Organisering för samarbete

När det handlar om organisering har samtliga rektorer i undersökningen tillgång till alla de lagstadgade professionerna i sitt elevhälsoteam. Det som skiljer sig är hur många procent av de olika professionernas arbetstid som skolorna har tillgång till. Den största enheten har skolpsykolog och kurator på heltid medan den minsta enheten har dessa professioner på vardera 20%. Rektorer för såväl den största som den minsta enheten beskriver att de helt kan styra dessa professioners uppdrag utifrån vad skolan behöver även om vissa professioner ytterst har en annan chef. Skolsköterskan är den profession som uppfattas vara mest styrd av yttre uppdrag genom exempelvis skolhälsoplanen. De rektorer som leder arbetet på medelstora enheter uttrycker att de delar dessa professioner med andra skolor varvid deras arbetsbeskrivning bestäms vid rekrytering.

När det kommer till organiseringen av elevhälsoteamets arbete lyfter samtliga rektorer fram vikten av att organisera för samarbete inom teamet och mellan teamet och lärarna. Samtliga team har en mötestid tillsammans varje vecka där de kan samtala tillsammans om olika elevsituationer och det är även där återkoppling sker. Skolorna har valt något olika former för samarbetet mellan teamet och lärarna. Två rektorer (rektor 1, 4) lyfter fram det positiva med att ha öppna tider med elevhälsoteamet där lärarna kan komma och samtala kring situationer de upplever svåra. Flera rektorer (rektor 2, 3, 5, 6) har möten med lärarlagen där en eller flera representanter från elevhälsoteamet är med och kan samtala med lärarna om elevhälsoärenden. På dessa skolor är det även vägen in till elevhälsan. En rektor (rektor 7) menar att det är i det nära samarbetet mellan teamets professioner och lärarna, med många informella samtal, som elevhälsoärenden kommer fram.

Elevhälsoteamets uppgift att samverka med lärarna uttrycks alltså som viktig och för samverkan beskrivs tillit mellan de olika professionerna ha stor betydelse. En rektor utrycker att det behövs en ömsesidig respekt för en fungerande samverkan och menar att det ibland finns en brist på förståelse för lärarna hos elevhälsans professioner. ”En psykolog är något annat än en pedagog och pedagogen har ett annat angreppssätt att jobba med en grupp medan en psykolog kanske jobbar mer individcentrerat och det som är bra för en enskild elev kanske inte fungerar så bra i en grupp” (rektor 1). Hon menar alltså att det är oerhört viktigt att ta vara på lärarnas kompetens

33

i elevhälsoarbetet. Ytterligare en rektor beskriver liknande tankar när hon säger att ”Många lärare upplever att det är tufft och de känner inte sällan att de står där själva med bekymret och det behöver vi komma bort från. De ska känna att de är fler som tänker tillsammans och att de har ett stöd” (Rektor 6). Även hon betonar vikten av att i teamet ha förståelse för lärarnas upplevelse av en situation och använda deras vetskap om eleverna i elevhälsoarbetet.

I arbetet med att organisera för samarbete är det av stor vikt att även skapa förutsättningar för det främjande och förebyggande arbetet utifrån elevhälsans uppdrag. Majoriteten av rektorerna uttrycker att elevhälsoteamets arbete skulle behöva vara ännu mer främjande och förebyggande (rektor 2, 3, 4, 5, 7). En rektor beskriver att teamet på hans skola har delat upp mötestiden i arbete med elevärenden och med förbyggande och främjande arbete men att det förstnämnda tenderar att ta mer tid och att det är lätt att man hamnar i det åtgärdande (rektor 7). En annan rektor beskriver att det är mitt i en process med målet att minska det åtgärdande och öka det förebyggande och främjande arbetet. Hon beskriver arbetet som något där gamla strukturer behöver ersättas men nya och menar att en sådan process behöver få ta tid för att inte riskera att tappa elever på vägen (rektor 5). Ytterligare en rektor betonar att de skulle behöva utveckla det främjande och förebyggande arbetet och att de nu analyserar vad skolans behov är. Enligt henne är en anledning till att man hamnar mer i det åtgärdande arbetet att elevhälsan kommer in för sent, när problemen har eskalerat och kräver ett snabbt agerande (rektor 3).

6.1.1 Ledarskap som gynnar samarbete

Ledarskapet för teamets samarbete beskrivs av samtliga rektorer som viktigt och tydlighet är något som flera rektorer lyfter fram. En rektor påpekar särskilt betydelsen av att i sitt ledarskap styra uppdragen och påtala den förväntan som finns på vad de olika professionerna förväntas bidra med och (rektor 2). Det handlar enligt rektorn om att synliggöra var och ens uppdrag för att ge förutsättningar för att professionerna ska kunna vara trygga i sin roll. Det uttrycks av flera rektorer (rektor 1, 2, 6) att de olika perspektiven kan synliggöras bättre i den samlade elevhälsan då det finns kompetens inom de olika professionerna. Det var annorlunda innan övergången till en samlad elevhälsa då bara vissa professioner var representerade vilket medförde att frågor sköttes av den profession som var tillgänglig, exempelvis tog skolsköterskan ibland ärenden som egentligen hörde till kurator eller psykolog (rektor 2). En annan rektor (rektor 1) belyser vikten av att tydligt förmedla den prioritering som gäller för arbetet och se till att man i teamet kommer överens om hur man ska jobba utifrån den. Rektorn förtydligar genom att säga att ”det är viktigt att vi är ett team som kan vara starka i de beslut som fattas och hade jag varit en

34

otydlig rektor som varit rädd för att fatta beslut hade det varit svårt för EHT att göra dessa prioriteringar” (rektor 1).

Det är endast på en av skolorna som rektor inte leder teamets möten och anledningen är enligt rektorn att hon inte anser att det finns ett egentligt behov av att elevhälsan har med rektor på sina möten. Hon anser att elevhälsoteamet har ett eget uttalat uppdrag och att de utgör en självständig arbetsgrupp som har behov av ett tydligare mandat för sitt arbete. ”På samma sätt som läraren har ett personligt ansvar för sin undervisning har elevhälsan ett personligt ansvar över elevhälsoarbetet”(Rektor 7). Samtidigt uttrycker rektorn att det övergripande ansvaret för arbetet självklart ligger hos rektor men att ledarskapet mer handlar om att visa riktningen för arbetet.

För att leda elevhälsoteamet betonar en rektor (rektor 2) att hon har stor nytta av sin långa erfarenhet som skolledare då den har stärkt hennes förmåga att se vilka beslut och prioriteringar som behöver göras. Det handlar enligt henne även om att hon med stöd i sin erfarenhet har lättare att uppfatta eventuella missbedömningar som kan göras av teamet eller av enskilda professioner. Exempelvis nämns hur det till en början kan vara lätt att tänka och gå med på att en elev i år ett behöver samtal med kurator varje vecka men att man med erfarenhet och ökad kunskap vet att det inte är en kurators uppgift. Då kan man tydligt förmedla att det inte är en skolkurators uppgift att ha stående stödsamtal under längre tid då det i kuratorsprofessionen inte ingår någon form av behandling av olika tillstånd. Om en elev upplevs i behov av behandling är det sjukvården som behöver kopplas på.

När det gäller vikten av ett tydligt ledarskap för elevhälsoteamet påpekar en rektor (rektor 2) även att denna behöver synliggöras inför för övrig personal. Om rektor som leder elevhälsan tillsammans med teamet har kommit överens om att psykologen under en period inte ska gå in i individärenden för att inte bindas upp av en elev behöver det även påvisas i arbetslagen. Om man synliggör att man istället vill att psykologen ska handleda i arbetslag eller stödja arbetet med en utmanande grupp ger det lärarna en förståelse av prioriteringen till skillnad från om man endast kommunicerar att psykologens uppgift inte är att utreda enskilda elever.

Det framkommer också under intervjuerna att lärare inte sällan upplever att de får för lite återkoppling från elevhälsoteamet och att detta påverkar arbetet med eleverna negativt (rektor 1). Flera rektorer (rektor 1, 6, 7) lyfter även fram betydelsen av att organisera för hur

35

återkoppling till övrig personal ska ske när det gäller teamets arbete. Om det finns en struktur för hur information ges och återkopplas mellan teamet och lärarlagen underlättar det för ett gott samarbete vilket inverkar positivt på stödet till eleverna. På en mindre skola har man återkoppling veckovis med alla lärare (rektor 2) och på andra skolor (rektor 3, 5, 6) är det representanter som återkopplar på lärarnas lagmöten. En rektor (rektor 7) menar att en viktig del av återkopplingen även görs genom mer informella samtal i arbetsrummen mellan elevhälsans professioner och lärare.

6.1.2 Ledarskap med lyhördhet

Att leda teamets möten på ett respektfullt sätt och vikten av att vara inlyssnande är egenskaper som lyfts fram för ett lyckat ledarskap (rektor 1). En rektor lyfter även fram vikten av att öppet kunna prata om de många tunga och komplicerade ärenden som finns och inte ge sken av att det inte är bekymmersamt. Att arbetet ibland är svårt och bekymmersamt är även en av anledningarna till att det är så viktigt att också arbeta för en god stämning så att man kan skratta ihop (rektor 4) . Det framkommer även att det är i samtal kring komplicerade situationer som goda diskussioner kring vem som är mest lämpad för olika uppdrag förs. Inte sällan hamnar uppdraget på den person som har den närmaste relationen till eleven oberoende av vilken profession man har (rektor 2, 5) .

En annan del av ledarskapet som anses ha stor betydelse är förmågan att vara lyhörd för om det finns eller uppstår motsättningar inom teamet eller i teamets samarbete med lärare. Det påtalas att man som rektor behöver fånga upp om stämningen förändras, undersöka vad det kan bero på och agera på det (rektor 1). Elevhälsoärenden är inte sällan både komplexa och svåra och arbetet kan emellanåt kännas tungt. Att som ledare därför bekräfta de olika professionerna i detta och förmå dem att samtala i teamet kring problematiska frågor är något som också lyfts fram (rektor 4). Det framkommer också att det under rektors ledning behöver ges förutsättningar för och erbjudas aktiviteter med syfte att skapa ett sammansvetsat team, vilket är viktigt i en verksamhet där personalomsättningen är hög. Det möjliggör ett gott samarbetsklimat och är av betydelse för att uppnå en gemensam värdegrund.

Under en av intervjuerna är det en rektor som uppehåller sig särskilt länge vid beskrivningen av hennes betydelse som ledare av elevhälsoteamet. Hon påpekar att hon är fullständigt övertygad om att det relationella ledarskapet är det vinnande. För henne är det i ett sådant ledarskap viktigt att ha ett humanistiskt förhållningssätt samtidigt som man är gränssättande.

36

Hon menar att ” det skulle vara väldigt motsägelsefullt att vara rektor och inte ha ett relationellt ledarskap eftersom det är det vi pratar om hela tiden när det gäller arbetet med eleverna” (rektor 4).