätt borde leda till att lärarens arbetsbörda mins- kas i och med att eleverna själva hjälper varandra i stor utsträckning. En annan effekt är att de äldre automatiskt tvingas reflektera kring sin kunskap och befästa den, när de hjälper de yng- re.
Skolan har ett ämnesintegrerat arbetssätt och har som övergripande mål att all undervisning, om möjligt, ska kunna kopplas ihop med det pågående temat just då. Tanken bakom det är att eleverna ska känna en röd tråd genom all undervisning på skolan. Eleverna ska inte behöva dela upp kunskapen och tilldela den specifika skolämnen. Det ämnesintegrerade arbetet ger eleverna en bättre helhetssyn över hur samhället fungerar, där saker inte är uppdelade i ämnen utan komplext och sammanflätat.
Lärarna menar att de kreativa aspekterna i skolans undervisning bidrar till ett lustfyllt lärande. Trots att lärarlaget kallar Satelliten för den ”kreativa skolan” är det inget krav från lärarnas sida att varje elev ska vara kreativ. Tvärtom påpekar lärarna att olika färdigheter behövs inom varje elevgrupp för att gemensamt kunna slutföra ett uppdrag. Det behövs några individer vilka kan stå för den kreativa biten och samtidigt behövs det individer till att utföra andra praktiska moment. Just variationen är viktig på skolan för lärarna och eleverna. En annan bi- dragande faktor till variationen i pedagogiken är användandet av datorer och IT. Det är en stor del i mediepedagogiken och används i många, om inte alla, projekten. Datorerna öppnar möj- ligheter till fler olika redovisningsformer för eleverna och är även ett redskap i arbetets gång. Enligt en lärare tycker eleverna det är stimulerande med teknik i skolan och det bidrar även till att de kan utvecklas mycket snabbare i t.ex. bild, vilket även stöds av Danielssons text om utveckling av elevers skapande. Det finns en nyfikenhet och spänning hos eleverna för den
på stort allvar då de får tillträde till vad som annars hör till den mer vuxna världen (Daniels- son, 2002).
Elevernas praktiska arbete tillskrivs inte enbart medieproduktionerna, utan eleverna är regel- bundet verksamma med att renovera eller konstruera möbler till skolan, samt skapa rekvisita till projekten. Syftet bakom det är bl.a. annat integrera slöjdundervisning och teknikundervis- ning eftersom skolan inte har tillgång till en traditionell slöjdsal. Ytterligare anledningar är att eleverna antas vara mer mån om sin skolmiljö om de själva har bidragit till att framställa den. Sådana arbetsuppgifter beskrivs på samma sätt positivt av rektorn eftersom arbetet i sig upp- levs av eleverna vara meningsfullt då det fyller en uppenbar och praktisk funktion.