Metoddiskussion

Fokus i studien har varit att inom det specialpedagogiska forskningsfältet belysa den samlade elevhälsans samarbete utifrån rektorers uppfattningar. För att undersöka detta utgick jag från en fenomenografisk ansats där intervjuer lämpar sig väl för att samla in material. Valet av den halvstrukturerade intervjuformen gjorde jag för att kunna få så mycket information som möjligt under intervjuerna i syfte att kunna studera rektorers uppfattningar gällande elevhälsoteamen. Alla delar i metoden, urval, insamling av material, tolkning och analys har genomförts noggrant, strukturerat och systematiskt. Under arbetets gång har jag även på olika sätt gjort avväganden för att säkerställa objektiviteten och inte låta mina egna erfarenheter påverka innehållet. Med bakgrund av beskrivningen kring datainsamlingen och analysmetoden har undersökningen god giltighet i förhållande till såväl syfte som forskningsfrågor. Validiteten kan därmed sägas vara hög.

När det handlar om att stärka reliabilitet, alltså forskningsresultatets tillförlitlighet, gör studiens metodbeskrivning att transparensen ökar. Det skulle vara möjligt att utifrån metoden genomföra studien på nytt med andra rektorer, även om ansatsen gör att resultatet till vis del skulle kunna

41

skilja sig åt eftersom det handlar om subjektiva uppfattningar. Resultatet kan ändå sägas vara tillförlitligt och relevant och skulle kunna användas som diskussionsunderlag för utvecklandet av elevhälsoarbetet i olika skolors verksamheter. Även om det insamlade materialet är förhållandevis avgränsat kan det med enkelhet överföras till liknade kontexter, som andra elevhälsoteam vilket visar på situerad generaliserbarhet. De olika rektorernas uppfattningar om hur elevhälsoarbetet skulle kunna förändras till det bättre skulle även kunna utgöra ett bidrag till hur man väljer att organisera arbetet på skolorna.

Urvalet av informanter är begränsat vilket innebär att de resultat jag efter analys kan visa också är avgränsade. Samtidigt kan resultaten som framkommer, utifrån vissa utgångspunkter, vara generaliserbara i min undersökning. Diskussionen gällande studiens generaliserbarhet görs utifrån analytisk- och situerad generalisering där resultatet kan vara en vägledning för en annan kontext. Den kommun jag valt att genomföra min undersökning i är relativt stor och där ligger därav många grundskolor. Dessa grundskolor har alla samma huvudman vilket innebär att de i grunden har liknande förutsättningar. Då urvalet gjordes genom att samtliga skolor kontaktades kan utfallet delvis anses representera kommunen. Dessa aspekter gör att resultatet till viss del kan anses visa en tillförlitlig bild av uppfattningen av samarbetet i skolornas elevhälsoteam. Då urvalet gjordes genom att rektorer själva erbjöd sig att delta kan just intresset sägas utgöra en viss risk för inverkan på resultatet. Det skulle möjligen kunna vara så att de rektorer som väljer att delta är de som upplever att de har kommit långt i elevhälsoarbetet och därmed framställer en övervägande positiv bild av samarbetet i elevhälsoteamen. Det faktum att det endast är en man och resten kvinnor bland informanterna kan också sägas påverka utfallet av undersökningen. Även att det i urvalet är ett mindre antal landsbygdsskolor än stadsskolor skulle kunna sägas ha verkan på resultatet, men samtidigt utgör inte dessa två eventuella risker ett problem för reliabiliteten utifrån studiens syfte.

Alla metoder har sina hinder och när det gäller intervjuer bör man ta i beaktande att det finns svårigheter i att analysera och sammanställa transkriberat material från intervjuer på ett fullständigt sätt. Det finns en risk för osäkerhet i materialet då respondenterna både kan sväva ut i svaren och hålla inne med information. Samtidigt är fördelarna med intervjuer många. Svaren blir ofta djupare och man har som intervjuare möjlighet att ställa uppföljningsfrågor och man kan även avläsa tonfall och artikulationer. Nackdelen med att genomföra telefonintervjuer är att man inte kan fånga upp ickeverbala nyanser som kroppsspråk och vissa hävdar att telefonintervjuer endast lämpar sig för begränsad faktainformation (Repstad, 2007).

42

Reliabiliteten stärks om intervjuerna genomförs på exakt samma sätt vid varje tillfälle, något som försvåras när man är en ovan intervjuare. Att intervjuerna var halvstrukturerade innebar att följdfrågorna blev något olika och jag upplevde att jag för varje intervju blev allt säkrare i att försöka hitta den rätta fortsättningen. Det kan ha påverkat materialet en aning men eftersom jag även hade en intervjuguide att förhålla mig till kan påverkan anses försumbar.

I arbetet med att tolka och analysera det insamlade materialet tar jag stöd i systemteorin och använder mig även av det relationella perspektivet. Valet av systemteorin som teoretiskt ramverk görs utifrån att organisationer, enligt denna teori, byggs upp av medarbetare som agerar i relation till varandra och även är beroende av varandra utifrån sina olika kompetenser. Att belysa det mångprofessionella samarbetet inom elevhälsoteamen utifrån den grunden känns mycket relevant. I analysen av materialet har det relationella perspektivet betydelse framförallt eftersom elevhälsans arbete grundar sig på kommunikation och samverkan mellan olika professioner och personligheter.

Detta är en kvalitativ studie och den formen av forskning, med fokus på hur människor upplever ett visst fenomen, får ibland kritik för att inte vara helt tillförlitlig. Men när en undersökning, som denna görs systematiskt, metodiskt och är väl underbyggd och framställs med vetenskaplighet stärker det dess riktighet (Thomassen, 2007). Det jag själv i efterhand reflekterar över är huruvida studien blir alltför snäv när informanterna har samma profession. Jag ställer mig frågan hur resultatet hade blivit om jag istället intervjuat olika professioner i samma elevhälsoteam. Samtidigt kan det vara en utgångspunkt för en fortsatt studie inom området.