Livsmedelskvalitet ärnågonting synnerligen komplext. Vad somärkvalitet för deneneärinte alls kvalitet för den andre. Detärdessutom såkomplext kan ha olika påkvalitet vid olika tillfällen beroende på
att samma person syn
förväntningar, behov, kassa och kanske också färgat avvadsom nysssagtsi debatten.
Därmed inte sagt att konsumentens uppfattning om att kvaliteten på många livsmedel har försämrats skulle vara enmissuppfattning. Tvärtom. l många fall är detsåatt storskaligheten och den ekonomiska presseninom livsmedelsindustrin, distribution och handel under desenaste15 årendrivit fram helt nya livsmedel somprimärt inte tjänar konsumentnyttan utan helt enkelt uppfyller tidigare leds behov.
Konsumenten har inte efterfrågat hållbarhetsförlängande tillsatser, va-kuummörat nötkött, torrt ochsegtgriskött, utdrygade korvar och kycklingar
innehåller stora mängder vatten, samtfisksmak påfläsk och kyckling, som
dålig potatis och mycket annat.
Livsmedelsindustrin och handeln brukar vara av den åsikten att det är konsumenten somdrivit fram denna utveckling genom att såensidigt fråga efter billiga livsmedel. Oavsett vemsparti man tari denna katt- och råttalek måste man ändå konstatera att konsumenternas uppfattning om livsme-delskvalitet måstevara styrande.
Denna mening, dvsattkonsumentens uppfattning skall vara styrande har även framkommit i jordbruksnämndens utredning om kvalitetsbetalning.
Uppfattningen delasnumera ocksåavlivsmedelsindustrin och handeln, vil-ket har framgått vid besök hos olika företag somingått i denna utredning.
Oavsett om oron för exempelvis tillsatser avtillverkare, handel och myn-digheter uppfattas somöverdriven måste konsumenternas oro taspå allvar.
Psykologiskt välbefinnande bör anses som ettmed andra viktiga kvalitets-krav jämställt krav, somså långt detärmöjligt bör tillgodoses avdem som tillverkar och distribuerar livsmedel.
Ettmedväxande styrka framfört krav från konsumenternas sidaärkravet på jgijf/frtmmat. Man menar att maten skall vara fri från resterav bekämp-ningsmedel och veterinärmedicinska preparat och inte heller innehålla tung-metaller eller andra främmande ämnen som texkan havandrat över från förpackningen.
Visstvore det braattkunna tabort konsumenternas oro genom att
garan-62
sådana garantier kan dem livsmedel fria från skadliga ämnen. Men
tera
Även livsmedel någonsin innehåller sådana
aldrig ges. om våra knappast
för konsumentens
främmande kemiska risker
halter av ämnen att några
dessa
anled-föreligga blotta förekomsten
hälsa kan anses såär av ämnen en
ning till oro och - hur man änserdet- uppfattas som ennegativ kvalitets-egenskap hos berörda livsmedel.
möjligt.
vill ha så och naturliga livsmedel
För-Konsumenten rena som
ligger här önskan
konsumenten vill känna sig att
utom att trygg en om
möjligt.
litet bearbetat livsmedlet skall vara sånaturligt och så som
livsmedelskvalitet uttalad önskan beträffande
i olika undersökningar En
Även detta självklarhet livsmedlen skall färska och fräscha. är
är att vara en
kravet skall känna
i denna önskan ligger givetvis att konsumenten att men
färskt/fräsch framför livsmedlet skall
tillgodoses. Man kräver allt att vara
livsmedlets ålder.
och vill ha information om föreskrifter
De som idag har rörande kyla, högst +8°C vid transport hygie-och förvaring avalla färskvaror syftar naturligtvis till attskydda den
omgivning niska kvaliteten hos dessavaror. I flera länder i vår närmaste
Eftersom varje grads sänkning
tillämpas väsentligt lägre temperaturer. av
förbättrar hållbarhet och kvalitet
hållbarhetsförläng-temperaturen utan att
i Sverige ande metoder behöver tastill, skulle en sänkt temperatur även
innebära klara kvalitetsfördelar för konsumenterna och därmed också för livsmedelsindustri och handel. Man kan därför fråga sigom nuinte tiden är
skärpa kylkraven. Kostnaderna för sänkt vid
kylför-att temperatur
mogen
varing ochunder distribution borde kunna hållas pårimlig nivå under förut-sättning attberörda branscher gestillräckligt långövergångstid. De
moder-skaffat
i utsträckning många
gång-kyldiskar handeln numera stor är
na som
temperaturkrav. Ofta kan dessutom kyl-tillverkade i länder med hårdare
er
diskarna för olika temperaturnivåer i olika delar
diskarna ställas in på av
Samtidigt medveten
kvalitet olika färskvaror. måste
högsta på man vara om
har problem distributionen, speciellt i glesbygden, gånger
i många
att man
hålla dagens temperaturgräns.
att
finns inte
kon-olika regler livsmedelskvalitet idag
De om som garanterar
Livsmedelslagstiftningens krav märkning
färska livsmedel. på
sumenten
dock förpackningsdag färdigförpackade kylvaror
med uppgift om på ger
utökning kravet
för-upplysning färskheten och på
konsumenten om en av
skulle konsumenten packningsdag till ytterligare livsmedelsgrupper ge vär-defull information.
färdiglagad för speciellt problem varmhållning
Ett storhushållens är av
varmhåll-rekommendationer utfärdade livsmedelsverket
I sägs att
mat. av
emellertid allmänt känt ningen inte bör överstiga två timmar. Det är ett
vidare för faktum attdenna tid överskrids vid många tillfällen. Det är såatt
varmhållningstiden den näringsmässiga kvaliteten ska bibehållas bör
att
kvalitetsförsämrande faktor minskas. Varmhållningen är starkt
snarare en
inom storhushållen.
livsmedelslagstift-i
regler livsmedelsstandarder idag återfinns
De om som
ofta minikrav livsmedlen. utnyttjas dock dessa regler så
ningen är på Tyvärr
för charkuterivara. Endast
deutgör tak exempelvis råvaruinnehåll i
att ett en
undantagsvis tillverkas livsmedel med högre kvalitet än minimikravet.
borde följaktligen
Det skapas förutsättningar föratttillverkare och handel skall stimuleras till att oftare saluhålla livsmedel med högre kvalitet.
Kvalitet ur etisk synpunkt ärsvår att definiera. Djurskydds-, djurstalls-respektive foderlagstiftningen innebär attdet redan idag finns vissaav
sam-för
hället uppställda normer etisk kvalitet. Uppenbarligen anserdock många konsumenter attdessareglerinte ärtillräckliga. Detärdock svårtattfn ange hur mycket strängare reglerna bör bli.
olika
Konsumentens krav pålivsmedelskvalitet innebär attkonsumenten efterfrågar olika kvalitetsegenskaper för olika konsumtionstillfällen. Detta
viktigt konsumenten få
ärett memento. För att skall sina behov tillfredsställ-da krävs att konsumenten verkligen får och kan tillgodogöra sig den infor-mation om livsmedlen som tillverkaren/försäljaren ger. Konsumenternas kvalitetsönskemål kan blatillgodoses genom valfrihet - genom ett stortoch varierat utbud. Konsumenterna måstekunna få välja mellan olika alternativ
olika produkter och mellan olika kvalitetsklasser ettoch
livs-av av samma
medel. Om konsumenten i sin butik får tillgång till alternativt odlade grönsa-ker eller alternativt producerat kött och ägg, om konsumenten kan välja mellan biffkött från en viss gård och från en anonym vakuumförpackning kan mycket avkritiken lindras och konsumenten känna störretrygghet och behovstillfredsställelse. Genom att sättaolika pris på olika kvalitetsklasser kan även svenska konsumenter åter läras sesambandet mellan pris och kvalitet, enförmåga somdelvis gåttförlorad under prispressens och de röda prislapparnas marknadsföringsargument. Utvecklingen får dock inte leda till att livsmedelspriserna höjssåattendastekonomiskt gynnade
konsumen-kan köpa hög kvalitet.
ter
Informationsinsatser ärenligt vår åsikt nödvändiga. Konsumenten måste i långt störreutsträckning änidag informeras omkvalitet, skilda egenskaper,
och odlingsbetingelser. Ökad information i kombination med stör-ursprung
valfrihet för konsumenten kan minska Detbehövs information
re oron. mer
kvalitet i marknadsföring. Vissa företag har redan idag sådan informa-om
tion men sergärna enkraftig ökning.
Det ären självklarhet att informationen om kvalitetsfaktorer skall vara korrekt. Detfinns annars enuppenbar risk för attkonsumenten upplever att livsmedlet harlågkvalitet eftersom den förväntade upplevelsen blev mindre.
Ytterst handlar det om att vinna konsumenternas förtroende.
Nuvarande bestämmelser om märkning beträffande livsmedelskvalitet är dock inte alltid lätta att förstå för konsumenterna.
Regeringen har dock imars 1986uppdragit åtlivsmedelsverket attseöver bestämmelserna om märkning i syfte att underlätta för konsumenterna att välja livsmedel och sättasamman enfullvärdig kost samtbedöma en varai förhållande till priset ochmot bakgrund avandra faktorer somärväsentliga för dem. Denna utredning beräknas lägga fram sitt betänkande i höst.
detta
l sammanhang skall verket ävenundersöka möjligheterna att genom märkning och kvalitetskrav m m stimulera en mera småskalig produktion.
Referenser
Studier redovisade avS Wikström bl ai Mat ärinte bara mat, Speletom . maten, Forskningsrådsnämnden, Källa/19.
Studier redovisade avSSundell, Hur storarisker vill acceptera", Vår . Föda 33:l66-l77, 1981.
lnformationsPsykolog AB på uppdrag av DLF:s Storhushållssektion, . Kvalitet -att få sina förväntade behov tillfredsställda, 1986.
SIFO påuppdrag avSocialstyrelsen med samarbetspartners, Konsu-. mentsynpunkter på matkvalitet, 1984.
SIFO på uppdrag avKonsumentverket, Hållbarhetsmärkning av livs-. medel, 1979.
S Slorach m Intaget avbly, kadmium och vissaandra metaller viaen . typisk svensk kost under envecka, Vår Föda 35:395-403, 1983.
Konsumentverket, Vardagsredskap i kök och till bords förr och nu.
. T Perkiö, Våra ändrade måltidsvanor Trenden och orsakerna, Sv .
-Lantbruksuniversitetet, 1985.
SIFO Frukostiseringsrapporten 1984,refererad i Ledarforum 5/85.
IO. Konsumtion. i förändring, Konsumentverket, 1986/8713.
ll. SCB, Hushållsbudgetundersökningen l978.
12. Jordbruks- och livsmedelspolitik, Huvudbetänkande av l983-års livs-medelskommitté, SOU 1984:86.
Tids
13. nog..., Konsumentverket, 1984:06-03.
14. Hushållning för välfärd, Betänkande av konsumentpolitiska kom-mittén, SOU 1985:32.
SIFO påuppdrag avtidningen Allt omMat, publicerad iAllt om Mat nr . 4/86.
lnformationsPsykolog AB på uppdrag av Konsumentverket, "Inköps-. vanor i Skövde -enkvalitativ och kvantitativ studie. KOV, Allmänna
byrån, Arbetsrapport, 1986.
Konsument-79, Delrapport Konsumentverket, Allmänna byrån . 1980:6-05.
Wikström,
S Konsument-rollen i fokus, Företagsekonomiska institu-. tionen, Lunds universitet, sept-8l, Forskningsrapport
Jordbruksnämnden, delrapport Betalning för bra matkvalitet .
66
Bilagor resp SPKUS till SOU 1987:44
SPKUS
Faktorer påverkar livsmedelspriserna Bo
1 som
Diczfalusy
och internationella livsmedelsprzser 1987:21
Svenska Bo
2
Ainoura Oussenbecova
geografiska Borild
Livsmedelsindustrins och handelns Ingalill 1987:22
3
Christina Göransson koncentration
Birgitta Hellgren
Birgitta Hellgren 1987:23 livsmedelsindustrin Dagligvaruhandelns strukturomvandling Jan Sundström
5
effekter
Koncentrationsprocessens på konkur-effektivitet
konsumentpriset livsme- Neil Wikström
Olika leds andelar av på
del
jordbruksa till konsumentpris Neil Wikström 1987:26
Från vtal
7
i led prisökningari det jord-Genomslag senare av
bruksprisreglerade ledet
Fredriksson
livsmedelshandeln 1987:27
Hur Yvonne
8 sätts priserna i
livsmedel Dahlén 1987:28
pâ Sören
9 Extrapriser
Marknadsföringsmetoder och priskonkurrens
1987:29
Jordbrukets Olof Berggren
10 insatsvaror
Maria Bernhardsson Struktur, konkurrens och prisbildning
Forsberg
effekter och 1987:30
Jordbruksprisregleringens pâ Barbro Thomaeus
11 priser