Sammanfattning och slutsats

Syftet med arbetet var att gå på djupet med vad Satellitskolans mediepedagogik består av. En av frågeställningarna var att reda ut vilken kunskapssyn lärarna har på skolan. Slutsatsen av arbetets resultat blir att lärarna vill att den kunskap eleverna ska utveckla, ska vara användbar praktiskt för dem själva. Den ska utgå från elevernas vardag och upplevas likt rolig fritid för dem. Lustfylldhet är ett nyckelord i pedagogiken vilket uppnås genom mångfald i form av kreativitet, praktiskt arbete, estetiska uttrycksmedel, teknisk utrustning etc. Lärarna vill att eleverna ska bli självsäkra, trygga i sig själva, ansvarstagande och känna delaktighet i sin mil- jö. Eleverna får genom grupparbeten stor frihet till att själva sortera och prioritera vilken kun- skap de tycker är väsentlig och relevant. Lärarna gör således inte anspråk på att inneha den enda rätta kunskapen utan menar att den är subjektiv och yttrar sig olika för olika individer. Där är lärarnas roll att bistå med den hjälp och medel eleverna behöver, om de behöver den. Lärarna menar på att eleverna utvecklas i samspel med varandra och ser bara fördelar med ett åldersintegrerat arbetssätt. Ämnena integreras med varandra i projekten och lärarna ser att det ger en bra återspegling på hur samhället ser ut, där saker inte är uppdelade i ämnen utan sam- manflätade i varandra. Datorer och IT har en stor del i lärandet på Satelliten. Lärarna anser att

de tillför variation, nyfikenhet och spänning för eleverna och även att de är stora delar i bar- nens vardag och i övriga samhället.

Både eleverna och lärarna är positivt inställda till arbetssättet på Satellitskolan. Lärarna har ett pedagogiskt syfte med variationen, kreativiteten och elevernas eget ansvar i arbetet. Eleverna visar en medvetenhet om en del av lärarnas syfte, men uttrycker det i andra ord. Ämnesinte- greringen är tydlig för alla elever i undersökningen. De vet om att ämnena vävs samman och att de i ett projekt arbetar med flera ämnen samtidigt. Lärarna säger att det blir tydligare för eleverna desto högre upp i skolåren de kommer. Kanske är orsaken till varför de var så pass medvetna om ämnesintegreringen, att eleverna i vår undersökning var i skolår 8 och 9. Ele- verna och lärarna har i stort sett samma syn på åldersintegreringen. Det är även på det viset i frågan om skapandet av den egna miljön. Både lärarna och eleverna ser poängen med arbets- sättet i att eleverna blir delaktiga, men lärarna ser även arbetet med den egna miljön likt ett steg i den ämnesintegrerade pedagogiken. I och med att undervisningen bedrivs på ett holis- tiskt sätt där ämnena flyter in i varandra, är eleverna ofta inte fullt medvetna om vad de lär sig, eller vilket ämne kunskapen tillhör. Lärarna beskriver alltså att ett ”dolt lärande” kan upp- stå hos eleverna och att det dröjer ofta till eleverna kommer upp till nionde klass innan de har förstått arbetsmetodens läroprocess.

En av huvudfrågorna för arbetet var att ta reda på vilken teoretisk förankring ett mediepeda- gogiskt förhållningssätt kan innebära. Lärarna har tagit intryck och blivit inspirerade från många olika håll. Bifrost och Reggio Emilia är två av de pedagogiska inriktningar som kom- mer på tal. Vår empiri klargör emellertid att lärarlaget på Satellitskolan inte vill tillskriva sitt arbetssätt någon särskild pedagogisk metodik. Lärarna hämtar däremot stor del av sin inspira- tion och stöd från styrdokumenten för grundskolan, läroplanen Lpo94 och kursplanerna. Efter närmare granskning av skolans undervisningsstruktur och tillvägagångssätt kan slutsatsen dras att arbetssättet påminner mycket om Vygotskijs teorier om ett sociokulturellt lärande och John Deweys teorier om praktiskt lärande. Arbetssättet har också stora likheter med en peda- gogisk metodik vilken kallas för uppgiftsbaserat lärande som har fått stor spridning i skol- sammanhang sen 1980-talet.

Enligt vår empiri är de positiva effekterna, av Satellitens mediepedagogik, att arbetet med media och teknisk utrustning motiverar och engagerar eleverna. Den åldersintegrerade under- visningen med grupparbeten gör att eleverna lär sig av varandra och den stora friheten i ar-

betssättet gör att eleverna utvecklar en känsla för ansvarstagande. En möjligt negativ följd av skolans krav på elevernas eget ansvar är att skolformen i sig inte lämpar sig för alla.

Negativ verkan som kan uppstå som följd av Satellitskolans arbetssätt är att lärarna får tidvis lägga mycket extratid på sitt arbete. Det är t.ex. inte ovanligt att lärarna behöver arbeta extra på kvällar eller helger för att hinna slutföra olika projekt. Eftersom undervisningen är väldigt ämnesintegrerad, ställs höga krav på lärarna att kommunikationen fungerar så att alla i lärar- laget har samma vision om hur de olika projekten ska gå till. Det har hänt att lärarna, p.g.a. missförstånd, låtit eleverna göra ungefär samma saker.

7 Diskussion

Det har inte varit lätt att hitta forskning kring mediepedagogik av den enkla anledningen att ämnet fortfarande är tämligen outforskat. Det kan ha sin naturliga förklaring i att det är först de senaste åren teknisk utrustning har gått ner tillräckligt mycket i pris, för att skolor ska kun- na investera i den. Förutom prisaspekten har tekniken och programvaran gjort stora framsteg vilket gör det möjligt för amatörer att åstadkomma medieproduktioner vilka endast var förbe- hållet professionella. Det medföljer dessutom att mediepedagogiskt arbete blir mycket mer givande utifrån aspekten att elever snabbt kan se ett resultat med ett professionellt intryck.

Den mest omfattande relevanta forskningen vi hittade för arbetet var Helena Danielsson dok- torsavhandling ”Att lära med media”. Men Danielssons arbete utgår ifrån andra frågeställ- ningar och undersökningsobjekten består av skolor vilka antingen arbetar tillfälligt med ett mediepedagogiskt projekt eller arbetar med mediepedagogik i mycket mindre skala än Satel- litskolan gör. Danielssons var alltså en viktig referens för oss men vi fick inte mycket stöd från hennes annars omfattande empiriska material. Å andra sidan kan vi poängtera att vårt syfte och vår frågeställning möjligtvis inte har blivit undersökt tidigare och därmed blir av- saknaden av litterärt stöd naturligt.

Vi är överlag nöjda med genomförandet av undersökningen och vårt resultat. Vi noterade att lärarna gav mycket mer utförliga svar och därmed mer värdefull empiri till analysen. Efter-

som vår huvudsakliga frågeställning var att undersöka lärarnas förankring i pedagogiska teo- rier och metoder, kan det diskuteras om det inte hade räckt med att intervjua lärarna och inte eleverna alls. Vi anser dock att genom att intervjua eleverna fick vi en värdefull helhetsbild av skolan vi inte hade fått annars. Dessutom framkom under intervjuerna att eleverna och lärarna hade olika uppfattningar läroprocessen. Lärarna menade att det förekommer dolt lärande på skolan likt ett resultat av den ämnesintegrerade undervisningen. De elever vi intervjuade ver- kade emellertid vara fullt medvetna om hur ämnesundervisningen integrerades och att de säl- lan arbetade med endast ett ämne i taget.

Olikheten i lärarnas och elevernas svar anser vi vara en intressant fråga vilken förtjänar att undersökas närmare. Om lärarna har rätt när de påstår att eleverna ofta inte alltid är medvetna om vilken kunskap de fått, hur de fått den eller vilket ämne kunskapen tillhör, kan det bli en intressant utmaning i att konstruera undersökning som bestyrker lärarnas utsaga. Hur tar vi reda på något eleverna inte vet att de känner till, att de lär sig saker utan att veta om det? Det blir svårt att undersöka det med t.ex. ett prov, för ett prov är utformat på ett sådant vis att den redan förutsätter vad eleverna har lärt sig och att de ska besvara på vad som forskaren anser är kunskap. Detta motsäger det arbetssätt Satellitskolan har eftersom kunskap inte är något som lärarna dikterar.

Det hade varit en tillgång för vår empiri med även intervjusvar från elever i sjunde klass för få representanter från skolans alla årskurser. Men den tidsperiod vi var ute på Satellitskolan på observation och samlade intervjumaterial, var alla sjundeklassare ute på sina praktikperioder. Vi bedömer emellertid att avsaknaden av intervjumaterial från en sjundeklass inte förändrar värdet i vår analys.

8 Referenser

Danielsson, Helena (2002). Att lära med media : om det språkliga skapandets villkor i skolan med fokus på video. Stockholm: Univ. (Doktorsavhandling / Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet).

Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, Olga (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Egidius, Henry (2003). Pedagogik för 2000-talet (4., [uppdaterade] utg uppl.). Stockholm: Natur och kultur.

Europeiska kommissionen (2006). Benchmarking Access and Use of ICT in European Schools 2006. Tillgänglig 2007-12-11,

“http://www.empirica.biz/empirica/publikationen/documents/No08-2006_learnInd.pdf”

Europeiska skoladatanätet (2006). A review of studies of ICT impact on schools in Europe - Executive summary. Tillgänglig 2007-12-11,

”http://insight.eun.org/shared/data/pdf/impact_study.pdf”

Hansson, Kristina (1997). Piteåmodellen -när eldsjälarna gjort sitt!. Stockholm: Våldsskild- ringsrådet. (Våldsskildringsrådets skriftserie).

Imsen, Gunn (2000). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi (3., [uppdaterade och utvidgade] uppl uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Kairos Future AB (2006). Skola 2021 – framtidens kunskap, skola och lärande. Tillgänglig 2007-12-11, ”http://www.skolutveckling.se/innehall/it_i_skolan”

Kursplaner för svenska, 2000. Skolverket. Tillgänglig 2007-12-10, ”www.skolverket.se”

Kursplaner för ämnet bild, 2000. Skolverket. Tillgänglig 2007-12-10, ”www.skolverket.se”

Kursplaner för samhällsorienterade ämnen, 2000. Tillgänglig 2007-12-10, ”www.skolverket.se”

Lundquist, Daniel (2003). [Mediepedagogik i Malmö stad: utredning om ett mediepedago- giskt program. Malmö: Malmö stad.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemet (Lpo94), 1994. Skolverket. Tillgänglig 2007-12-10, ”www.skolverket.se”

Medierådet (2006). Unga & Medier, 2006. [Digital version].

Rönnberg, Margareta & Musikhögskolan i Piteå. Medieavdelningen (2003). Vad är mediepe- dagogik? : "skolpåverkan" på media!. Uppsala; Piteå: Filmförl.; Medieavd., Musik- högsk.

Skolverket (2001). Film- och mediepedagogik i skolan - en seminarieserie sammanfattande rapport om 11 seminarier om film- och mediepedagogik i skolan hösten 1999-våren 2000. Stockholm: Skolverket. (Projektet Kultur för lust och lärande Dnr 98:1734). Till- gänglig 2007-12-10, ”www.skolverket.se”

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken : ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Thavenius, Jan (2002). Den goda kulturen och det fria skapandet : diskurser om "Kultur i skolan". Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer : inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forsk- ning. Tillgänglig 2007-12-10, ”http://www.vr.se”

Bilaga A

Intervjuområden till lärare

2. Tidigare erfarenhet av liknande arbetssätt 3. Fördelar och nackdelar

4. Inspiration och kopplingar till andra pedagogiker 5. Datorer och IT i undervisningen

6. Sociala miljön på skolan 7. Arbetsklimatet

8. Ämnesintegrering 9. Kärnämnena

Bilaga B

Intervjuområden för elever

2. Tidigare erfarenhet av liknande arbetssätt

3. Skillnader mellan Satellitskolan och tidigare skolor 4. Fördelar och nackdelar

5. Datorer och IT i undervisningen 6. Sociala miljön på skolan

7. Arbetsklimatet 8. Ämnesintegrering 9. Kärnämnena 10. Kreativiteten