Analys av C More hockeystudio, samtal 2 - Kvinnor kan också prata hockey

7. Analys

7.2. Analys av C More hockeystudio, samtal 2

Expertstudion består i samtal 2 av samtalsledaren Björn Oldeen (S2) och expertkommentatorerna Staffan Kronwall (E3) och Johan Tornberg (E4).

7.2.1. Samtalsanalytiska verktyg

7.2.1.1. Frekvens av turfördelning

Nedan presenteras tabellen för frekvensanalysen av samtal 2. Vi kan här se att S2 har turen flest gånger och där det enbart skiljer fem turer mellan E3 och E4. Detta kan tyda på att samtalet och hur förhållandet mellan samtalsdeltagarna organiserats är något statusinriktat då det skiljer sig något i hur många turer samtalsdeltagarna har. Det kan också innebära att det samtalet varit något konkurrensinriktat. Däremot är det normalt att S2 har turen flest gånger eftersom det är han som leder och styr samtalet. Vidare har både E3 och E4 avböjt från det typiska samtalsmönstret och direktnominerat sig själva lika många gånger.

Tabell 13. Turfördelning mellan samtalsdeltagarna

Har turen Direkt självnominering Får turen

S2 47 0 0

E3 34 10 24

E4 39 10 35

Efter varje spelad period, efter varje reklampaus och efter varje avbrott i samtalet är det alltid S2 som inleder samtalen. I exempel 13 inleder S2 samtalet efter den första spelade perioden genom att tacka de två kommentatorerna för matchen.

Exempel 13, Studiosamtal 2 (S2 = samtalsledare 2).

30. S2: Ja där är vi tack så länge och Åke Unger och Niklas Wikegård tillbaka när andra perioden ehh är redo som sagt den första period målmässigt är gästerna som också har skotten åtta sju (X).

När samtalet följer det typiska samtalsmönstret är det upp till E3 och E4 att ta ordet efter att S2 gjort ett uttalande eller ställt en fråga. Det är den som pratar först som får ordet. Vid dessa tillfällen var det väldigt jämnt mellan E3 och E4 om att vara den som direkt tar ordet. Efter att

direkt är det därefter E4 som tar turen och tvärt om. Ett exempel på detta är när S2 ställer en öppen fråga och undrar om Jens Olsson (hockeyspelare) gjorde ett modigt drag i matchen. Då började E3 med att ta turen (rad 52) genom att svara att han inte riktigt håller med det S2 säger. Eftersom han var den som hann svara S2 först tog han den turen.

Exempel 14, Studiosamtal 2 (S2 = samtalsledare 2, E3 = expert 3, E4 = expert 4).

49. S2: Men är det inte ganska modigt av Jens Olsson jag tänker när han väljer insida>>

50. E4: [Mm].

51. S2: nu är det Ryan Lash som slår passningen så det är väl rätt (XXX) procenten på att han ska slå rätt är ganska hög men missas den där då är det ju i stort sett gata åt andra hållet?

52. E3: Aa men egentligen inte i det här läget>>

53. S2: [Nehe].

54. E3: så så så han går ju ner för att skapa ytan alternativet han har är att gå in i mitten och då flyttar vänsterbacken ner så nån back måste ner för att skapa ytan>>

7.2.1.2. Självnominering

I samtal 2 sker direkt självnominering totalt 20 gånger (tabell 13). Både E3 och E4 gjorde detta lika många gånger. I det första exemplet diskuterar de en situation där Ryan Lash (hockeyspelare) har tagit ett bra beslut på isen.

Exempel 15, Studiosamtal 2 (E3 = expert 3, E4 = expert 4).

76. E3: Ahh men det är jättesnyggt.

77. E4: Ganska medvetet av Ryan Lash.

78. E3: Ganska (.) väldigt.

79. E4: Ganska medvetet ha koll på vad som händer på den här sidan.

E3 inleder här med att kommentera situationen (rad 76) där E4 sedan hoppar på och också kommenterar situationen. Direkt därefter nominerar sig både E3 och E4 varsin gång när de fortsätter att ge ytterligare kommentarer (rad 78 och 79).

I det andra exemplet berättar E4 om hur olika spelare har valt att spela under matchen. I slutet tappar han bort vilket ord det är han vill använda för att beskriva backarna och han gör en kortare paus.

Exempel 16, studiosamtal 2 (E3 = expert 3, E4 = expert 4).

25. E4: När dom kommer ut efter sargen här väljer då Edvinson nummer 7 i Frölunda att välja då utsida Björn och spelar Spazek väljer insida men det här blir en problematik för Brynäs försvarare på insida ska de stanna eller ska de gå med alltså spela man-man men det här är något man ska ha klart i spelsättet hääär blir dom osäkra vem som ska göra vad och det innebär att Spazek får en jättebra jättebra läge och lucka in och ett enormt bra läge för Frölunda med dom rotationerna som dom gör och använder backarna för att få skapa (.).

26. E3: Förvirring.

27. E4: Förvirring det är det det handlar om.

Vid E4:as paus använder sig E3 av självnominering och säger förvirring för att hjälpa E4 (rad 26). Detta var en kortare självnominering av E3 där E4 sedan upprepar ordet och tar tillbaka turen (rad 27).

7.2.1.3. Samtidigt tal

Samtidigt tal sker enligt tabell 14 flest gånger av expertkommentatorerna. Däremot förekom samtidigt tal inte ofta under samtal 2. Ur en generalisering kan detta vara för att män har en mer ”tala en i taget” vilket gör att samtidigt tal inte uppstår så ofta. Det är även de som står för avbrottsförsöken och de lyckade avbrotten. Som vi kan se från tabell 14 är det E3 som flest gånger lyckas med sina avbrott. E4 hade också avbrottsförsök och lyckades ta turen en gång.

Tabell 14. Samtidigt tal och avbrott

Samtidigt tal Turövertagningar (lyckat avbrott) Avbrottsförsök

S2 2 0 0

E3 9 3 1

E4 7 1 2

Samtidigt tal sker sammanlagt 18 gånger under samtal 2. När samtidigt tal sker är det inga långa meningar, utan det är i stället ett fåtal ord eller skratt. I det första exemplet jämför S2 två spelare mot varandra. Där den ena spelaren, Rödin, har gjort fem raka mål medan den andra spelaren, Greg, har skjutit fjorton skott utan att ha gjort ett mål.

Exempel 17, Studiosamtal 2 (S2 = samtalsledare 2, E4 = expert 4).

18. S2: som sagt Rödin fem raka utan mål men Greg skott fjorton matcher utan fullträff det är ju hans längsta

19. E4: [Aj aj aj aj aj].

20. S2: Ehhh sån tuffa svit i SHL-sammanhang. Frölunda då ehh som sagt åkte rejält på nöten fem ett i baken i Örebro ehh så det är inte mycket positivt dom tar med sig du var inne på det Johan (E4) att (.) Roger tog på sig det där.

E4 säger då aj fem gånger (rad 19) samtidigt som S2 avslutar sin mening (rad 20). Efter det korta samtida talet fortsätter S2 med att säga att det är tufft, för att sedan gå in på nästa samtalsämne.

7.2.1.4. Avbrott

I samtalet sker det totalt 4 lyckade avbrott och 3 avbrottsförsök vilket enbart sker från expertkommentatorerna. Nedan är ett exempel på ett avbrottsförsök när S2 förklarar att det blev förlängning i matchen trots ett underläge med 3–1 inför tredje perioden.

Exempel 18, Studiosamtal 2 (S2 = samtalsledare 2, E3 = expert 3, E4 = expert 4).

138. S2: Dom tar serieledarna … och tar sig till förlängning och ligger under med 3–1 i början på tredje.

139. E4: [Ja arbetsinsatsen].

140. E3: [XXX].

141. E4: [Den finns där].

142. E3: [XXX].

I slutet när S2 nästan talat klart försöker E4 (rad 139) prata samtidigt som S2. Vi kan inte veta helt säkert vad avsikten med avbrottet är, men då E4 aldrig tar över ordet blir det ett

misslyckat avbrottsförsök.

En lyckad turövertagning skedde när S2 gav ordet till E4 där han hänvisade tillbaka till ett tidigare samtal som de hade om Roger Rönnberg (hockeytränare).

Exempel 19, Studiosamtal 2 (S2 = samtalsledare 2, E3 = expert 3).

21. E3: [Eh jag ska eh jag ska] att Roger tog på sig det där jag ska bara säga en grej om det jag hörde jag lyssnade lite om om vad Örebro gjorde innan matchen de spelade extremt hårt på Frölunda som blev irriterade>>

E3 avbryter S2 (rad 21) innan E4 hinner svara på S2:s tilltal. Detta lyckas E3 att göra genom att tala samtidigt som S2 när han ska avsluta meningen. Eftersom E3 sedan fortsätter prata lyckades han vinna turen och det blir därför en lyckad turövertagning.

7.2.1.5. Självreparation

I samtal 2 sker det ibland självreperationer. I detta exempel rättar sig E4 när han berättar om hockeyspelaren Jens Olsson. E4 ger spelaren positiv feedback, exempelvis att han har haft en bra utveckling där han lyft sin mentala coachning. E4 använder sig då av självreparation när han först säger att spelaren ser möjligheterna, men sedan ändrar sitt ordval och i stället säger, jag säger inte att han får han tar också möjligheterna.

Exempel 20, Studiosamtal 2 (E4 = expert 4).

161. E4: Jag tänker på åldersskillnaden det är lite roligt i alla fall men det är är ju för jäkla roligt jag tycker det är roligt den utvecklingen som Jens Olsson har alltså bara försvann ur svensk ishockey kommer tillbaka lyfter sig mental coachning o ser också möjligheterna till att amen bara få jag säger inte att han får han tar också möjligheterna i Frölunda med den rörlighet han har egentligen allt och han kan leverera en bra ishockey för Frölunda.

7.2.1.6. Uppbackning

Som tabell 15 visar är den person som gör flest lyssnande uppbackningar samtalsledaren (S2)

eller inslag som mm-ande eller att säga aa. Alla deltagare har också någon gång under samtalet använt sig av håller med uppbackningar.

Tabell 15. Frekvens av uppbackningar

Lyssnande uppbackning (mm) Håller med uppbackning (ord)

S2 11 3

E3 2 2

E4 10 3

I exemplet använder sig E4 av en håller med uppbackning med att säga Så var det ja. Genom att E4 ger en uppbackning till S2 menar E4 att han håller med om vad S2 säger.

Exempel 21, Studiosamtal 2 (S2 = samtalsledare 2, E4 = expert 4).

70. S2: ja men Frölunda ledde med 2–0 i Scandinavium.

71. E4: Så var det ja.

7.2.1.7. Ansiktshotande situationer

Vi har i samtal 2 funnit totalt 3 situationer där en ansiktshotande situation skulle kunna uppstå. Detta är på grund av meningsskiljaktigheter mellan deltagarna i expertstudion. I exemplet nedan uppstår en sådan situation när de i studion diskuterar poängtabellen för alla SHL-lag.

Exempel 22, Studiosamtal 2 (S2 = samtalsledare 2, E4 = expert 4).

192. E4: Om jag säger att det är åtta poäng med Leksand fjärdeplacerade och då på fjärdeplacerade Färjestad trettionio trettioett ni vet en bra vecka och en dålig vecka vad det kan innebära.

193. S2: Om men åtta poäng är mycket.

194. E4: Nahh jag vet inte om det är det.

195. S2: SKRATT.

E4 inleder med att säga hur snabbt poängtabellen kan förändras (rad 192) vilket S2 inte håller med om (rad 193). S2:s svar där han menar på att åtta poäng är mycket blir en motsättning mot det som E4 säger inledningsvis. Detta leder i sin tur till ett potentiellt ansiktshot då E4 sedan motsätter sig att åtta poäng är mycket genom att säga Nahh jag vet inte om det är det (rad 194). S2 skrattar (rad 195) åt detta men de kommer aldrig till en överenskommelse.

Möjligen kan skrattet från S2 vara menat som ett sätt att dämpa ansiktshotet (Adelswärd, 1995). Då den manliga samtalsstilen är mer polemisk, stridslysten, (Norrby, 2014, s. 241), är det rimligt att ansiktshotande situationer uppstår då samtal 2 endast består av män.

Ytterligare ett exempel på ett möjligt ansiktshot är när E3 och E4 diskuterar situationer där hockeyspelarna kan ta sig ur en situation vinnande.

Exempel 23, Studiosamtal 2 (S2 = samtalsledare 2, E3 = expert 3, E4 = expert 4).

102. E4: (.) Och så vinner du oftare asså dom backar som med Folin jag tycker-

103. E3: [Dom har högre].

104. E4: Aa dom har högre asså han har en vad ska jag säga kanske 80/20 asså går han in i dom här momenten så har han-

105. E3: [Så här].

106. E4: 8 av 10- 107. E3: [Så].

108. E4: vinner han.

109. E3: [Såhär är det] så här är det alla kan åka skridskor alla har hög teknisk skicklighet o så separera dom bra spelarna dom bästa spelarna från medelmåttorna eller dom average spelarna.

E4 börjar med att svara på det som E3 sagt men E3 pratar i mun på E4 när han vill flika in att dom har högre i samtalet. E4 fortsätter men E3 pratar i mun två gånger till där det är tydligt att han vill ha turen. Han tar turen genom att prata i mun och säga så här är det. Detta potentiella ansiktshot kommer inte heller till konsensus. Enligt Adelswärd (1995) formulerar sig ofta folk med makt på ett sådant sätt som stärker det egna påståendet som E3 gör i

exempel 23. Den manliga samtalsstilen innehåller mer konkurrens (Norrby, 2014, s. 241) och i exempel 23 går det att se att E4 och E3 konkurrerar om makten och om vem som ska ha ordet.

I samtalet förekom det också en del tillrättavisande. Oftast var det E3 som stod för dem som i exemplet nedan där de diskuterar vissa situationer som kan uppkomma i spelet.

Exempel 24, Studiosamtal 2 (S2 = samtalsledare 2, E3 = expert 3, E4 = expert 4).

121. E4: …Och ibland så är de närmare där du inte kan eller vilken spelare är bra på att forechecka för att sticka fram klubban eller nånting men-

122. E3: Nån form av problemlösning kan man säga.

E4 håller på att avsluta sitt argument när E3 plötsligt avbryter (rad 122) och tillrättavisar E4 genom att göra ett påstående på vad det är han tror E4 egentligen vill ha sagt.

7.2.1.8. Samtalstid

Vi har mätt samtalstiden för alla deltagarna i expertstudion för samtal 2 vilket presenteras i tabell 16 nedan.

Tabell 16. Samtalstid

Samtalstid

S2 6 minuter

E3 7 minuter

E4 7 minuter

7.2.2. Samtalsstil

7.2.2.1. Kvinnlig och manlig samtalsstil

I tabellen kan vi se att de två experterna håller i ungefär lika långa samtalsturer där

medelvärdet ligger på 43 respektive 40 ord per samtalstur. S2 är den som har minst ord per samtalstur.

Tabell 17. Medelvärde

Antal ord Antal turer Ord per samtalstur

S2 1173 47 25

E3 1451 34 43

E4 1565 39 40

Under samtalet förkom ett fåtal uppbackningar. Att ha mindre uppbackningar, och uppbackningar som har med ”jag hör vad du säger” att göra, är typiskt för manliga talare.

Något annat som är typiskt för den manliga samtalsstilen är att ha långa monologer, vilket gick att se genom antalet ord per samtalstur i tabell 17. I samtalet hävdade E3 oftast sina argument exempelvis med meningar som ”så här är det” eller ”jag tycker”. Det kan vara en antydan av att han har en hierarkisk samtalsstil, som ofta förekommer i manliga samtal. Det genom att E3 säger sig själv veta hur det ligger till och försöker rätta de andra två

samtalsdeltagarna med att säga att han vet vad han pratar om. E4 var däremot inte lika

argumenterande i sina uttalanden och backade nästan aldrig upp sina egna påståenden. Vidare är samtalet ofta konkurrerande över turtagningen. Ett exempel på det är när S2 återkopplar till ett tidigare samtal där E4 hade sagt något som S2 ville ha återkoppling på.

Exempel 25, Studiosamtal 2 (S2 = samtalsledare 2, E3 = expert 3).

Som vi kan se i exemplet hoppar E3 i stället in i samtalet och tar över turen. Något som också är typiskt för den manliga samtalsstilen är att de oftast använder sig av en mer direkt stil till skillnad från den kvinnliga samtalsstilen. Detta visar också på att det finns en konkurrerande ambition i samtalet. Som vi kan se i exemplet hoppar E3 i stället in i samtalet och tar över turen, vilket också är typiskt för den manliga samtalsstilen där de oftast använder sig av en mer direkt samtalsstil.

Exempel 26, Studiosamtal 2 (S2 = samtalsledare 2, E3 = expert 3).

97. E3: ehh många sånna här små detaljer där du kan tävla inte bara jobba hårt för jobba hårt o att ha en hög tävlingsnivå är två helt lika saker.

98. S2: Är det det?

99. E3: Aa det är det ehh jobba hårt kan alla göra men det betyder inte att man jobbar rätt.

S2 har en mer direkt stil och frågar E3 (rad 98) om det verkligen är en skillnad på att jobba hårt och ha en hög tävlingsnivå. E3 fortsätter sedan med att förklara varför han tycker att det är en skillnad.

S2 var som precis nämnt direkt i sin samtalsstil och tog upp ämnen med säkerhet. Han styrde samtalet med ämnen, kommenterade när han kände att det behövdes och sammanfattade det som diskuterats under samtalets gång.

In document Kvinnor kan också prata hockey (Page 45-55)