Tidigare
7.1 undersökningar
Vad konsumenten har för synpunkter på livsmedelskvalitet har studerats i tidigare
några undersökningar. 1984 utförde SIFO enundersökning på upp-drag avsocialstyrelsen mfl. Undersökningen genomfördes i två steg,dels
förundersökning i form två gruppdiskussioner och dels personliga
en av
besöksintervjuer där 849 matinköpare i åldrarna 16-74ârdeltog.
Färskheten ansågsvara den viktigaste kvalitetsegenskapen men även nä-ringsvärdet värderades högt. Nedanstående tvâ frågeställningar visar att intervjupersonerna svaradenågot olika när despontant fick tala omvad de med livsmedelskvalitet jämfört med när de fick välja de viktigaste menar
kvalitetsegenskaperna bland givna alternativ. Detta tyder påatt människor har svårt att uttrycka vad demenar med begreppet kvalitet i samband med livsmedel.
Färskheten somviktigaste kvalitetsegenskap varalla delgrupper överens Näringsvärdet och råvaruinnehållet skattades högst framförallt
om. av
per-istörre hushåll. Låginkomsttagare nämnde oftare änandra hållbarhe-soner
de viktigaste kvalitetsegenskaperna.
ten som en av faktorer
De somgenomsnittligen har denstörstabetydelsen för kvalitets-uppfattningen var egen erfarenhet och innehållsdeklarationen. Därefter följde traditioner hemifrån samtproduktens pris. Av tretton nämnda fakto-skolan den faktor minst påverkat intervjupersonernas
uppfatt-rer var som
ning om kvalitet.
Åsikten attlivsmedlen totalt försämrats under densenastelO-års perioden dominerade något över åsikten att enförbättring skett, 38%jämfört med
Att kvaliteten
29°/0. varit oförändrad ansåg 26% medan 7%var tveksamma.
De somuppgav enkvalitetsförsämring nämnde spontant främst kött, char-kuterier, matbröd och potatis. Kött kom även högst på listan över vad som förbättrats följt avgrönsaker och matbröd.
Att kvaliteten på någon eller några produkter behöver förbättras ansåg totalt 68%. Endast 19% tyckte att kvaliteten inte behöver förbättras medan
Samarbetspartnerstill socialstyrelsenvar: Dagab, Dagligvaruleverantörers För-ICA-förbundet,
bund, konsumentverket, KF, LRF, livsmedelsverket,SverigesIndu-striförbund, SverigesLivsmedelshandlareförbund.
44
Vilka följande
Vad menar du med av
kvalitetsegenskaper begreppet kvalitet
du de
livsmedel"
på anser vara
viktigaste för livsmedel tre
Färska/ fräscha varor 62 75
Näringsvärde 62
Bra råvaror 26
Råvaruinnehåll
kemikalier/utan 40
Inga
tillsatser 13 Smak 38
tillsatser
Datumståmplade varor/ Utan 37
Hållbarhet
hållbarhet 13 30
ska ha bra
Varorna Utseende 7
smak/konsistens 10 Bekvämlighet 2
Näringsriktiga varor 8 Hanterlighet 2
plastförpackat/
färdigpackat 7
lnnehållsdeklaration 5 Naturliga produkter/
rena varor 5
Obesprutat/giftfritt 5 lagrat
Rätt 4
djupfryst l
Totalt: 166 294
Antal intervjuer: 849stycken 849
grönsaker matbröd, potatis och
charkuterivaror, tveksamma.
13%var Kött,
förbättras.
behövde de produktgrupper framför allt ansåg
var man
jämförpriset.
ofta tittar Man
de alltid eller på samtliga
79%av uppgav att
inte skiljer sig så kvaliteten
uppgiften främst då ansåg
använde man att
Endast kvalitetsskillnaderna. 10%
inte kunde bedöma mycket åteller dåman
orsak priset
tittar jämförpriset är
dem som på angav spontant som att
av
viktigare änkvaliteten.
olika livsme-kvaliteten på
värdefullt kunna
Att detvore att även
onödigt samtliga. Endast ansåg det
delsprodukter ansåg 86%av 9% att vore
extraprisvaror
uppfattade har
Majoriteten,
och 4%vartveksamma. 75%, att
uppfattade Bland de
kvalitet till ordinarie pris. 18% som
samma somvaror
kött och 41%
extraprisvarorna har lägre kvalitet nämnde 42%spontant att
charkuterier somexempel.
kvaliteten i
förhål-frågor värderar
Några somi viss mån belyser hur man
frågan du till dem lande till priset fanns med i undersökningen. På Hör som
inte, brukar betala mer för en högre livsmedelskvalitet, eller gör du det
vilket livsmedel det svarade 59°/oja,18%nejoch 21%menade attdet beror på
billigaste allting instäm-gäller. I påståendet Jag försöker alltid köpa det av
dåligt eller inte alls. 22%
det ganska
ansåg
de 18% medan 59% att stämmer
dåligt. Låginkomsttagare varken bra eller
påståendet
ansågatt stämmer
sva-för högre betala
utsträckning både de inte brukar
rade i större att mer en
påståendet billigaste. Att "En alltid försöker köpa det
kvalitet och att de
bättre livsmedelskvalitet är som regel värd sitt pris stämmer ansåg 86%
medan endast 3% ansågattdet inte stämmer. Man bör dock i detta samman-hang observera attpåstående-frågor kan vara förrädiska och attman där-för måstevara försiktig i tolkningen av svaren.
De sombåde uppgav att de brukar betala mer för enhögre kvalitet och instämde i påståendet att en bättre kvalitet som regelär värd sina pengar utgjorde 54%avsamtliga. Resultatet skulle kunna tolkas somattdessa, såle-des drygt varannan, ärberedda attbetalamerför enhögre matkvalitet. Detta kan jämföras med resultatet från enSIFO-undersökning 1985 på uppdrag
Allt Mat, nedan. Påfrågan ärberedd betala
av om se om man att merför en
högre matkvalitet svarade ungefär varannan, 47%,ja.
Sammanfattningsvis kan om undersökningen sägas att livsmedelskonsu-är mycket positivt inställd till
menten att på ett enkelt sätt kunna jämföra
kvaliteten mellan olika livsmedel. Det råder delade meningar om hur kvali-har förändrats under
teten en lO-års period. Flertalet konsumenter anser dock att någon eller någratyper avlivsmedel bör förbättras. Mest kritisk är
kvaliteten på kött, charkuterivaror,
mot matbröd, potatis
man och
grönsa-ker.
1985 genomfördes ytterligare enSIFO-undersökning omkonsumentens attityder till livsmedelskvalitet. Undersökningen somomfattade 1000
perso-från 16 år och uppåt utfördes telefon från
ner per slutet av november till
mitten avdecember. Alltså just under den tid då avslöjandena om inbland-ningen av kadaver i djurfoder togs upp i massmedia. Uppdragsgivare var tidningen Allt om Mat.
Resultatet tyder påattkadaverdebatten inte hadepåverkat intervjuperso-på så sättatt ettutbrett missnöje med förekom.
nerna maten Totalt var hela
85% sällan eller aldrig missnöjda med maten de köper.
Missnöjda ganska eller mycket ofta var 13%avde tillfrågade. Medelålders de bor i storstäder
samt missnöjda
personer som var mer änövriga.
Resulta-stämmer
tet överens med undersökningen från 1984 där samma delgrupper oftare änandra efterlyste enhögre livsmedelskvalitet.
Vilka produkter var man då missnöjd med Frågan ställdes till alla som någon gång uttryckt missnöje med maten, totalt 700intervjupersoner. De fick välja bland ett antal färdiga svarsalternativ. Flest personer, 22%, var oftast missnöjda med grisköttet. Därpå följde falukorven med 20%,potatis
frukt/
och grönsaker med 18% vardera samt matbröd och nötkött med l6°/o vardera. Resultatet stämmer relativt väl överens med den tidigare undersök-ningen där man ansågatt främst kött, charkuterier, matbröd ochgrönsaker behövde förbättras.
Är man beredd att betala mer för maten om man får högre kvalitet för pengarna Ungefär varannan, 47%, svarade ja, 45%nejoch 7%var tveksam-Låginkomsttagare svarade i större utsträckning nej. 77% dem inte
ma. av var
beredda attbetala merför maten, oavsett omkvaliteten blev högre. Resulta-tyder på låginkomsttagarna helt
tet att enkelt inte har möjlighet att betala
för maten, räcker inte till.
mer pengarna
I samband med enkvalitativ undersökning 6omkonsumenters inköpsva-utfördes 1985 lät intervjupersonerna, 20 stycken,
nor som sommaren man
46
nackdelar för konsumenten för- och
syftade till belysa
ningen att av en
mycket Karaktäristiskt för dessa
lådbutiker. är
butiksform, k
relativt ny s ett
miljö lågprisprofil, enkel sortiment,
begränsat m m.
vad de tala svårt
lntervjupersonerna hade många gånger att spontant om olika Flertalet tendenser till synsätt.
fanns dock med kvalitet. Det
menade tre
smak.
främst dess Man egenskaper och då
utifrån talade om kvalitet varans
tillagningen.
får vid och vilket resultat
konsistensen
nämnde även man
prisaspekten och kvalitet utifrån
konsumenterna såg
Några av mer
mena-tredje kvalitet.
oftast innebär hög Det synsättet
högt pris
kvalitet ärlika med varan. som
kvalitet.
med hög dus, Felix m som varor
viktigt.
kvalitet på är Det
flesta intervjupersonerna ansåg allra
mycket få produkter man en
var
fall dock i vissa kunde
acceptera en som
läskedrycker.
De av var varorna
också i andra butiker. Man
kvalitet
och det
ken ansåg att varsamma som gav
enbart smulor,
corn-flakes är
med dålig kvalitet:
exempel på varor som
konservburkar, hål enkätundersökning 1979 konsumenters
I en om
pro- intervju-000 totalt 4 tjänster
blem medvaror och ansåg nästan varannan av
borde livsmedelsområdet
förhållanden inom fanns
att det som
personer
fler synpunkter på hade
varuomráde något
till. Det enda
rättas man var
livsmedlen synpunkter på
hade tredje konsument
kläder/skor. Var som
säljare borde för-tillverkare och
informationen från nämnde spontant att
bättras.
lätthanterliga, förpackningar,
lika krävde bättre
Nästan många t ex mer
ville för ensamstående. En
mindre förpackningsstorlekar
eller stor grupp
gif-mindre eller inga tillsatser och
livsmedelsprodukter med har säkrare
ter.
kvalitet
daglig-pris och på
välja varumärke och
Att detär svårt att avgöra
allmänhetens fjärde undersökning 1978
drygt i
attityder olika Det som
olika produkter.
skadliga i
förekomsten farliga och ämnen
terna var av
undersökningen kring begreppet livsmedels-den tidigare omnämnda
l
gruppintervju med konsumenter/
inom ingick
kvalitet storhushållen en sex
kvalitet alltid detsamma
dem hög
Några ansåg är
matgäster. av att som
betydelse.
näringsriktig mat. Flertalet menade dock att smaken äravstörre
framtiden önskade de i
Själva råvaran ansågs också viktig. Samtliga att
och efterlyste också bra skulle kunna köpa råvaror med bättre kvalitet. Man
märkningen
information nuvarande
enkel på produkterna i butiken. Den upplevdes som"snårig.
7.2 Utredningens undersökning syfte
l att fåenökad kunskap om olika konsumentgruppers synpå begrep-livsmedelskvalitet har livsmedelsverket låtit InformationsPsykolog AB pet
genomföra enkvalitativ undersökning. Att enkvalitativ metod valts beror på bredden och komplexiteten ideproblemställningar somberörs. Vid en kva-litativ undersökning sker datainsamlingen med hjälp avlånga, informella,
intervjuer. möjlighet följa
personliga Sådana intervjuer erbjuder att upp
intressanta svaroch reaktioner under intervjuns gång. Det ärdärför möjligt tankar, känslor ochsätt hos intervjupersonen. En
att penetrera att resonera
kvalitativ undersökning ärtill sin natur förutsättningslös och idésökande.
beskriver intervjupersonerna oberoende vad
Den vad tänker och tycker av
utredarna/uppdragsgivarna i förväg haft för förväntningar. Metoden ger därmed förutsättningar att få fram nykunskap. Man måstedock observera det inte går dra kvantitativa slutsatser och generalisera till hela
popula-att att
tioner. Därtill ärurvalet för litet. Enkvantitativ undersökning däremot, t ex enkät, ärkontrollerande och påfrågan hur många tycker och
en ger svar som
tänker på det enaeller andra sättet.
Undersökningen omfattar djupintervjuer med 34 konsumenter ur olika Åldersmässigt
hushållskategorier. spänner intervjupersonerna mellan 22till 75 år. Intervjuerna genomfördes under februari- mars1987.
Undersökning-finns tillgänglig hosstatens livsmedelsverk. Här lämnas endast
en en
sam-manfattning.
Fyra kvalitets/inser"
Genomgående har intervjupersonerna betonat att smaken påmaten är vä-sentlig för kvalitetsupplevelsen. Utifrån deövriga aspekter
intervjupersoner-lägger i begreppet livsmedelskvalitet kan de delas ifyra kategorier enligt na
följande. Det bör dock påpekas attdet inte existerar vattentäta skott mellan kategorierna.
l Syn och smak". Kvalitet ärför denna kategori främst förknippat med synintrycket och smakupplevelsen. Maten skasefräsch utoch smaka gott.
Andra kvalitetsfaktorer framhålls i ringa omfattning. Merparten intervju-i kategorintervju-in intryck att ha mindre kunskaper än de i övriga
personer ger av
kategorier.
2 Råvaran". Här betonar mandenrenaråvarans betydelse för kvaliteten.
Råvaran skavara såfri sommöjligt från olika tillsatser. lndustriförädlade produkter ärman skeptisk emot. Näringsaspekten ansesmycket viktig och
betonar tillagningens betydelse för slutkvaliteten. intervjupersonerna man
oftast mycket kunniga matlagare och intresserade matkvalitet.
Katego-är av
rin ärnågot äldre än kategori Flera avhushållen ärbarnfamiljer.
Produktionsförhållanden. likheter med den
före-3 Gruppen har stora
viktigt.
gående. Att använda rena, bra råvaror anses Man poängterar pro-duktionsförhållandenas betydelse ochmenar attdessaytterst avgör en varas Majorite-kvalitet. En mersmåskalig produktion skulle förbättra kvaliteten.
hushållen har någon anknytning till lantbruk.
ten av
Även kvalitet och
produktionsför-ldeologerna. de betonar
4 råvarans
48
livsmedelskvalitet hållandenas betydelse. Detenderar dock att bedöma
ut-in etiska och moraliska ifrån merprincipiella ställningstaganden. Man väger
internatio-aspekter såsom miljövänlig produktion, etisk djuruppfödning,
politiskt/ ideologiskt nell solidaritet m m. Maten ses som endel iett större
sammanhang.
"Produk-de kategorierna.
Syn och smak samt Råvaran är största l
endast tionsförhållanden ingår fem intervjupersoner och i ldeologerna
två.
produktgruppers kvalite Svnen på olika
i nöjda kvaliteten
Generellt kan sägasatt hushållen stort sett är med på livsmedel. finns dock produktgrupper kritisk till.
dagens Det man är
nöjda nötköttet. Köttfärs får
hushållen med kvaliteten på
Merparten av är
Äldre ofta förr.
dock endel kritik. husmödrar anser att nötköttet varbättre fin färg och god Med hög kvalitet menar man att köttet skavara mört, ha
inte för fett fritt från ben och Hushållen
smak, vara samtvara senor.
använ-fötts der till största delen bakdelskött. Kategori 3anserdet viktigt attdjuren
antibiotika i fodret.
kemiska tillsatser och upp utan
Kvaliteten på griskötret ställer sig många hushåll tveksamma till. Tvek-samheten röruppfödningsförhållandena samt dålig lukt och smak hos
köt-Kotletten för liten, och ochärden kritiserade delen
tet. anses seg torr mest av
fläskköttet. Hushåll i kategori l är mer nöjda än övriga. Bra kvalitet på griskött innebär attdetärsaftigt, magert och harengod smak. Detska också ha bra stekegenskaper och enfast konsistens. För några intervjupersoner är
produktionsförhållandena betydelse.
även av
Samtliga bedömer kvaliteten på nöt- och griskött utifrån synintrycket.
Många unga hushåll ärosäkra på tillagningen avkött.
Charkuterivarør ärden produktgrupp hushållen haft flest synpunkter på.
Kategori l ärmestpositiva och framhåller produkternas goda smak. lövrigt uppfattningarna långt ifrån entydiga. Många skeptiska innehållet
är är mot
tillsatser och utdrygningsmedel. Man nämner ävende långa hållbarhetsti-av
derna. Vad gäller korv upplevs en direkt kvalitetsförsämring. Färdigför-packade produkter, främst vakuumförpackat Smörgåspålägg, ansesha
säm-kvalitet än motsvarande köpta i manuell disk. Generellt har
re varor man
svårt att uttrycka vad somärbra kvalitet på charkuterier.
hushåll nöjda med kvaliteten kyckling. Informationen
Få är helt på om
campylobacter och debatten om djurindustrier har påverkat intervjuperso-i negatintervjuperso-iv rintervjuperso-iktnintervjuperso-ing. Att köttet ärsmaklöst är vanlig synpunkt.
Kate-nerna en
gori l och 2är mer positiva och framhåller kycklingen som näringsriktig, billig och lättlagad mat. Bredden i konsumtionsmönstret ärstor. Några äter aldrig kyckling, andra ettpargånger i månaden. Vanligast ärattman köper den fryst. En kyckling avbra kvalitet ska ha god smak, var lyckligt upp-född och ha lagom storlek, dvs relativt stor. Att bedöma kvaliteten på pro-dukten i butiken är svårt.
Även med potatiskvaliteten är få hushåll helt nöjda. Den egenodlade potatisen och den som köps direkt från bonden ansesbättre änbutikens.
förpac-Lösviktskonsumenterna ärmer nöjda ändesomköper potatisen
kad. Med bra kvalitet menar man potatis somärslät,utan skador och som har förvarats mörkt. Den får inte vara grön eller våt och inte alltför bespru-tad. Få hushåll använder de etablerade kvalitetsbeteckningarna när de ska
kvaliteten.
avgöra Man väljer i stället utifrån synintrycket.
På grönsaker och frukt förekommer få klagomål. Produkterna tycks leva till de kvalitetskrav hushållen ställer. Man sig har valfrihet och
upp anser stor
hänvisar till det stora utbudet året runt samt till lösviktsförsäljningen som innebär att man kan undvika de exemplar sominte motsvarar kraven.
Färskhet, fräschhet och smak ärfaktorer somavgör kvaliteten. För vissa intervjupersoner ärdetäven betydelsefullt att produkterna ärminimalt be-sprutade.
Överlag ärhushållen nöjda även med kvaliteten på matbrädet. Man hän-visar återigen till valfriheten ochmenar attdet finns produkter för alla smak-riktningar och kvalitetskrav. Detsominte passar ensjälv kanman välja bort.
Med bra kvalitet menar manfärskt, gottoch nyttigt bröd sominte innehåller konserveringsmedel. Vid bedömningen avbrödkvaliteten läser man inne-hållsdeklarationen och klämmer påbrödet för att avgöra om detär färskt.
De som har tillgång till datummärkt bröd ärpositiva till denna märkning.
Hushåll som bakar själva anseratt detegnabrödet har högre kvalitet.
Sylt och saft ärmajoriteten avhushållen mycket kritiska mot. De är för uppblandade och söta och håller därmed en låg kvalitet. Det finns även produkter med bra kvalitet men deansesför dyra. Många hushåll haregen produktion avsylt och saft.
Synen på livsmedelskvalirer pâ engenerell nivå
Generellt är hushållen således i stort settnöjda med kvaliteten på dagens livsmedel även om det finns produktgrupper man ärkritisk emot. Orsaken till att man ärnöjd ärdelvis attman upplever enstor valfrihet. Genom den
utbudet kan välja de
stora man varor man anserharenhög kvalitet samtidigt relativt lätt kan undvika med låg kvalitet.
som man varor
Många avhushållen, speciellt deyngre, har haft svårtattgesynpunkter på hur matkvaliteten har förändrats. Förändringstakten är låg och utsträckt över enlängre tid. Generellt upplever dock intervjupersonerna attkvaliteten i allmänhet förbättrats snarareänförsämrats, mycket beroende pådet ökade utbudet. De produkter man anserförbättrats under senareår ärfrämst frukt och grönsaker samt matbröd. Produkter som upplevs som försämrade är griskött, charkuterivaror, kyckling och potatis.
Hushållen har gett uttryck för vilka åtgärder man anserbör vidtagas för matkvaliteten ska förbättras. Man har då framhållit
att att
produktionsför-hållandena inom framförallt gris- och kycklinguppfödningen bör förändras.
Vidare efterlyser man en mer småskalig produktion och kortare distribu-tionsvägar. Man anserocksåatttillsatser och förädling i olika former bör minimeras. Iundersökningen framkommer entydlig längtan tillbaka till den
råvaran genuin produkt ärvad den sig för
rena - en som ger ut att vara.
intervjupersonerna har framhållit att det finns situationer när kvaliteten påmaten får enunderordnad betydelse. Ibland harman varken tid eller ork
bry sig kvaliteten. Måltiden får
att om då primärt stilla hungern. Dehushåll
50
kvalitetsegenskapen viktigaste
näringsvärdet den
normalt anser att är
som
njutnings för
avkall dettaoch
tillfällen på äter
de vid festligare gör menar att
skull. Det händer att man
kvalitet.
själv har låg
och gerdem mat man anser en
konsumentorganisationer
Utredningen har via ett
organisationer. har diskussioner förts med två
Dessutom sök.
med kvalitet för organisationerna
Gemensamt ärattman menar att
pro-bli får inte förädling
möjligt dukterna skavaraså nära ursprungsvaran som
innehålla naturliga. ska
och De
Livsmedlen ska
förfalskning. vara rena
får Tillsatser främmande ämnen.
fria från med tillsatser och
minimalt vara
Även färskheten smaken framhålls syfte.
födningen måste ske påettsättsomkan accepterasur
inter-i kvalinter-itetsbegreppet även
därutöver det
organisationer menar att ryms
importe-i-länder
exempel
aspekter. Som nämns
politiska
nationella och att
befolkning. livsmedels-organisationerna har tagit fram kvalitetsprogram på
Flera av
arbetar området. Detrelativt nybildade organisationen Konsument-Forum
kommit fram till har hittills
definition kvalitetsbegreppet. Man
fnpåen av
näringsmässig, teknisk, sinnlig,
delas in i områden:
bör begreppet
att sex
Kooperativa
informativ ekologisk kvalitet.
Konsument-värdemässig, samt
kvalitet våra
kampanj med på
driver Bättre
gillesförbundet en namnet
uppföd-information
ärlig med bättre Gillet kräver
livsmedel. mat om
Till kraven hör dessutom
på alla varor m m. en av
ser
undervis-matområdet.
bekämpningsmedel samt mer undervisning på Mer produktinformation utförligare
praktisk teoretisk,
ning, såväl som samt en
Livsmedelspolitiska
också i Miljöförbundets Program
krävs som antogs
krävs som antogs