Analys av materialet

Jag använder mig av en induktiv analys eftersom meningen är att det insamlade materialet ska ge så mycket information som möjligt. Induktiv metod innebär just att sinneserfarenheter som de uppfattas i en given kontext i en given tid är källan till kunskap och det handlar därmed om människors subjektiva upplevelser. Inom den formen av analys finns även en stor öppenhet för hur innehållet kan kodas och möjlighet att tolka även små variationer och nyanser. För en induktiv metod är det således inte någon teori som bestämmer kodningen av materialet men den bakomliggande teorin fungerar ändå som vägledande i tolkningsarbetet (Thomassen, 2007). I föreliggande studie använder jag empirin, det insamlade materialet, och försöker generalisera det som framträder utifrån ett systemteoretiskt ramverk och utifrån ett relationellt perspektiv. Det som framträder tydligast och återkommer formar de kategorier som lyfts fram.

Eftersom mitt syfte var att förmedla informanternas uppfattning av samarbetet i ett mångprofessionellt team gjorde jag tolkningen av det insamlade materialet med utgångspunkt i en fenomenografisk förståelse. Inom denna förståelse är det viktiga att beskriva någons uppfattning av en företeelse och inte att beskriva hur någonting faktiskt är. Det handlar alltså om subjektiva uppfattningar och när olika människor tillfrågas om samma fenomen kommer de att ge skilda redogörelser för sin förståelse av det fenomenet. Utifrån denna förståelse försökte jag gå på djupet i att förstå informanternas uppfattning och kanske i analysen upptäcka saker som informanterna inte ens själva var medvetna om. Jag försökte alltså få en helhetsbild av deras uppfattning av samarbetet i elevhälsoteamet (Dahlgren & Johansson, 2019).

Transkriberade intervjuer utifrån samtal där informanterna getts stort utrymme att utveckla sina tankegångar är användbara för en fenomenografisk tolkningsansats (Westlund, 2019; Dahlgren & Johansson, 2019). Samtidigt är jag medveten om att det i ett sådant intervjumaterial finns väldigt mycket information och att materialet sannolikt även är mångtydigt. I kvalitativ analys är det således en utmaning att utifrån innehållet i materialet få syn på det som har betydelse och ignorera det som inte har relevans för syftet med en undersökning. Det handlar om att skapa

28

förståelse och mening. Det är av stor betydelse att i analysen av materialet även tänka på att informanterna av olika anledningar inte alltid säger allt de tänker eller att de väljer bort vissa delar och lägger till andra. Det är därmed viktigt att ha i åtanke att det i en undersökning är ett begränsat antal sätt att förstå och uppfatta en företeelse som kommer fram. Det är med andra ord av vikt att vara ödmjuk och lyhörd inför det material man studerar (Ödman, 2017, Dahlgren & Johansson, 2019).

Inför analysen av materialet var jag även medveten om att min egen förförståelse av arbetet i ett elevhälsoteam kan påverka min tolkning. Jag bestämde mig för att verkligen försöka lägga mina egna åsikter och funderingar åt sidan och eftersträvade att läsa de transkriberade intervjuerna förutsättningslöst. Det gjorde jag för att minimera risken att missa helhetsbilden av det informanterna sa på grund av mina egna förutfattade meningar. Detta är även något som poängteras som viktigt i analysprocessen (Westlund, 2019). Vidare i tolkningsprocessen utgick jag ifrån totaliseringsprincipen vilket innebar att jag tillät mina första tolkningar att utvidgas, minskas eller ersättas av nya beroende på vad materialet visade. Jag tog alltså min utgångspunkt i del- och helhetsprincipen och lät tolkningen pendla mellan dessa för att öka min förståelse (Westlund, 2019; Ödman, 2017).

5.3.1 Kategorisering av materialet

För att kunna analysera det empiriska materialet använde jag mig av den fenomenografiska analysmodellen för tolkning i sju steg, där det första steget handlar om att bekanta sig med materialet. Efter att jag genomfört intervjuerna transkriberade jag samtalen direkt efter och skrev ordagrant ner informanternas svar men jag visade inte intonationer, pauser eller ljud. Det valet gjorde jag utifrån att jag i studien inte avsåg att undersöka den språkliga användningen och då är inte en sådan detaljerad utskrift av samma betydelse (Kvale & Brinkmann 2017). Det jag däremot gjorde var att jag under tiden jag transkriberade även skrev korta anteckningar utifrån reflektioner av det som sades. Avsikten med det vara att inte glömma sådant som fanns i minnet under själva intervjun. Det finns fördelar med att på detta sätt transkribera intervjuerna på egen hand och inte lämna det uppdraget till någon annan, för att man i det arbetet kommer nära materialet. Om någon annan gjort utskriften finns risken att man missar någon del av det som sägs och det kan även vara vissa felskrivningar som kan ha betydelse för analysen (Repstad, 2007). När transkriberingen var klar läste jag igenom materialet flera gånger för att verkligen få en känsla för helheten i innehållet.

29

Det andra steget i analysmodellen kallas för kondensering och innebär att man försöker skilja ut det mest signifikanta i materialet vilket sedan i analysen kan användas för jämförelse och för att hitta likheter och olikheter. I det här steget började jag med att märka ut avsnitt i texten som utifrån studiens syfte framstod som särskilt betydande. Jag markerade dessa avsnitt med färg och det blev både många och långa avsnitt då mycket var relevant. Därefter försökte jag i de olika avsnitten finna variationen genom att söka efter likheter och olikheter i materialet vilket är analysmodellens tredje steg, jämförelse. För att få en struktur på detta markerade jag likheter som jag fann gällande någon aspekt, exempelvis samarbete med lärare, med samma siffra i transkriberingarna från de olika intervjuerna. På samma sätt gjorde jag med olikheter kring något, exempelvis organisering av möten, som fick en annan siffra som användes i alla transkriberingarna. Steg fyra i den fenomenografiska analysmodellen är gruppering vilket handlar om att försöka relatera de olika avsnitten man markerat till varandra. Det innebär att både likheter och olikheter kan höra ihop. För att kunna skapa en överblick av detta steg i analysprocessen behövde jag ”klippa ut” likheterna och olikheterna som jag tidigare markerat och ”klistra in” dem i ett nytt dokument. I detta dokument skapade jag en tabell där jag på olika sätt försökte gruppera innehållet genom att koppla ihop det. Exempelvis kunde jag på detta sätt urskilja olika delar av begreppet samarbete och relatera dessa med varandra.

Därefter kommer man till steg fem i modellen som innebär att artikulera kategorierna. I det här steget fokuserar man på att hitta likheter i materialet, att finna essensen och placera avsnitten ur materialet i olika kategorier. Nästkommande steg är det sjätte och näst sista som innebär att namnge kategorierna och när det görs framträder även det viktiga innehållet ännu tydligare (Dahlgren & Johansson, 2019). En av likheterna jag under analysen fann i materialet var sådant som visade på hur rektorer organiserar elevhälsoteamets arbete. Jag hade därmed artikulerat den första kategorin och gav den namnet organisation. Här placerade jag sådant som handlade om de olika professionernas arbete och uppdrag, om mötestid och mötesstruktur. Utifrån att det i materialet framkom många aspekter av att leda elevhälsoarbetet och av betydelsen av ett gott ledarskap för att kunna utforma en välfungerande organisation blev ledarskap namnet på min andra kategori. Här placerade jag sådana uppfattningar som visade på rektorers arbete med att lyfta fram medarbetares kompetens och arbetet med att skapa förutsättningar för samarbete. Under denna kategori placerade jag även avsnitt om rektorers tillit till olika professioner och rektorers uppfattning om relationers betydelse för verksamheten.

30

gällande olika former för och innebörder av begreppet samarbete, vilket även blev det namn jag gav denna kategori. En essens som framkom i materialet var sådant som visade på olika sätt att skapa och upprätthålla relationer ur den mångprofessionella aspekten. Dessa avsnitt och sådant som handlade om kommunikation och samspel, placerade jag under denna kategori tillsammans med sådant som handlade om att anpassa verksamheten utifrån elevernas förutsättningar. Denna kategori visade sig bli väldigt innehållsrik och jag kom därför att under analysens gång dela in den i ytterligare två kategorier som profession och personliga egenskaper och specialpedagogen. Under ännu en genomgång av materialet fann jag nämligen många delar gällande betydelsen av både kompetens och personlighet hos olika professioner och grupperade därför dessa under en egen kategori. Jag valde även att samla uppfattningarna gällande specialpedagogen under en egen kategori eftersom det framkom många olika aspekter av deras roll och arbete. I materialet fann jag även en hel del uppfattningar gällande möjligheter för ett lyckat elevhälsoarbete och jag formulerade därmed ytterligare en kategori som jag namngav framgångsfaktorer. Under denna kategori sammanställdes det innehåll som beskriver möjligheterna för samarbete i teamet. Även det innehåll som i motsatt till möjligheter beskriver svårigheter för ett välfungerande samarbete placerades i denna kategori.

Efter att ha namngett de olika kategorierna återstod det sjunde och sista steget i analysmodellen vilket är den kontrastiva fasen. Det handlar om att än en gång gå igenom materialet och undersöka om olika avsnitt möjligen kan höra till flera av kategorierna (Dahlgren & Johansson, 2019). Det framstod ganska tydligt att det i materialet inte gick att hitta en absolut gränsdragning mellan kategorierna utan att innehållet kunde höra till flera beroende på vilken aspekt som belystes. Med detta i åtanke kunde jag därefter slutligen, utifrån materialet, börja formulera resultatet. Efter att resultatdelen var skriven försökte jag sedan i resultatdiskussionen relatera resultatet till tidigare forskning och undersöka det i förhållande till systemteorin och det relationella perspektivet .