Sammanfattande resultat och vidare forskning

Sammanfattningsvis visar resultatet av denna studie att rektorer uppfattar samarbetet i elevhälsoteamet som välfungerande och att de har ett stort förtroende för kompetensen i sitt elevhälsoteam. Samtidigt är det tydligt att det finns vissa utvecklingsområden för samarbetet mellan teamet och lärarna. Här visar resultatet på likheter med tidigare forskning gällande att en utveckling av samordning och samsyn gällande elevhälsa som ett gemensamt arbete hos alla

48

medarbetare är nödvändig (Hjörne, 2018). Vidare visar resultatet att rektorer uppfattar sitt ledarskap som viktigt för elevhälsoarbetet även om de utformar sin organisation på olika sätt. Uppfattningen är också att den mångprofessionella aspekten är en framgångsfaktor för samarbetet. Bland professionerna pekar resultatet på att rektorer uppfattar specialpedagogens roll som väldigt viktig och det framhålls att den professionen är den som verkligen kan göra skillnad i klassrummen.

Avslutningsvis visar resultaten av denna studie på hur rektorer uppfattar det mångprofessionella arbetet i elevhälsoteamet. Dessa uppfattningar är av relevans och kan ge viktiga upplysningar som kan användas för att fortsätta utveckla skolors elevhälsoarbete. För en sådan fortsatt utveckling behöver fler aspekter av elevhälsans arbete undersökas genom vidare forskning. Då en svårighet visat sig vara att uppnå ett välfungerande samarbete mellan elevhälsoteamet och lärarna är det motiverat att studera detta närmare. Det skulle vara av relevans att vetenskapligt undersöka framgångsfaktorer för ett sådant samarbete utifrån båda lärares och elevhälsoteamets perspektiv och även studera hur de implementeras i praktiken. Utifrån att resultatet även tydligt visar på betydelsen av svål professionskompetens som personliga egenskaper skulle det även vara relevant att undersöka om detta påverkar rekryteringen av ny personal.

49

Referenser

Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber.

Backlund, Åsa (2007). Elevvård i grundskolan: Resurser, organisering och praktik. Doktorsavhandling. Stockholms Universitet: Institutionen för socialt arbete.

Bennett, Megan S, Erchul, William P, Young, Hannah L, Bartel, Chelsea M (2012). Exploring relational communication patterns in prereferral interventions teams. Journal of Educational and Psychological Consultation, (Vol. 22, nr 3, 187-207).

Berg, Gunnar (2018). Skolledarskap och skolans frirum. Lund: Studentlitteratur. Byström, Annette, Grahm & Catarina, Sjunnesson (2019). Fenomenet elevhälsa, ett diskussionsunderlag som belyser elevhälsa i Sverige och Finland. Specialpedagogiska rapporter och notiser från högskolan i Kristianstad, (Vol. 17, nr 1).

Dahlgren, Lars Owe & Johansson, Kristina (2019). Fenomenografi. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Datainspektionen (2019). Dataskyddsförordningen; www.datainspektionen.se/lagar-- regler/dataskyddsforordningen/grundlaggande-principer/

De Jong, Terry & Griffiths, Coosje (2008). Developing the capacity of Australian schools to cater for students with high support needs in mental health and wellbeing: An effective school case management resource. School Psychology International. (Vol. 29, nr 1, 29–38).

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2019). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Glenny, Georgina. & Roaf, Caroline (2008). Multiprofessional Communication Making Systems Work for Children. Maidenhead: Open University Press.

Granström, Kjell (2006). Dynamik i arbetsgrupper: om grupprocesser på arbetet. Lund: Studentlitteratur.

Guvå, Gunilla (2009). Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik. (FOG-rapport nr.65). Linköping.

Guvå, Gunilla & Hylander, Ingrid (2011). Diverse Perspectives on Pupil Health among Professionals in School-Based Multi-Professional Teams. School Psycology International. (Vol. 33, nr2, 135-150).

Guvå, Gunilla & Hylander, Ingrid (2017). Elevhälsa som främjar lärande- om professionellt samarbete i retorik och praktik. Stockholm: Studentlitteratur.

50

Cecilia (red), Elevhälsoarbete under utveckling- en antologi. (FoU skriftserie nr8). Stockholm: SPSM.

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013). Att platsa i en skola för alla- Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Studentlitteratur.

Hylander, Ingrid & Elisabeth Ahlstrand (2013). Föreställningar om elevhälsans ledning och organisering. (FOG-rapport, nr 73). Linköping.

Hylander, Ingrid (2018). Perspektiv på yrkesroller och teamutveckling i Löfberg, Cecilia (red), Elevhälsoarbete under utveckling- en antologi. (FoU skriftserie nr8). Stockholm: SPSM.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Partanen, Petri (2012). Att utveckla elevhälsa. Malmö: Skolutvecklarna.

Regeringskansliet (2018). Skollagen (2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800

Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Runström Nilsson, Petra (2017). Elevhälsa: samverka förebygga bygga. Malmö: Gleerups. Senge, Peter M. (2006), The fifth discipline- the art and practice of the learning organization. London: Random House Business.

SFS 2007:638. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Stockholm: Utbildningsdepartementet. http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20070638.PDF

Skolinspektionen (2012). Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring. Stockholm.

Skolverket (2011). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Stockholm: Skolverket.

Skott, Pia (2018). Samordning- en väsentlig aspekt av skolors elevhälsokompetens i Löfberg, Cecilia (red), Elevhälsoarbete under utveckling- en antologi. (FoU skriftserie nr8).

Stockholm: SPSM.

Soan, Sue (2012). Multi-professional working: The way forward? I Cornwall, John & Graham-Matheson(Red) , Leading on inclusion: dilemmas, debates and new perspectives. Abingdon: Routledge.

Socialstyrelsen & Skolverket (2017). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Socialstyrelsen. Sveningsson, Stefan & Alvesson, Mats (2010). Ledarskap. Malmö: Liber.

51

Thomassen, Magdalena (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Introduktion i vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups utbildning.

Törnsén, Monica (2013). Rektor, elevhälsan och elevers lärande och utveckling. Stockholm. Vetenskapsrådet (2013). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Westlund, Ingrid (2019). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Ödman, Per-Johan (2017). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Öquist, Oscar (2018). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia fortbildning.

Bilagor

Missivbrev

Uppsala, Knivsta 2020-02-23 Hej!

Jag heter Kaisa Kellerth och läser till Specialpedagog vid Örebro Universitet. Nu under utbildningens sista termin skriver jag mitt examensarbete. Syftet med arbetet är att försöka beskriva rektorers uppfattning av samarbete och samverkan inom elevhälsoteamets mångprofessionella arbete.

För att samla in det empiriska materialet till undersökningen kommer jag att intervjua rektorer på olika kommunala grundskolor. Min förhoppning är att Du är intresserad av att bidra till studien genom att delta i en ca 20 minuter lång telefonintervju. Som rektor har Du en viktig roll i elevhälsoarbetet och det skulle vara mycket värdefullt att få ta del av dina tankar kring elevhälsoteamets arbete på din skola.

För att jag ska kunna bearbeta materialet på ett tillförlitligt sätt kommer intervjun att spelas in men den kommer att raderas när uppsatsen är klar. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer kommer att följas och dina svar kommer att behandlas konfidentiellt och endast användas i denna studie. Personuppgifter kommer att hanteras i enlighet med GDPR. Din medverkan är helt frivillig och om Du så skulle vilja kan Du när som helst avbryta ditt deltagande i studien. Om Du har möjlighet att delta vänligen svara med vändande mejl. Har Du frågor är Du välkommen att kontakta mig för vidare information.

Tack på förhand för din medverkan, Kaisa Kellerth

Kaisa.kellerth@edu.habo.se

Tel: 070-5253687