6. EMPIRISK ANALYS
6.1 Analys av ledarstilarnas beslutsbeteenden i relation till arbetsrelaterad stress
Analys 6.1.1 till och med 6.1.3, analyserar fråga 3 till och med 5 som behandlar beslutsbeteenden hos transformell och transaktionell ledarstil i relation till arbetsrelaterad stress.
6.1.1 Analys av medarbetarens möjlighet till att påverka beslut
Fråga 3a: ”Har du möjlighet att påverka de beslut som berör din verksamhet?” Fråga 3b: ”Upplever du det som stressande?”Figur 6.1: Bortfall vid analys av fråga 3a och 3b
Figur 6.1 visar att 4 respondenter har svarat ”vet ej” på fråga 3 varför det är 3,6 procent bortfall på denna fråga.
Korstabulering 6.1.: Analys av fråga 3a+b (SPSS)
Enligt Jacobsen och Thorsvik (2013) handlar demokratiska beslutsbeteenden om att göra medarbetare delaktiga i beslutsprocesser, medan auktoritära beslutsbeteenden exkluderar medarbetare från beslutsprocesser. I korstabulering 6.1 kan vi se att det var 7,5 procent (1+4/59+8) av de respondenter som alltid eller ganska ofta hade möjlighet att påverka de beslut som berörde verksamheten (demokratiskt beslutsbeteende), som upplevde denna möjlighet som stressande eller mycket stressande. Med tanke på att det endast var 7,5 procent, det vill säga 5 personer, som upplevde det demokratiska beteendet som stressande, visar att ett beslutsbeteende där medarbetarna har möjlighet att påverka de beslut som berör verksamheten minimerar påfrestningar hos medarbetarna vilket även Jacobsen och Thorsvik (2013) talar om.
Sida | 39 Av de respondenter som sällan eller aldrig hade möjligheten att påverka de beslut som berörde verksamheten (auktoritärt beslutsbeteenden), var det 33,3 procent (7+4+2/36+3) som upplevde det som stressande eller mycket stressande att sällan eller aldrig ha möjligheten att påverka de beslut som berör verksamheten. Vi antyder att ett demokratiskt beslutsbeteende, som att låta medarbetare vara delaktiga i beslutsprocesser, kan förebygga arbetsrelaterad stress, medan ett auktoritärt beslutsbeteende, som att exkludera medarbetare från beslutsprocesser, kan göra att arbetsrelaterad stress ökar.
Korrelationsanalys 6.1: Analys av fråga 3a och 3b (SPSS)
Korrelationsanalys 6.1 visar att det finns en korrelation, det vill säga ett samband mellan medarbetares möjlighet att påverka beslut som berör verksamheten och upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Det betyder att analysen för krostabuleringen 6.1 stämmer. Korrelationsanalys 6.1 visar att det är en positiv korrelation mellan dessa variabler, det betyder i vårt fall att upplevelsen av arbetsrelaterad stress ökar hos medarbetaren ju mindre möjlighet denne har till att påverka beslut som berör verksamheten. Enligt Jacobsen (2002) korrelationsmått är det en stark korrelation mellan möjligheten att påverka de beslut som berör verksamheten och upplevelsen av arbetsrelaterad stress. För vår studie betyder det att de demokratiska beslutsbeteendet att ge medarbetarna möjlighet att påverka beslut som berör verksamheten har en stark påverkan till att förebygga den arbetsrelaterade stressen.
6.1.2 Analys av medarbetarens kunskap om vem som tar beslut inom
verksamheten
Fråga 4a: ”Vet du vem eller vilka som tar beslut som berör verksamheten på din arbetsplats?” Fråga 4b: ”Upplever du det som stressande?”
Figur 6.2: Bortfall vid analys av fråga 4a och 4b
Figur 6.2 visar att 4 respondenter har svarat ”vet ej” på fråga 4 varför det är 3,6 procent bortfall på denna fråga.
Sida | 40
Korstabulering 6.2: Analys av fråga 4a och 4b (SPSS)
Utifrån Cooper et al. (2001) teorier om rollerna i organisationen trodde vi att demokratiska beslutsbeteenden kunde leda till att medarbetarna upplever en rolltvetydighet. Det anses kunna uppstå en arbetsrelateradstress om man inte riktigt vet vem som tar beslut som berör verksamheten. Utifrån teori av Jacobsen och Thorsvik (2013) förmodade vi att auktoritära beslutsbeteenden skapar tydliga roller och det är tydligt vem som tar beslut för verksamheten (se avsnitt 3.3.1). Korstabulering 6.2 visar att 6,6 procent (1+4/76) av de respondenterna som visste vem eller vilka som tog beslut som berör verksamheten på deras arbetsplats som upplevde det som stressande eller mycket stressande. Av de respondenter som delvis eller inte visste vem eller vilka som tog beslut som berörde verksamheten på deras arbetsplats var det 20 procent (6/29+1) som upplevde detta som stressande. Vi antyder att när det finns en oklarhet i vem eller vilka som tar beslut gällande verksamheten kan arbetsrelaterad stress uppstå. För att förebygga arbetsrelaterad stress bör det därför vara tydligt vem eller vilka som tar beslut, denna tydlighet skapas främst med ett auktoritärt beslutsbeteende.
Korrelationsanalys 6.2: Analys av fråga 4a och 4b (SPSS)
Korrelationsanalys 6.2 visar att det finns en korrelation mellan upplevelsen av stress och det auktoritära beteendet att skapa tydlighet i vem eller vilka som tar beslut som berör verksamheten på arbetsplatsen. Korrelationen är medelstarkt positivt (Jacobsen, 2002). Det betyder att de auktoritära beslutsbeteendet att skapa tydlighet i vem eller vilka som tar beslut som berör verksamheten på arbetsplatsen har en medelstark påverkan till att förebygga den arbetsrelaterade stressen.
6.1.3 Analys av medarbetarens relation till sin närmsta chef eller
arbetsledare
Fråga 5a: ”Vilken relation passar bäst in på den relation du har till den närmsta chef eller
arbetsledare?”
Sida | 41
Figur 6.3 Bortfall vid analys av fråga 5a och 5b
Figur 6.3 visar att 5 respondenter har svarat ”vet ej” på fråga 5 varför det är 4,5 procent bortfall på denna fråga.
Korstabulering 6.3: Analys av fråga 5a och 5b (SPSS)
Relationerna på arbetet kan påverkas av ledarstilens beslutsbeteenden, se avsnitt 3.3.1. Cooper et al. (2010) menade att det är viktigt att medarbetarna har tillgång till socialt stöd och tillhör ett socialt sammanhang. Demokratiska beslutsbeteenden har för avsikt att utveckla goda relationer till medarbetarna medan auktoritära beslutsbeteenden har till syfte att skapa orderliknande relationer (Bass, 1990; Jacobsen & Thorsvik, 2013). I korstabulering 6.3 kan vi se att 9,1 procent (2/22) av de respondenter som hade en kompisrelation ansåg relationen till sin närmsta chef eller arbetsledare som stressande, vilket vi anser är en relation som skapas under demokratiska beslutsbeteenden. Utav de respondenter som hade en arbetsrelation var det 10,8 procent (9/83) som ansåg relationen till sin närmsta chef eller arbetsledare som stressande, något som vi har definierat som en relation som skapas under auktoritära beslutsbeteenden. Det betyder att sambandet mellan den relationen man har till sin närmsta chef eller arbetsledare och arbetsrelaterad stress är mycket liten. Det betyder att i detta avseende kan ett demokratiskt beslutsbeteende förebygga arbetsrelaterad stress ungefär lika mycket som ett auktoritärt beslutsbeteenden.
Korrelationsanalys 6.3: Analys av fråga 5a och 5b (SPSS)
Korrelationsanalys 6.3 visar att det finns en mycket svag korrelation mellan upplevelsen av stress och relationstypen till sin närmsta chef eller arbetsledare. Korrelationen är positiv, vilket betyder
Sida | 42 att ju mer relationen tenderar att vara en arbetsrelation desto högre är stressupplevelsen. Det betyder att en kompisrelation, något som vi har definierat som en relation som skapas under demokratiska beslutsbeteenden har mycket svag påverkan till att förebygga den arbetsrelaterade stressen.