5.4.1 Arbetslag och bedömning
Rektorn berättar att Satellitskolans arbetssätt kan innebära att det blir svårare för lärarna att ge betyg. Han framhäver även skillnaden mellan bedömning baserad på prov och bedömning baserad på filmproduktioner:
På en vanlig skola kanske en lärare ställer upp en rad frågor på ett prov som eleverna ska svara på. Ut- ifrån svaren blir det lätt att ge eleverna betyg men samtidigt ger dessa prov inte möjlighet till eleverna att verkligen visa vad de har lärt sig eftersom svaren som efterfrågas är den kunskap som ”läraren” anser vara den rätta kunskapen. Eleverna kanske har lärt sig en hel del annat som är minst lika viktigt. I dessa fall sitter eleven inne med kunskap som aldrig får ett utrymme att förmedlas. Genom det arbetssätt vi har får eleven möjlighet att själv visa vad de tycker är viktigt.
betande arbetslag kan eleverna lära sig saker vilka respektive ämneslärare kanske aldrig får se. Kommunikationen är viktig mellan lärarna i arbetslaget då de vidarebefordrar vad eleverna presterat.
Det är också fördel att samarbeta i arbetslaget såsom vi gör nu. Det kan t.ex. handla om att en elev kanske inte har skrivit så mycket texter i svenska men när arbetslaget träffas och pratar om betyg etc. kanske det framkommer att eleven faktiskt har skrivit en hel del texter i SO vilket i sin tur kan bli precis lika bra un- derlag. Elevernas prestationer inom respektive ämne stannar alltså inte hos ämnesläraren utan diskuteras och vidarebefordras även till de andra.
Rektorn betonar också vikten av kommunikationen i arbetslaget. Han tycker att kommunika- tionen skulle kunna bli bättre och att när kommunikationsbrister uppstår vid planering av te- man kan det leda till att lärarna gör samma uppgifter utan att vara medvetna om det.
Det kan uppstå nackdelar med detta arbetssätt om kommunikationen mellan lärarna brister, dvs. om lärar- na lämnar planeringsrummet med olika vision om slutmål. I sådana fall kan lärarna tro att de hade samma bild i huvudet angående slutmålet, när de i själva verket lämnade rummet med fem eller sex olika bilder av slutmålet. I sådana fall är det väldigt viktigt att vi ger oss tid till att skriva ner och konkretisera precis vad vi menar så att alla i lärarlaget är på samma spår. Vi kan själva bli mer duktiga på att kommunicera med varandra så att vi inte kläcker en idé i mötesrummet och alla blir entusiastiska och sätter genast igång utan att verkligen ha bestämt närmare vem som gör vad. Sen kanske det visar sig att två lärare har gjort ungefär samma sak utan att de visste om det.
5.4.2 Dator och IT i undervisningen
Satellitskolan använder datorer i en stor del av undervisningen. Lärare 1 såg bara positiva möjligheter med dator i undervisningen. Datorn bidrog med fler tillvägagångssätt för eleverna att uttrycka sig i.
Användning av datorer ser jag som något positivt eftersom eleverna får en helt annan möjlighet till att ut- trycka sig och eleverna kan göra saker med hjälp av tekniken som de annars inte hade kunnat göra. I äm- net bild t.ex. kan eleverna utvecklas mycket snabbare och göra snygga saker i photoshop jämfört med om de skulle rita det själva.
Elev 3 tyckte datorn var en av de stimulerande faktorerna i skolan för att det var kul att arbeta med teknik för det var något han ville arbeta med senare i livet.
Här vill man gå till skolan. På helgerna saknar jag ibland skolan för att man har alltid något kul att göra här. Jag tycker att det är kul att jobba med teknik och eftersom jag vill arbeta med det i framtiden och där- för passar den här skolan mig väldigt bra.
5.4.3 Ämnesintegrering
Undervisningen på Satelliten är ämnesintegrerad och det hade lärarna bara positiva saker att säga om. De beskriver fördelarna som variation i undervisningen och att en ämnesintegrerad undervisning är mer relaterad till hur samhället och verkligheten ser ut. Lärare 1 talar om hur de kan gå på djupet med fakta och material
Lärare 2 berättar om helhetssynen för eleverna och lärandet vilket går från dolt till allt mer synligt för eleverna.
Fördelen är att eleverna får en helhetssyn här. Vi ger eleverna större insikt om verkligheten än vad man gör på en traditionell skola där ämnena är väldigt separerade från varandra. Sakta men säkert förstår ele- verna att kunskap i olika ämnen integreras med varandra i verkligheten. T.ex. att de arbetar med ”svens- ka” när de skriver manus till ett filmprojekt
5.4.4 Åldersintegrering
Rektorn beskriver många fördelar med de åldersintegrerade grupperna på Satelliten. Han sä- ger att eleverna kan ta hjälp av varandra, de yngre får hjälp av de äldre och de äldre utvecklas då de ger de yngre hjälp. De äldre och de yngre verkar tillsammans i sin utveckling i en slags symbios.
Åldersintegreringen är väldigt positiv utifrån det perspektivet att de äldre eleverna undervisar ofta de yng- re eleverna utan att de tänker på det. I den processen måste den här äldre eleven tänka till hur den ska för-
rat sätt så uppstår inte det här mötet. Ett exempel är när sjuorna ska börja skriva egna manus och då är det klart att niorna har redan en god vana av det och kan guida sjuorna om vad de bör tänka på etc. Alltså blir niornas erfarenhet och kunskap något som förmedlas vidare till de yngre.
Elev 3 bekräftar det Rektorn sa och tycker att blandningen på åldrarna är bra för att det föds fler nya idéer. Rektorn berättare vidare att: ”Det är också bra att vi arbetar åldersintegrerat eftersom det finns alltid någon som har en bättre idé än en själv. De äldre eleverna har större erfarenhet t.ex. av vissa saker och då kan man få hjälp av dem”.
Rektorn nämner även fördelar för lärarna med åldersintegreringen på skolan. Lärarna tvingas hela tiden förnya projekten men en nackdel finns i att det kan vara svårt med den ständiga förnyelsen för vissa lärare.
Fördelen är bl.a. att man som lärare inte kan stagnera i arbetet. Du kan inte gå in och köra samma sak som du körde för ett år sen för att arbetet här bygger mycket på att vi har olika projekt. Eftersom ”temat” är åldersöverskridande mellan sjunde till nionde klass och sträcker sig dessutom ibland över mer än ett skol- år, kan man därför inte som lärare ha ”samma” upplägg varje år. Denna aspekt är något som kan vara väl- digt svårt för vissa lärare och kräver lite mer jobb i planeringen.
5.4.5 Arbetssättet med grupper och reflektion
Eleverna på Satelliten arbetar nästan alltid i grupper och det är skilda tankar om det arbetssät- tet bland eleverna, lärarna och rektorn. Elev 3 tycker arbetet i grupp är bra för att de ger var- andra stöd.
Elev 1 tycker det blir för mycket prat när de ska koncentrera sig på kärnämnena.
Jag tycker att det kan vara svårt ibland att koncentrera sig på ”kärnämnena” som t.ex. matte. Jag har svårt med matte och jag behöver ha lugn och ro omkring mig. Eftersom vi arbetar en hel del i grupper på två el- ler tre i varje, så blir det mycket snack som kan störa.
Rektorn tycker inte riskerna för att vissa elever ska glida fram på andras bekostnad är större än i en skola med mer individuella arbetsformer.
Eftersom mycket av arbetet här på skolan bygger på grupparbete finns en viss risk att några elever som förefaller vara aktiva i processen kanske slinker med utan att egentligen ha lärt sig speciellt mycket. Så- dana fall kan ibland vara svåra för lärarna att upptäcka men det tror jag är mer ett allmänt skolproblem för detsamma kan hända i mer traditionell undervisning, dvs. att vissa elever försöker se aktiva ut och räcker upp handen i klassen men producerar kanske inte så mycket. Trots att vi har mycket grupparbete har vi dock också mer individuell undervisning också, speciellt i matte och SO och därmed kommer dessa ele- ver inte länge undan med att vara inaktiva.
Rektorn understryker också att de inte enbart arbetar med grupparbeten utan även individuell undervisning i några utav kärnämnena.
Eleverna på Satelliten får hela tiden arbeta med reflektion i de olika arbetsområdena. Lärare 2 tycker inte att arbetssättet är optimalt för alla barn, olika barn har behov av olika former av undervisning.
Eftersom eleverna hela tiden arbetar med projekt och vilket innehåll som ska finnas med i produktionerna är eleverna väldigt vana vid att reflektera över fördelar och nackdelar med olika stoff. Detta arbetssätt passar inte alla barn eftersom alla barn har helt enkelt inte samma förutsättningar hemifrån. Sätter man in elever här på Satelliten som inte är vana vid att reflektera över sitt arbete och sin situation, och som inte är vana vid någon struktur och ramar hemifrån får de väldigt svårt att klara av arbetssättet här. De behöver en trygghet i form av fastare ramar och därmed kan mer konservativ undervisning vara mer nyttig för des- sa elever.
5.4.6 Tidsaspekten
Satellitskolans pedagogik med projekt- och processbaserat lärande, har en baksida i form av tidsbrist, beskriver Lärare 1. Han skulle trots det, inte vilja ändra något i pedagogiken, men tycker det är synd att eleverna inte alltid har tid att utföra uppgifterna så bra som de skulle ha kunnat göra. Samtidigt påpekar läraren att tidsbristen i sig kan medföra positiva konsekvenser eftersom eleverna tränas i att lösa tidsproblemet genom att tänka om och komma med alterna- tiva lösningar.
Det är kanske mest tiden – att man ibland vill ha mer tid till förfogande. Det är dock inget i själva ”meto- den” vi vill ändra. Vi har t.ex. en elevpanel som ska diskutera igenom filmer som produceras. Vi skulle
alla att hinna. Det vore optimalt om grupperna fick tid att göra de omtagningar de känner att de behöver, eller att hitta bra inspelningsplatser etc. men det är inte alltid som det finns tid till det.
5.4.7 Fysiska miljön
Två av tre elever i undersökningen berättar om hur de tycker det är en fördel att skolan är re- lativt liten och har så pass få elever till antalet. Båda eleverna uppskattar känslan av att alla känner alla. Elev 2 tycker också att inlämningsformen via mejl är en möjlighet han inte haft tidigare.
Det är en mindre skola så att man känner varandra bättre. Man kan få olika svar men båda kan vara lika bra för det. Det blir mycket lättare när man bara kan skicka in sina läxor via mejl, och därför blir det mindre att bära.
Elev 3 vantrivdes på sin förra skola p.g.a. den stora storleken på den. Hon tycker dessutom att det är bra att Satelliten har fler manliga lärare.
Jag trivdes inte på Holmaskolan för det var så stor skola. Satelliten är en mycket mindre skola och alla känner alla. På min gamla skola var det bara kvinnliga lärare medan det bara är manliga lärare här. Kvinnliga lärare är lite strängare än manliga lärare.
5.4.8 Övrigt
Elev 2 poängterade det positiva med ett varierande arbetssätt, då han inte blev lika trött och skolan blev mer kul.
Det är kul att gå till skolan. Man blir inte lika trött av att vara i skolan eftersom man inte sitter hela dagen inne i klassrummet utan man har pauser och sådant som man kan arbeta med vissa uppgifter. Det kan t.ex. vara så att vi får en genomgång i början av mattelektionen och vissa uppgifter som vi ska göra och sen kan vi gå på rast och göra uppgifterna utanför klassrummet. Vi gör alltså inte hela arbetet inne i klass- rummet.
Lärare 2 tyckte att Satellitens arbetssätt gav elever möjligheten att vara sig själva och på så sätt bli mer självsäkra. Läraren har sett elevers utveckling från att vara rädda för att framträda inför publik p.g.a. att de hela tiden får arbeta med att agera framför kamera eller andra elever.
På den här skolan skapas en tillåtande atmosfär där elever vågar vara sig själva. Vi har haft elever som har sagt till oss att: vilken tur det var att de gick just här för att på den skolan för när jag gick i sjuan på min gamla skola så vågade jag knappt öppna munnen. Den här öppenheten skapas för att eleverna är ständigt framför en kamera eller i rampljuset på ett eller annat sätt.
En annan lärare betonade fördelen med att eleverna hela tiden får reflektera kring fakta och information i deras arbetsgång.
Lärare 2: Eftersom eleverna hela tiden arbetar med projekt och vilket innehåll som ska finnas med i pro- duktionerna är eleverna väldigt vana vid att reflektera över fördelar och nackdelar med olika stoff.