KURS:Uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap II, 30 hp PROGRAM: Medie- och kommunikationsvetenskap
FÖRFATTARE: Alexandra Johnsson & Elin Randåker EXAMINATOR: Peter Martin Berglez
HANDLEDARE: Kajsa Klein TERMIN:HT 2021
Kvinnor kan också prata hockey
En samtalsanalys av maktbalansen utifrån
samtalsstrukturen i C Mores expertstudio
JÖNKÖPING UNIVERSITY Medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan för lärande och kommunikation Uppsats (C-nivå), 30 HP
Box 1026, 551 11 Jönköping Höstterminen 2021.
036–101000 2022-01-24
Sammanfattning
Författare: Alexandra Johnsson och Elin Randåker
Rubrik: Kvinnor kan också prata hockey: En samtalsanalys av maktbalansen utifrån samtalsstrukturen i C Mores expertstudio
Språk: Svenska Antal sidor: 108
Studien ”Kvinnor kan också prata hockey” ämnar undersöka C Mores expertstudio för hockeysändningar. Syftet är att undersöka hur maktbalansen ser ut i två studiosamtal utifrån samtalsstrukturen. Materialet som analyseras i studien är två samtal tagna från C More
Hockey som sänder den svenska hockeyligan [SHL] under hösten 2021. Teorierna som vi har använt oss av i studien är makt, samtalsanalys och genus. Allt material har transkriberats och för att kunna avläsa innehållet har vi använt oss av metoden samtalsanalys. Vidare kommer vårt analysschema hjälpa oss att identifiera studiosamtalens samtalsstruktur, vilka
maktstrategier som används av deltagarna och ifall det finns några skillnader baserat på köns olika samtalsstilar.
Resultatet av analysen visade att samtalen i expertstudion på C More följer en speciell
struktur. De samtalsstarstrategier som användes för att ta makt var: turindelningar, samtalstid, uppbackning, avbrott och argumentation. Genom ämneskontroll behöll både den manliga och kvinnliga samtalsledaren makten genom att styra samtalet på ett intelligent sätt. Samtalsstilen följde i de båda samtalen de typiska dragen utefter samtalsledarens normativa kön.
Anmärkningsvärt var att det visade sig i slutsatsen att de kulturella och sociala
föreställningarna om det normativa könet utmanades i samtal 1 med en kvinnlig samtalsledare och att de upprätthölls i samtal 2 med en manlig samtalsledare.
Sökord: CA, samtalsanalys, turtagning, självnormering, samtidigt tal, avbrott, självreparation, uppbackning, journalistik, tv-produktion, kön, representation, television, tv.
JÖNKÖPING UNIVERSITY Media and Communication Studies C School of Education and Communication Bachelor thesis 30 credits
Box 1026, 551 11 Jönköping Autumn 2021
036–101000 2022-01-24
Abstract
Authors: Alexandra Johnsson and Elin Randåker
Title: Women can also talk hockey: A conversation analysis of power through the structure of talk in C Mores expert studio
Language: Swedish Pages: 108
The study ”Women can also talk hockey” aims to examine C Mores expert studio for ice hockey. The purpose is to investigate what the balance of power looks like in two studio conversations based on the structure of talk. The material analyzed in this essay is two conversations taken from C More Hockey, which broadcasts the Swedish hockey league [SHL] during autumn of 2021. The theories that we use in this essay is power, conversation analysis and gender. All material has been transcribed and to be able to understand the content, we have used the method of conversation analysis. Our analysis scheme will help us identify the structure of the studio conversations, which power strategies are used by the
participants and if we can distinguish any differences based on genders´ conversational styles.
The results of the analysis showed that the conversations in the expert studio at C More follow a special structure. The conversation strategies used to seize power were turn
divisions, talking time, agreements, interruptions and argumentation. Through subject control, both the male and female conversation leaders retained power by controlling the conversation in an intelligent way. In both conversations, the conversation style followed the typical
features along the conversation leader's normative gender. It was remarkable that it turned out in the conclusion that the cultural and social notions of the normative gender were challenged in conversation 1 with a female conversation leader and that they are maintained in
conversation 2 with a male conversation leader.
Keywords: CA, conversation analysis, turn taking, self-nomination, talk-in-interaction,
Innehållsförteckning
1. Inledning... 7
2. Bakgrund ... 9
2.1. SHL ... 9
2.2. C More och C Mores expertstudio ... 9
2.2.1. Expertpanelen ... 9
3. Problemformulering, syfte och frågeställningar ... 11
3.1. Problemformulering ... 11
3.2. Syfte ... 11
3.3. Frågeställningar ... 11
4. Tidigare forskning ... 12
4.1. Institutionella samtal i tv ... 12
4.1.1. Turtagning och intervju som metod ... 12
4.2. Manlig och kvinnlig representation i tv ... 13
4.3. Kön och samtalsstilar ... 14
4.4. Forskningslucka ... 15
5. Teoretiskt ramverk... 16
5.1. Makt ... 16
5.1.1. Makt och kön ... 16
5.2. Samtalsanalys ... 17
5.2.1. Närhetspar ... 17
5.3. Institutionella samtal ... 18
5.3.1. Typiska drag för institutionella samtal ... 18
5.3.2. Makt i institutionella samtal ... 19
5.4. Samtalsanalytiska verktyg ... 20
5.4.1. Turtagning ... 21
5.4.2. Självnominering ... 21
5.4.3. Samtidigt tal ... 21
5.4.4. Avbrott... 22
5.4.5. Självreparation... 22
5.4.6. Uppbackning ... 22
5.4.7. Ansiktshot ... 23
5.6. Samtalsstil ... 23
5.6.1. Kvinnlig och manlig samtalsstil ... 23
5.6.1.1. Kvinnliga och manliga kännetecken i samtal ... 23
5.7. Genus ... 24
6. Metod och material ... 25
6.1. Material, urval och avgränsning ... 25
6.1.1. Material ... 25
6.1.2. Urval ... 26
6.1.3. Avgränsning ... 27
6.2. Samtalsanalys som metod ... 27
6.2.1. Samtalstid ... 28
6.3. Transkribering ... 28
6.3.1. Principer för transkription ... 29
6.4. Analysschema ... 30
6.5. Validitet och reliabilitet... 31
7. Analys ... 32
7.1. Studiosamtalens karaktär ... 32
7.1. Analys av C More hockeystudio, samtal 1 ... 35
7.1.1. Samtalsanalytiska verktyg ... 35
7.1.1.1. Frekvens av turfördelning ... 35
7.1.1.2. Självnominering ... 36
7.1.1.3. Samtidigt tal ... 37
7.1.1.4. Avbrott... 39
7.1.1.5. Självreparation... 39
7.1.1.7. Ansiktshotande situationer ... 41
7.1.1.8. Samtalstid ... 42
7.1.2. Samtalsstil ... 42
7.1.2.1 Kvinnlig och manlig samtalsstil ... 42
7.2. Analys av C More hockeystudio, samtal 2 ... 45
7.2.1. Samtalsanalytiska verktyg ... 45
7.2.1.1. Frekvens av turfördelning ... 45
7.2.1.2. Självnominering ... 46
7.2.1.3. Samtidigt tal ... 47
7.2.1.4. Avbrott... 48
7.2.1.5. Självreparation... 49
7.2.1.6. Uppbackning ... 49
7.2.1.7. Ansiktshotande situationer ... 50
7.2.1.8. Samtalstid ... 52
7.2.2. Samtalsstil ... 52
7.2.2.1. Kvinnlig och manlig samtalsstil ... 52
8. Slutdiskussion ... 55
9. Slutsats ... 59
10. Förslag till vidare forskning ... 60
11. Referensförteckning ... 61
12. Bilagor ... 65
12.1. Tabeller ... 65
12.2. Transkription C More hockeystudio, samtal 1 ... 71
12.3. Transkription C More hockeystudio, samtal 2 ... 89
1. Inledning
Aktiva språkhandlingar är med och påverkar vår syn på världen. Vårt sätt att tala kan ligga grundat i strukturer som i sin tur bygger på fördomar och föreställningar om samhället eller sociala grupper. På så sätt framställer vi olika bilder av omvärlden med hjälp av vårt
språkbruk, vilket både sker tankemässigt och under samtal med andra. Hur någon talar påverkar därmed hur vi tolkar personen och språket speglar mer eller mindre verkligheten (Milles, 2008, s. 11). På så sätt är kvinnans och mannens maktposition i samhället ett exempel på maktförhållanden som språket kan avslöja (Edlund, Erson, Milles, Hemmingson & Frödin, 2007, s. 20). En fördom som finns är att män i sitt sätt att tala är mer auktoritära än vad kvinnan är. Stämmer den fördomen kan en tolkning vara att män har mer makt än kvinnor, vilket är problematiskt (Macdonald, 1995, s. 4). Detta bygger på de sociala och kulturella förväntningarna som redan finns om män och kvinnor. När vi skiljer på de normativa könens samtalsstilar finns det en risk att vi stärker idéer om vad som är manligt och kvinnligt. Det blir i vår studie viktigt att se dessa generaliseringar som existerar i samhället för att kunna
undersöka ifall det normativt manliga eller det normativt kvinnliga könet utmanas språkligt för att kunna motverka dessa generaliseringar om kön.
Ytterligare en faktor som är med och påverkar vår syn till omvärlden är medier. Medier har blivit en viktig och stor del av samhället vilket når ut till många. Därför måste vi också vara medvetna om att föreställningar av kön i media förhandlas på ett subtilt sätt genom medial representation och även genom språkbruket i medier (Markula, 2009, s. 6). Medier har alltså möjlighet att skapa och konstruera våra idéer om vad som är feminint och maskulint
(Fagerström & Nilson, 2008 s. 26). En person som studerat representation av kön i idrott på tv är Edström (2006, s. 94). Hon menar att det i tv ”sätts gränser för kön hela tiden, vare sig vi märker det eller inte”. Media har också stor makt att avgöra vad som ska lyftas fram och på vilket sätt det ska visas och bestämmer därav också vad som får ta mindre plats eller vad som uteblir (Messner, 2007, s. 124). Då språkbruk och media bidrar till att forma vår uppfattning av kön är det av vikt att belysa detta ämne. Uppmärksammas inte dessa skillnader blir det svårt att motverka problemet.
Historiskt sett har idrotten varit ett område där det pågått en kamp om grundläggande föreställningar av kön (Messner, 2007, s. 34). Det har även blivit ett område för ideologisk
möjligheter och förutsättningar, såväl som hur olika idrotter sänds och kommenteras medialt (Koivula, 1999 & Tolvhed, 2008). Vidare började kvinnliga sportjournalister inom tv bryta den mansdominerade marknaden för över femtio år sedan. Trots detta är det fortfarande en väldigt liten andel av dessa kvinnor som syns i tv inom sport (Eli, 2016). Enligt Edström (2006) är två av tre personer på tv män och det är fler kvinnor som jobbar bakom kameran än framför. Det journalistiska fältet inom media präglas idag av “hierarkisering och segregering som bygger på kön” (Milles, 2003 s. 44).
Forskningen inom vårt område, kommunikation och sport är begränsad och vi har inte funnit någon studie som undersöker en expertstudio utifrån en samtalsanalys. Därför har vi valt att undersöka hur maktbalansen i C Mores expertstudio ser ut utifrån samtalsstukturen. Vi kommer att analysera två sändningar från C More Sport, en sändning med en kvinnlig
samtalsledare och en sändning med en manlig samtalsledare. Studien befinner sig i en sportlig diskurs som generellt sett är mansdominerad, både sportsligt och medialt. Vi vill därför se vad språket kan avslöja om maktbalansen i studion utifrån samtalsstrukturen och hur kön spelar in.
2. Bakgrund
I denna del presenteras bakgrundsinformation som är relevant för vår studie. Vi presenterar kort vad SHL betyder och sedan förklaras C Mores expertstudio och dess expertpanel.
2.1. SHL
Den svenska hockeyligan förkortat SHL, är namnet för den svenska professionella
ishockeyligan för herrar. Sedan 2015 består SHL av fjorton lag som totalt spelar 52 matcher (SHL, 2021). Ungefär hälften av Sveriges befolkning tittar på sport enligt C Mores
sportbarometer. Av sporttittarna är det cirka en tredjedel som följer SHL och Allsvenskan, vilket gör dessa ligor till de populäraste att följa (Novus, 2015). En hockeymatch är totalt en timme lång exklusive pauserna. Är det huvudsändningen som visas är den cirka två och en halvtimma lång, då inklusive samtalen i C Mores expertstudio (C More, 2021).
2.2. C More och C Mores expertstudio
C More är ett samlingsnamn för en streamingtjänst och betalkanaler där du bland annat kan se filmer, serier, tv-program och sport (C More, 2021). Det är C More som äger rättigheterna till att visa SHL på sin betaltjänst C More Sport. Två dagar i veckan har de så kallade hockey- torsdagar och hockeylördagar. Där har de en expertpanel som i varje avsnitt består av tre personer utvalda av C More som följer en hockeymatch extra noga. I panelen finns det alltid en samtalsledare och två expertkommentatorer. Det är personerna i panelen som i sin tur utgör expertstudion som är den benämningen vi främst kommer använda oss av i studien. Utifrån vår observation är det i var tredje sändning en kvinnlig samtalsledare och resten av gångerna består expertstudion endast av män. I studion kommenterar och diskuterar de händelser som sker i en av de livesända matcherna och ger övergripande kommentarer kring resterande matcher som pågår. Varje sändning är cirka tre timmar lång inklusive matchen och expertpanelens samtal innan, mellan och efter varje spelad period (C More, 2021).
2.2.1. Expertpanelen
C More har totalt elva samtalsledare, experter och kommentatorer för SHL. Vi kommer endast att nämna de som är med i sändningarna som vi analyserar i vår studie. I den första sändningen består panelen i expertstudion av Lena Sundqvist som är samtalsledare, Niklas
Wikegård och Petter Rönnqvist som är experter. I den andra sändningen består panelen i expertstudion av Björn Oldeen som är samtalsledare, Staffan Kronwall och Johan Tornberg som är experter (C More, 2021).
3. Problemformulering, syfte och frågeställningar
Här presenteras studiens problemformulering, syfte och frågeställningar som ligger till grund för studien.
3.1. Problemformulering
Idrott har blivit ett område för ideologisk kamp vad gäller maktrelationer mellan kvinnor och män (Messner, 2007, s. 34). Dessa maktförhållanden som finns i samhället bygger bland annat på föreställningar av kön som i media förhandlas på ett subtilt sätt genom medial representation och genom språkbruket (Markula, 2009, s. 6). Varje samtal innehåller en maktbalans som ständigt förhandlas mellan deltagarna. Hur makten tas och hur tydlig maktbalansen är varierar från samtal till samtal (Foucault, 2008, s. 209–210). Vi ser en problematik i hur få kvinnor som inom den sportsliga diskursen får synas framför kameran.
Därför är det intressant att studera två samtal där en kvinna respektive en man deltar i samtal på tv för att se hur maktbalansen ser ut och skiljer sig mellan könen.
3.2. Syfte
Syftet med studien är att undersöka två studiosamtal av C Mores hockeysändningar med en kvinnlig respektive manlig samtalsledare för att se hur maktbalansen ser ut utifrån
samtalsstrukturen. För att göra detta kommer vi använda oss av metoden samtalsanalys.
3.3. Frågeställningar
1. Hur ser studiosamtalets struktur ut med en kvinnlig respektive manlig samtalsledare?
2. Vilka samtalsstrategier använder samtalsdeltagarna för att ta till sig en maktposition i samtalet?
4. Tidigare forskning
I denna del kommer studier och forskning som är relevant för vår studie att presenteras.
Fokus kommer att ligga på institutionella samtal i tv, manlig och kvinnlig representation i tv och samtalsstilar kopplat till kön.
4.1. Institutionella samtal i tv
Tre forskare som anses har lagt grunden för samtalsanalys, conversation analysis [CA] är Harvey Sacks, Emanuel Schegloff och Gail Jefferson. De har hittat ett system för hur organiserandet av yttranden i samtal kan vara applicerbart i flera kontexter. De
samtalsanalytiska studier som gjorts har främst varit menade att bidra till den generella analysen av institutionellt samtal och interaktion. Däremot har tv- och radiosändningar en speciell karaktär som särskiljer sig från majoriteten av institutionella samtal (Heritage, 1997).
Det eftersom huvudmottagaren för sändningens samtal i form av publik oftast är frånvarande.
Det finns dock ett antal program där det finns en studiopublik i sändningen, men det är lika vanligt att de enda deltagarna som finns i studion är produktionsteamet. Ett problem som finns inom tv -och radiosändningar är dess relation till samtalsanalysens särpräglade uppfattning om talets analyserbarhet. Det vill säga fokusen på den följande ordningen av samtal-i-interaktion, där analysen koncentrerar sig på turordning och dess strukturella fenomen (Heritage, 1997).
I flera av sina studier kom Heritage (1997) fram till att CA fokuserar på turtagning och sociala ageranden och att de utförs med hjälp av yttranden och sekvenser. Institutionella samtal bygger på kontrasten mellan symmetriska relationer i vardagligt samtal och de mer asymmetriska relationerna i institutionella samtal, som exempelvis turtagning (Heritage, 1997).
4.1.1. Turtagning och intervju som metod
Intervju är en metod som används regelbundet inom journalistik (Heritage & Clayman, 2010, s. 215). Från början användes metoden enbart för att samla in information, men numera fyller det en större funktion. Nämligen att fungera som ett underhållande tv-inslag i ett program för att göra det mer livfullt. Intervjuer fungerar även som ett inslag i ett nyhetsprogram där frågorna är dynamiska och inte följer ett strikt manus. Typiskt för intervjuer på tv är att det
framför allt är professionella journalister som använder metoden och därför ses intervjuer som trovärdiga.
Typiskt för turtagning i en intervju är att det är en person som styr samtalet. En person i samtalet ställer en fråga och den andra personen svarar. Turen fortsätter med fråga-svar-fråga- svar tills det att intervjun är klar. Metoden idag är välkänd vilket gör att den känns igen av gemene man, just på grund av strukturen av turtagningen (Heritage & Clayman, 2010, s. 215–
216). Då vi intresserar oss för tv-sändningar och strukturen för turtagning är detta relevant för vår studie. I expertstudion finns det likt intervjumetoden givna roller för vem som ställer frågor och vilka som är ämnade till att svara på frågorna, vilket gör strukturen igenkännbar.
4.2. Manlig och kvinnlig representation i tv
Maria Edströms studie Tv-rummets eliter (2006) gick ut på att omvandla människor som syns på tv till siffror. I studien tittar hon på alla personer som syns i tv-rummet och på den personal som vistas bakom programmen i SVT och TV4 mellan 7–13 februari år 2000. Hon kom fram till att av all personal, både framför och bakom kameran, är två av tre personer män. Det är inte heller någon större skillnad mellan de två tv-bolagen när det gäller könsfördelningen (Edström, 2006, s. 94). Av de personer som visas framför kameran är det däremot mindre kvinnor som är representerade. På SVT jobbar 30 procent kvinnor framför kameran och 45 procent kvinnor jobbar bakom kameran. Tittar vi i stället på TV4 jobbar 32 procent kvinnor framför kameran och 51 procent kvinnorna bakom kameran (Edström, 2006, s. 96).
Edströms resultat gör att folk ofta har en bättre bild av att kvinnor är representerade i tv- rummet, eftersom de är med i själva produktionen av programmen. Tyvärr tar inte kvinnorna lika mycket plats framför kameran som de gör bakom kameran (Edström, 2006, s. 95). Det vi ser på tv och i tv-rummet blir den uppfattning vi får av verkligheten. Edström (2006) menar att om exempelvis tv-rummet är överrepresenterade av män, blir det en vanesak i samhället och då förväntar vi oss se mer män än kvinnor i tv-rutan. Ser vi däremot ungefär lika mycket män som kvinnor på tv, skulle vi reagera på om något av könen i stor del är
överrepresenterade framför kameran. Överrepresentationen kallar Edström könsmakt och enligt henne innebär könsmakt att 40 procent av människorna i ett sammanhang består av det ena eller det andra normativa könet (Edström, 2006, s. 91).
Liknande studier har gjorts av Gunilla Jarlbro (2006) där hon studerade dagspressen och tv utifrån ett genusperspektiv. Hon studerade programmen Aktuellt och Rapport genom en kvantitetsinnehållsanalys för att se hur många kvinnor som representerades i programmen.
Resultatet visade att Aktuellt hade 34 procent kvinnor som presenterades i sändningslistan och jämförelsevis hade Rapport 31 procent kvinnor representerade. Det går att se ett genomgående mönster där kvinnor i nyhetsmedier både i Sverige och internationellt är underrepresenterade. Det har under tidigt 2000-tal funnits en snäv inriktning i fråga om vilka inslag kvinnliga journalister visas i på nyheterna (Jarlbro, 2006, s. 50). På svensk tv har det funnits tydliga roller inom nyhetsrepresentationen. Kvinnliga journalister har i stora drag oftast rapporterat om sociala frågor, skola, barn, kultur och omsorg. Manliga journalister har i stället haft större representation inom sportnyheter, politik och näringsliv (Jarlbro, 2006, s.
50).
Majoriteten av den tidigare forskningen kring kvinnliga journalister inom sport är överens om att området har varit och fortfarande är mansdominerat (Luisi et al., 2020). Utöver detta blir kvinnors arbete inom sportbranschen granskade i större omfattning än sina manliga
kollegor. De upplever också trakasserier från både sportfans och atleter på grund utav deras kön (Luisi et al., 2020). I studien gjord av Luisi et al. (2020) undersöktes det om publiken anser att trovärdigheten och kompetensen skiljer sig åt mellan en kvinnlig och en manlig sportkommentator för den amerikanska fotbollsligan National Football League NFL. Det framkom att manliga sportkommentatorer ansågs som mer kunniga, kompetenta och underhållande i jämförelse med kvinnliga sportkommentatorer. I undersökningen hade
dessutom den kvinnliga och manliga kommentatorn samma manus, men resultatet visade ändå att mannen ansågs mer kunnig och underhållande (Luisi et al., 2020).
4.3. Kön och samtalsstilar
Robin Lakoffs bok Language and Woman's place har haft betydelse för fortsatt genusinriktad språkforskning. Lakoff kom med sin forskning fram till att kvinnan hade språkliga brister som försvagade kvinnors maktposition i samhället. Edlund et al. (2007, s. 48) menar att kvinnor och män använder sig av olika samtalsstilar och samtalsstrategier för att upprätthålla makt eller för att utbyta information. De tar upp ett exempel som belyser hur viljan om att be om ursäkt skiljer sig åt. Författarna menar att personer utav de normativa könen har olika mål med deras språk. I detta fall undviker mannen att be om ursäkt då det försätter honom i
underläge. Kvinnan ser i stället ursäkten som ett sätt att visa empati och förståelse till andra människor (Edlund et al., 2007, s. 92). Dessa olika mål med interaktionen kan ses som en orsak till kvinnors och mäns olika språkstilar. Till följd av detta ses kvinnors samtalsstil som mer indirekt och artig, till skillnad från männens samtalsstil som ses som direkt och
statusinriktad (Norrby & Håkansson, 2015, s. 136). Detta är intressant för vår studie då en del av studien ämnar sig åt att undersöka maktbalansen i samtalen mellan könen i expertstudion.
4.4. Forskningslucka
Att kvinnor står inför utmaningar för att lyckas ta sig in i sportbranschen är inget nytt fenomen. Som ett mansdominerat område spelar sportmedieindustrin en stor roll för att upprätthålla vissa föreställningar som finns baserat på kön (Edström, 2006). Utifrån den tidigare forskningen vi har presenterat kan vi se att det finns ett behov av att utforska sportjournalistiken inom media på ett nyare plan. Det eftersom vi hade svårt att finna undersökningar som behandlar maktbalansen och samtalsstrukturen mellan kön på tv och i vårt specifika fall, expertpaneler. Den forskningen vi har hittat om institutionella samtal på tv fokuserar främst på samtalsretoriken inom politik och i debatter.
5. Teoretiskt ramverk
För att kunna genomföra vår studie har vi valt att använda oss av teorier och begrepp om makt, institutionella samtal, samtalsanalytiska verktyg, kommunikativa strategier, genus och samtalsstilar kopplat till kön. Teorin om makt behövs då vårt arbete utgår från att undersöka detta inom kontexten för institutionella samtal. Vidare kommer de samtalsanalytiska
verktygen hjälpa oss att skapa vårt analysschema. Sist benämns kön och genus för att få en förståelse för hur makt tas olika mellan kön och hur kön påverkas av de maktpositioner som existerar i samhället.
5.1. Makt
När makt och diskurser diskuteras nämns det ofta tillsammans med filosofen Michel Foucault.
Han har utformat ett förhållningssätt till dessa där han menar att makt inte tillhör enskilda individer, utan att det går att finna i samhällsstrukturen (Foucault, 2008, s. 209–210).
Makten är i ständig förändring och kan formuleras olika beroende på vem som talar och skriver. Makt finns överallt och det är sällan som enskilda individer har makten, snarare är det enskilda individer som befinner sig på platser där makt finns och kan utövas. Ett exempel på maktutövning är normer som kan påverka människors agerande utan en egen medveten handling (Bergström & Boréus, 2018, s. 18–19). Makt skapas av en serie roller som en
individ antingen får tilldelad sig eller kliver in i. Dock kan inte dessa roller ses som något som en individ har, utan dessa ses som ett samspel mellan den givna rollen och den situation personen befinner sig i (Börjesson & Rehn, 2009, s. 18–19).
5.1.1. Makt och kön
Makt är något som en person kan ta genom interaktion. På samma sätt ses kön som något som kan förhandlas i interaktion. På så vis är femininitet och maskulinitet under en ständig
förhandling och eventuell omförhandling (Foucault, 1993).
I samhället och i samtal finns starka förväntningar på individer baserat på vilket kön de
identifierar sig som, vilket gör att individer inte har oändliga möjligheter. Detta innebär att det finns ett samband mellan de föreställningar vi har om kön och de möjligheter individer har att förhandla sig till starka maktpositioner (Butler, 2007, s. 88). Det råder ett förhållande mellan diskursiv praktik, alltså det vi gör, och de sociala föreställningar, till exempel de vi har om
kön (Fairclough, 2001, s. 30–31). Exempel på en sådan föreställning av kön är att kvinnor ska agera mer samarbetsinriktade och försonande genom att exempelvis bidra med samtalsstöd, medan män förväntas vara mer konkurrensinriktade eller konfronterande i sin samtalsstil (Holmes & Stubbe, 2003, s. 574).
5.2. Samtalsanalys
Samtalsanalys kommer från engelskans conversation analysis CA. Samtalsanalys intresserar sig för att ta reda på hur samtalsdeltagare tillsammans bygger upp en sammanhängande diskurs, yttrande för yttrande, vad de har för kommunikativa mål och vilka relationer som råder deltagarna emellan. Diskurs kan förenklat beskrivas som text i kontext (Norrby, 2014).
Traditionell forskning inom samtalsanalys har tidigare intresserat sig för språket som struktur och dess grammatiska och lexikala delar. Den nyare forskningen inom interaktionellt inriktad forskning fokuserar i stället mer på allmänt kommunikativa aspekter, som hur språket
fungerar i bruk vid interaktion och de dialogiska dragen som finns i språket. Det som studeras är hur språket används i samband med den aktuella situationen, exempelvis med
samtalsdeltagarna och deras maktrelationer (Adelswärd, 1995).
Fokus vid samtalsanalys bör ligga på vilken funktion språkbruket fyller snarare än på att undersöka hur ett samtal konstrueras i detalj (Norrby, 2014). Exempelvis hur samtalsdeltagare skapar engagemang i samtal och hur de visar solidaritet eller skapar samtycke i
konversationen. Samtalsanalysen används för att analysera hur talare gemensamt bygger upp och skapar förståelse i en sammanhängande diskurs. Det finns två typer av samtal som kan analyseras vilket kallas vardagliga samtal och institutionella samtal (Norrby, 2014). Det är den sistnämnda som vi intresserar oss av i denna studie vilket kommer presenteras i nästa kapitel.
5.2.1. Närhetspar
Ett begrepp som förekommer ofta inom samtalsanalys är begreppet närhetspar. Närhetspar innebär att det finns vissa förväntningar på respons vid ett samtal. Exempelvis när en fråga ställs i ett samtal så förväntar sig mottagaren ett svar. Vidare kommer närhetspar i relation till ansiktshot presenteras längre ner i kapitlet (Norrby, 2014, s. 41).
5.3. Institutionella samtal
Det har på senare tid blivit mer intressant att studera offentliga samtal, institutionella samtal, i stället för vardagliga samtal (Norrby, 2014). Institutionella samtal har en speciell asymmetrisk karaktär som följer en viss turordning som samtalsdeltagarna befinner sig i (Hutchby &
Woofiitt, 2008 s. 139). Institutionella samtal är starkt knutna till rutiniserade
handlingsmönster och praktiker (Adelswärd, 1995, s. 110). Det institutionella samtalet är ett samtal som äger rum mellan en professionell företrädare och en lekman, exempelvis en läkare och patient. Adelswärd (1995) förklarar vidare att institutionella samtal är mer förutbestämda än vardagliga samtal. Detta går exempelvis att se i nyhetssändningar eller debattprogram där det finns en ordning för vem som ska prata. Studeras ett institutionellt samtal i exempelvis en organisation, kommer det troligtvis upptäckas att innehållet och dess samtalsmönster gör samtalet unikt (Norrby, 2014). Även ett bestämt mönster, nämligen fråga-svar, kan återfinnas i alla institutionella samtal (Adelswärd, 1995). Den institutionella eller professionella
företrädaren ställer frågorna, lekmannen svarar. Den institutionella företrädaren, som i vår studie benämns som samtalsledare, måste genom samtalet få fram information som gör det möjligt att se lekmannens problem inom den institutionella ramen. Därför är det
samtalsledarens jobb att fråga, föreslå ämnen, aspekter av ämnen och avfärda sådant som kan anses irrelevant. Låter samtalsledaren lekmannen välja ämne är det oftast för att se ifall personen kan bidra med information som förbisetts. Om relevant information inte presenteras kan samtalsledaren i stället avbryta (Adelswärd, 1995).
5.3.1. Typiska drag för institutionella samtal
Som tidigare nämnt utgår institutionella samtal från vissa typiska drag. Ett sådant drag är att samtal följer en viss struktur med bestämda rollfördelningar som har för uppgift att lösa vissa uppgifter. Samtalet följer också en viss struktur som ofta sker i bestämda rum och följer en asymmetri som de tillsammans skapar utifrån gruppens perspektiv som kompetens, intressen, interaktionsmönster och språk. De institutionella samtalen kan enligt Adelswärd (1995) delas upp i fyra olika typer. Den första typen innebär att den professionella startar och styr samtalet där lekmannen anpassas till de ramar som den professionella styrs av. Liknande den första typen leder det professionella samtalet även i den andra typen, men det är då i stället
lekmannen som initierar samtalet. I den tredje typen av samtal bjuder den professionella in till samtal, men det råder då en jämn fördelning av ansvaret över samtalet. I den fjärde typen så
söker lekmannen råd hos den professionella, som antas ha information som lekmannen behöver (Adelswärd, 1995).
5.3.2. Makt i institutionella samtal
Det finns enligt Linell (2011) olika dimensioner av dominans i samtal. På ett övergripande plan är det den av samtalsdeltagarna som tar upp mest av det lediga samtalsutrymmet som dominerar (Linell, 2011, s. 333). En del av studien kommer att fokusera på den kvantitativa dominansen där samtalstiden mäts, det vill säga vem som talar mest under samtalet mätt i minuter.
Adelswärd (1995) har likt Linell också studerat samtalsdominans och menar att dominans och de dominansmönster som finns är detsamma som makt. Vi har därför valt att använda oss av begreppet makt i vår studie. Samtal är sällan helt symmetriska. Beroende på status, auktoritet, kompetens och personlighetstyp är det inte ovanligt att en person har mer makt i samtalet. En samtalsdeltagare kan exempelvis ta makten genom att enbart tala själv och på så vis utöva kvantitativ makt som vi beskrev tidigare. Vidare går det också att ta makten i samtalet genom att vara den som har rätt till att ställa frågor och föreslå ämnen. Däremot behöver det inte vara den person som pratar mest eller längst eller den person som föreslår flest nya ämnen som sitter på mest makt. I stället är det vad som sägs och hur det sägs som väger tyngst när det kommer till makt. Exempelvis att säga saker som är tänkvärda, sammanfatta det som sagts på ett intelligent sätt eller på andra sätt bidra med kommentarer på viktiga punkter som stannar kvar i diskussionen. De personer som uppfattas ha makten i samtal använder sig ofta av särskilda strategier (Adelswärd, 1995), exempelvis att de talar långsammare än andra eller inte ber om lov och tar ordet vid bästa tillfälle. Personer som har makt talar oftare om egna ämnen och om de kommenterar andras ämnen anknyter de ofta till sin egen kommentar kring det egna ämnet. De som har mer makt i samtalet ”mm-ar” mindre till de andra
samtalsdeltagarna när de lyssnar, men nickar och bejakar ofta och är ivriga på att visa uppmärksamhet. Personer med makt formulerar sig ofta på ett sätt som förstärker det egna påståendet som exempelvis ”det förhåller sig på följande vis...” eller ”lösningen står att finna i ...” och så vidare. Adelswärd (1995) menar att den som redan har hög status använder dessa strategier som hon menar är detsamma som makt.
Nedan har vi en tabell hämtad från Adelswärd (1999, s. 42) som visar strategierna för hur makt kan tas i samtal. Vi kommer i denna studie utgå från denna tabell för att diskutera hur maktförhållandet ser ut i expertstudion.
Tabell 1. Makt i samtal
Område Talare med makt Talare utan makt
1. Turlängd Har längre turer Har kortare turer
2. Turinledningar Griper ordet direkt Ber om lov
3. Argumentation Hävdar sina påståenden (påstår oftare)
”det är ju så att…”
”Vi borde”
”Försvagar sina påståenden (frågar oftare)
”Är det inte så…”
”Kanske man…”
4. Avbrott Försöker avbryta
Låter sig inte avbrytas
Försöker inte avbryta
Låter sig avbrytas 5. Ämneskontroll Kontrollerar ämnet
Tar enbart upp andra ämnen om dessa andra har makt.
Det som sägs tolkas positivt
Får ämnen ignorerade
6. Samtalsstöd Ger inte mycket stöd mm-ar inte eller lite
Ger mycket stöd, mycket mm- ande, ”juste”, ”precis”
7. Talsätt Lägre röstläge
Talar långsamt
Högre röstläge
Talar snabbt 8. Talakter Tillåts och tillåter sig att
anklaga, tillrättavisa, etc
Kan inte anklaga, tillrättavisa, etc
5.4. Samtalsanalytiska verktyg
Vi kommer i studien utgå från utvalda begrepp som används inom samtalsanalys. Begreppen som presenteras nedan är hämtade från Norrby (2014).
5.4.1. Turtagning
I samtal finns det trafikregler och så kallade turtagningsregler. Det är regler för hur ordet fördelas mellan deltagare inom ett samtal (Norrby, 2014). Alla samtal följer i grunden vissa regler för hur turen ska fördelas även om det i institutionella samtal oftast är lättare att urskilja dessa mönster.
En samtalstur kan bygga på enbart ett ord, men också ett längre segment. Samtalsturen TKE
är det “material” som en tur byggs upp av. Under samtalets gång brukar talaren på ett eller annat sätt visa att han eller hon är på väg att avsluta sin tur. Det gör det möjligt för övriga samtalsdeltagare att identifiera den punkt i samtalet där ett talarbyte TRP är möjligt.
Samtalsbyte kan ske på olika sätt, exempelvis att den som för tillfället talar utser nästa talare.
Det kan också ske genom en blick, tilltal eller genom att talaren på ett annat sätt fångar uppmärksamheten av den person som talaren vill ge ordet till. Ett ytterligare sätt är genom självnominering, vilket innebär att en person i samtalet väljer att ta turen. Det sista sättet är att den som har turen fortsätter sin tur då talaren inte utser någon ny eller att någon annan inte vill ta ordet (Norrby, 2014, s. 121–136).
5.4.2. Självnominering
När en person i ett samtal utser sig själv som talare kallas det självnominering. Om det däremot finns en samtalsledare i samtalet kan självnominering ske när samtalsledaren öppnar upp för fri turtagning. Turen om vem som ska tala är nu öppen för de andra samtalsdeltagarna och det är den som säger något först som har rätten till att fortsätta samtalet (Norrby, 2014, s.
126).
5.4.3. Samtidigt tal
I turtagningsprincipen ingår även samtidigt tal (Norrby, 2014, s. 161). I verkligheten finns det oftast ingen naturlig turordning om vem som ska tala näst i ett samtal. Därför finns det en stor risk att samtalen överlappar varandra. De vanligaste formerna av samtidigt tal och
överlappningar mellan samtal är hummanden eller korta kommentarer. Då visar lyssnararen att den har förstått eller håller med talaren. Det är när dessa hummanden och korta
kommentarer sker då det kan uppstå samtidigt tal, att flera samtalsdeltagare pratar i mun på varandra. Ett exempel på när samtidigt tal kan inträffa är när turen skiftar mellan olika talare.
5.4.4. Avbrott
Under samtidigt tal kan det även ske avbrott. Ett avbrott är när en deltagare i samtalet utser sig själv till talare och försöker ta turen från den som redan talar (Norrby, 2014, s. 164). Detta sker oftast under en samtalstur och avbrottet kan leda till att talaren tappar samtalsmakt till deltagaren som försöker ta över turen. När ett lyckat avbrott sker kallas det turövertagning och när misslyckade avbrott sker så kallas det avbrottsförsök (Norrby, 2014, s. 164). För att göra ett avbrott i ett samtal kan du höja rösten, ändra samtalstempo eller på något annat sätt få uppmärksamhet i talet där du genom avbrottet vinner turen. Däremot ska man vara försiktig med att använda sig av avbrott i en samtalsanalys. Det eftersom avsikten med ett avbrott kan vara svårt att veta för den som analyserar samtalet. Det innebär att detta påstående öppnar upp för alldeles för stora tolkningsmöjligheter vilket kan leda till att det dras förhastade slutsatser och resultat i en analys. Vi kommer därför vara försiktiga med att dra slutsatser utifrån avbrott i vår studie. Däremot kommer vi presentera den information vi upptäcker om avbrott när vi gör samtalsanalysen i analysen.
5.4.5. Självreparation
I samtal är det inte ovanligt att talaren under sin tur kommer av eller upprepar sig. Ofta avbryter sig talaren mitt i en mening och börjar om eller rättar sig själv. Detta kallas inom CA för självreperation. En självreperation sker främst under talarens egen tur, men kan också dröja till tredjeturen och då efter att den andra talaren avslutat sin tur. Ibland inträffar även så kallade annan-reparationer. Det sker genom att en samtalsdeltagare rättar talaren i något som den sagt, vilket kan anses mer hotfullt eftersom samtalsdeltagaren rättar någon annan än sig själv (Norrby, 2014, s. 155).
5.4.6. Uppbackning
Norrby skriver att det finns två tydliga roller i ett samtal, en talare och en lyssnare (2014, s.
166). Under samtalets gång växlar rollerna mellan personerna som är med i samtalen. I samtal är det oftast en eller flera personer som tar rollen som talaren och andra personer är vanare vid att lyssna. Att vara lyssnare innebär inte bara att vara tyst och låta talaren prata. Det eftersom vi kan använda oss av gester för att visa att vi förstår eller lyssnar på talaren, som exempelvis nickningar, skakningar med huvudet eller hummanden och korta kommentarer. Dessa
ickeverbala lyssnarsignaler kallas uppbackningar (Norrby, 2014, s. 161–166).
5.4.7. Ansiktshot
Ervin Goffman (2005, s. 5) var tidig med att studera något han kallade för det sociala ansiktet.
Att vi ägnar oss åt ansiktsrelaterat arbete för att bevara vårt eget och andras sociala ansikte. I samtal uppstår det ibland situationer som kan utgöra ett ansiktshot, där vi riskerar att tappa vårt sociala ansikte. Ett exempel på ett ansiktshot är när vi utrycker meningsskiljaktigheter och vi lindar därför oftast in dem så att det ska låta bättre innan vi utrycker oss. Att använda sig av humor är ett sätt att linda in dessa meningsskiljaktigheter eller att vi gör våra uttalande mer humoristiska när vi framföra vårt budskap (Adelswärd, 1989, s. 129). Neal R. Norrick (1993, s. 23) menar att skratt kan ses som den andra delen i närhetspar. Det innebär alltså att skratt är den respons som är förväntad vid skämt och skulle det utebli kan det upplevas som att turtagningen saknar något. Närhet kan däremot också visa sig i mer direkta eller implicita uttryck då personer som känner varandra kan vara mer direkta i sitt sätt att prata utan att ansiktshotande situationer uppstår (Brown & Levinson, 1987, s. 72).
5.6. Samtalsstil
5.6.1. Kvinnlig och manlig samtalsstil
Forskare inom CA har konstaterat att samtalsstilen skiljer sig åt mellan kvinnor och män.
Dessa skillnader grundar sig på generaliseringar om de två normativa könen. De
generaliseringar som finns är exempelvis att kvinnor bidrar med fler uppbackningar i sina samtal än män. Uppbackningar eller samtalsstöd som det också kallas är entusiastiska kommentarer eller läten som visar på att vi lyssnar på den som talar (Norrby, 2014, s. 238–
240). Tvekanden som exempelvis öhh-ljud och andra pausfyllande ljud är mer generella för män att använda då dessa ljud används för att talaren ska kunna förhindra avbrott och på så sätt behålla turen. Detta är främst vanligt i offentliga samtal och det kan inträffa om samtalet är konkurrensinriktat. Vet talaren om att det konkurreras om ordet tar personen till strategier för att kunna behålla ordet (Norrby, 2014, s. 241–243).
5.6.1.1. Kvinnliga och manliga kännetecken i samtal
Tabell hämtad från Norrby (2014, s. 241). Här nedan förklaras ytterligare generaliserande drag för hur kvinnor och mäns samtalsstilar skiljer sig åt.
Tabell 2. Kvinnlig och manlig samtalsstil
Kvinnor Män
Ämnen: Talar om människor och
relationer, s.k. “rapport-talk"
Talar om saker och händelser s.k. “report-talk"
Genrer: “Skvaller”, personliga
berättelser, dela varandras problem
Polemisk stil, skryt, förolämpningar, skämt, problemlösningar Organisation av
samtalsrummet:
Icke hierarkiskt samarbete Mer dialog
Samtidigt tal Ej turövertagande simultanstöd Fler uppbackningar, eventuellt med funktionen
“jag hör på”
Hierarkiskt Konkurrens Mer monolog
“Tala en i taget ideal”, tur- övertagande
Avbrott
Färre uppbackningar ev. med funktionen “jag håller med”
Hur förhållandet mellan samtalsdeltagarna organiseras:
Tydligt jämlikt Mer indirekt stil Mer artigt
Statusorienterat Mer direkt stil
5.7. Genus
Genus som begrepp används för att kunna skilja på de kulturella och sociala förväntningarna som finns på hur män och kvinnor ska vara och agera (Josefsson, 2007, s. 5). Begreppet har sin grund i sociala och kulturella beteenden och idéer, men utan maktdimensionen menar Fagerström och Nilson (2008) att begreppet inte blir relevant. Om inte genusforskningen tar hänsyn till makthierarkin blir den missvisande (Fagerström och Nilson, 2008, s. 12). Vidare menar Gunilla Jarlbro att det är nödvändigt att tillämpa ett genusperspektiv på medier för att vi ska kunna upprätthålla ett demokratiskt samhälle (2006, s. 8).
6. Metod och material
I detta kapitel presenteras den valda metoden, urval och avgränsning och det material som senare kommer att analyseras i vår undersökning. Studien bygger på metoden samtalsanalys där vi gjort en transkribering för att kunna analysera vårt material. Vidare presenteras analysschemat som ligger till grund för att genomföra analysen och för senare diskussion.
6.1. Material, urval och avgränsning
6.1.1. Material
Det material vi kommer att studera i denna studie är hämtade från C More Sport under hösten 2021. C More Sport sänder två dagar i veckan SHL och sina egna sändningar hockeytorsdag och hockeylördag. I de sändningarna finns det en expertstudio som har en av de pågående SHL matcherna som sin huvudsändning. I studion analyserar och diskuterar en programledare och två experter huvudsändningen innan, under och efter en hockeymatch i live-tv (C More, 2021). Vi kommer att analysera totalt två av dessa sändningar. En sändning med en kvinnlig programledare och en sändning med en manlig programledare. I tabell 2 presenteras det valda materialet som vi kommer att analysera.
Tabell 3. Studiematerial Studiosamtal (nr) i studien
Sändningstid Längd analyserat material
Beskrivning av materialet
1 30 oktober ca,
18.30 – 21.30
Ca 16 min Studiosamtal för huvudsändningen Färjestad - Frölunda
2 27 november ca,
18.30 – 21.30
Ca 20 min Studiosamtal för huvudsändningen Brynäs - Frölunda
I tabell 3 och 4 presenteras panelen i expertstudion för de två olika sändningarna som vi i studien kommer benämna som samtal 1 och samtal 2.
Tabell 4. Samtal 1, Expertstudio
Deltagare Transkribering Position
Lena Sundqvist S1 Samtalsledare
Niklas Wikegård E1 Expertkommentator
Petter Rönnqvist E2 Expertkommentator
Tabell 5. Samtal 2, Expertstudio
Deltagare Transkribering Position
Björn Oldeen S2 Samtalsledare
Staffan Kronwall E3 Expertkommentator
Johan Tornberg E4 Expertkommentator
6.1.2. Urval
Det finns tre olika typer av slumpmässiga urval, systematiskt urval, stratifierat urval och klusterurval (Johannessen, Tufte och Christoffersen, 2020, s. 237). Vi har valt att utgå från ett stratifierat urval som innebär att av alla möjliga komponenter i det material som valts, har ett specifikt urval gjorts utifrån speciella kriterier. Det innebär att det först sätts kriterier för vad som ska finnas med eller vad som ska plockas bort från det valda materialet. Därefter kan ett slumpmässigt urval ske efter att kriterierna är satta (Johannesson et al., 2020, s. 237).
Kriterierna som vi valde att utgå ifrån var att det i en av sändningarna skulle vara en kvinnlig programledare och i den andra sändning skulle det vara en manlig programledare. Utöver detta valdes sändningarna ut efter vår möjlighet att spela in avsnitten då detta måste vara möjligt att göra för att få en så bra analys som möjligt. C More har endast kvar avsnitten två dagar efter att de sänds och därav har de två sändningarna spelats in för att kunna genomföra denna studie. Slumpmässigt urval var därför nödvändigt då vi var tvungna att ha tid att spela in avsnittet.
Eftersom studien hade en tidsbegränsning fanns det inte möjlighet att analysera mer än två sändningar. Om ett projekt har begränsat med tid är det enligt Martyn Denscombe (2018, s.
21) viktig att välja en strategi som kan genomföras inom den sagda tidsramen. Det är därför viktigt att välja strategiskt för att kunna få med så mycket information av studieobjektet som möjligt (Esaiasson et al., 2012, s. 102).
I analysen presenterar vi exempel från transkriberingen för att visa när samtalsstrategier och andra samtalsanalytiska verktyg används av deltagarna. Vi har använt oss av ett systematiskt urval för att välja ut dessa exempel som vi sedan analyserar och diskuterar vidare i
slutdiskussionen. Ett systematiskt urval kallas ibland för obundet slumpmässigt urval (Johannesson et al., 2020, s. 235). Det innebär att de exempel som väljs ut från det valda materialet sker slumpmässigt där vilka exempel som helst kan väljas ut. Om vi exempelvis har identifierat flera tillfällen i samtalet där samtidigt tal förekommit, har ett slumpmässigt
urval gjorts av vilket exempel vi kommer välja att ha med i analysen. I 7.1. diskuteras de två studiosamtalens karaktär. De exempel som visas där valdes ut för att visa på när samtalet följer det typiska samtalsmönstret. De exemplen valdes ut helt slumpmässigt då vi ville visa på hur samtalet såg ut i stora drag och vilken struktur som förekom flest gånger i samtalen.
6.1.3. Avgränsning
I det insamlade materialet finns det även reportage och intervjuer med exempelvis
hockeyspelare som vi valt att utelämna. Vi har också valt att utelämna andra liknande inslag där enbart en person presenterar eller kommenterar något utanför samtalet inne i studion. Det kan exempelvis vara när expertpanelen kommenterar andra matcher under sändningen, där vi inte kan se den som talar. Vi har också valt att ta bort de inslag där endast samtalsledaren pratar och där det inte förekommer ett samtal, utan där det endast sker monologer. Det kan exempelvis vara när endast samtalsledaren säger något kort efter en reklampaus och sedan hoppar den riktiga sändningen av matchen i gång. Längre avbrott för andra idrotter i studiosändningarna har också räknats bort för tiden i tabellerna längd analyserat material angivet i tabell 2. Vi har valt denna avgränsning eftersom vi endast vill undersöka samtalet som sker mellan deltagarna i expertstudion. Därför är det bortvalda material nödvändigt för vår studie.
6.2. Samtalsanalys som metod
För att kunna analysera de inspelade sändningarna av expertstudion kommer vi att använda oss av metoden samtalsanalys som är en kvalitativ metod, vilket är den mest etablerade traditionen och metoden för analys av samtal (Heritage & Clayman, 2010, Hutchby &
Wooffitt, 2008, Sidnell, 2010, Sidnell & Stivers, 2014). Det är en metod där man är
intresserad av att finna återkommande drag eller strukturer i samtal (Norrby, s. 33). Synen på CA är enligt Norrby (2014) väldigt materialnära och fokuserar på den inre kontexten, det vill säga vad som sägs i en konversation, men framför allt hur det sägs. Hur samtalsdeltagarna använder språket för att skapa, återskapa och upprätthålla sin omvärld (Norrby 2014, s. 34).
Vi kommer i den här studien undersöka institutionella samtal där studieobjektet är en expertstudio. Institutionella samtal har oftast en asymmetrisk karaktär då det brukar finns någon form av samtalsledare som ger implikationer för samtalet vilket gör att samtalen får en
mer fråga-svar-karaktär. I exempelvis intervjuer på tv går det att finna vissa utmärkande drag där strategier används som utmärker institutionella samtal (Heritage, 1985 s. 98).
6.2.1. Samtalstid
Vi kommer i studien också använda oss av en kvantitativ del i analysen där samtalstiden i expertstudion mäts. Vi kommer från det valda materialet mäta hur mycket tid varje person i panelen talar. Tiden avrundas sedan till närmsta hela minut. Exempelvis, pratar en utav samtalsdeltagarna i 6 minuter och 25 sekunder, avrundas samtalstiden till 6 minuter. Pratar däremot en utav samtalsdeltagarna i 4 minuter och 37 sekunder, avrundas samtalstiden till 5 minuter.
6.3. Transkribering
För att kunna analysera sändningarna från C Mores expertstudio har vi valt att transkribera materialet. Detta för att lättare kunna synliggöra det som sägs i studion. När syftet är att göra en samtalsanalys kan aspekter som hur ord uttalas, om det är långa pauser och så vidare vara väsentliga för att kunna förstå och tolka interaktionen. Detta innebär att samtalet bör återges så exakt som möjligt (Linell, 2011). En grov transkription kan utgöras av exempelvis utskrifter där det rörliga materialet inte behöver analyseras eftersom det som är intressant är vad som har sagts och inte hur det framförts. Då vi inte kommer analysera det rörliga materialet passar en grov transkription vår studie. En detaljerad transkription är ett väldigt krävande jobb som tar tid. Det eftersom val av transaktionstyp måste vara anpassat till både samtalstyper och syftet med analysen (Linell, 2011). Däremot finns det några generella krav som finns oavsett transkriberingsmetod.
Transkriptionen bör vara tydlig och kunna gå att läsa som en text. Något som är av betydelse är att det inte blir för skriftspråkligt vilket inte är att rekommendera. Däremot ska texten inte vara omotiverat svårläst med onödiga och svårtydda tecken. För material med mycket överlappande tal och möjligen parallella samtal bör en transkription enligt CA-metod
användas (Linell, 2011). Eftersom det finns delar i samtalet som flyter in i varandra och som kan bli svårtydliga kommer vi i den här studien använda oss av en modifierad CA metod som har utvecklats av Gail Jefferson.
Jeffersons metod ser ut ungefär som en dramadialog där varje stycke har en ny rad. Ett
problem med detta är att dialoger inte är lika städade som dramadialoger. Därför är det viktigt att på något sätt kunna visa när samtidigt tal sker. När yttrande, skratt och andra ljud sker är det viktigt att visa vart de börjar och slutar med hjälp av hakparenteser (Linell, 2011).
6.3.1. Principer för transkription
Tabell 6. Principer för transkription
(.) Paus under 5 sek (mikropaus)
(0.6) Paus mätt med tiondels sekund
Vansinnigt Emfatiskt uttryck (stryks under eller kursiveras)
Va:nsinnigt Förlängning av föregående
Va::nsinnigt Ytterligare förlängning
Fan- Avbrutet ord
[ ] Överlappande tal
[[ Samtidigt inledda yttranden
= Latching, yttranden sammanbundna utan paus
°vansinne° Sägs med svag röst
+vansinne+ Sägs med högre röst än normalt
BULLER Metakommentar har versaler
SKRATT Alla skrattar
SKRATTAR Talaren skrattar
*vansinne* Sägs med skrattande röst
.ord. .hja Inandning föregår ord
^hmm^ Sägs med legatoutal (glidande uttal)
Hh.hh Utandning respektive inandning
(vansinne) Parentes anger osäker transkription
(x) (xx) (xxx) Omöjligt att höra - (x) motsvarar ett ord, (xx) två ord och (xxx) tre eller fler ord
<de e vansinne> Långsammare takt än vanligt
>de e vansinne< Snabbare takt än vanligt
>> Repliken fortsätter på ny rad (används vid
sekvenser av samtidigt tal)
Þ Fortsättningsord, “det kommer mer”
Ý Stigande ton
? Frågeintonation (markering av hel sats)
ß Tydligt fallande ton
6.4. Analysschema
Ett analysschema har skapats för att kunna besvara våra frågeställningar. Schemat har skapats för att strukturera upp arbetet och göra analysen konsekvent. Det är skapat utifrån Norrbys samtalsanalytiska verktyg och samtalsstil och Adelwärds teorier om makt i samtal. Vi
kommer genom de samtalsanalytiska begreppen kunna se samtalsstrukturen. Därifrån kommer vi undersöka vilka strategier som används för att ta makt i samtalet och även kunna urskilja ifall det finns några skillnader baserat på köns olika samtalsstilar.
Tabell 7. Analysschema
Samtalsanalys Förklaring
Makt i samtal Vi kommer i analysen se vilka strategier som deltagarna använder för att ta makt i studiosamtalen.
Strategier Vi kommer utgå från tabell 1 hämtad från Adelswärd (1999, s. 42).
Samtalsanalytiska verktyg
Hur ser samtalets struktur ut utifrån de samtalsanalytiska verktygen?
Turtagning Hur går turtagningen till? Hur fördelas turen mellan deltagarna? (TKE).
Självnominering När en person i ett samtal utser sig själv som talare eller när samtalsledaren öppnar upp för vem som helst att tala här näst. Den som talar först blir nästa talare.
Samtidigt tal Sker när deltagarna överlappar varandras samtal. Sker oftast vid turbyten (TRP).
Avbrott Någon i samtalet tar turen från talaren och det uppstår ett avbrott i samtalet.
Avbrottet kan både vara avsiktligt då man vill sno talarmakten eller sker ett avbrott i syfte att hjälpa talaren på rätt väg igen.
Självreperation Vanligast är att talaren gör självreperationen genom att börja om turen, upprepa sig eller rätta sig själv under sin tur.
Uppbackning Det är exempelvis nickningar, skakningar med huvudet eller hummanden och korta kommentarer. Dessa ickeverbala lyssnarsignaler kallas uppbackningar.
Ansiktshot Uppstår ansiktshotande situationer.
Samtalstid Hur mycket samtalstid samtalsdeltagarna får. Uppmätt i minuter.
Samtalsstil Vilka olika samtalsstilar går det att identifiera hos samtalsdeltagarna?
Kvinnlig och manlig samtalsstil
Vi kommer utgå från tabell 2 hämtad från Norrby (2014, s. 241).
6.5. Validitet och reliabilitet
Studier som skrivs måste vara giltiga, valida och tillförlitliga samt reliabla (Ekström och Larsson, 2010, s. 14–15). Alla påståenden och argument måste vara sanna för att en trovärdig och tillförlitlig analys och slutsats kan dras. De belyser även vikten av att vara transparent i sin studie, för att på så sätt bli mer pålitlig. För att någon ska kunna genomföra studien på samma sätt som någon annan gjort, krävs en tydlighet, ärlighet och transparens (Ekström och Larsson, 2010, s. 14–15). Därför gäller det att vara tydlig i exempelvis transkribering av material. Det kan vara svårt att genomföra en transkribering på samma sätt som någon annan.
Därför har vi valt att utgå från ett transkriberingsschema för att transkriberingen ska bli tillförlitlig och valid, eftersom andra ska kunna genomföra samma process och få ett
likvärdigt resultat. Vi har också skapat ett analysschema för att göra en så rättvis och likvärdig analys som möjligt av de båda samtalen. Analysschemat hjälper också till med att strukturera upp analysen vilket gör det enklare för läsaren att följa med i texten.
7. Analys
Nedan presenteras exempel från det valda materialet. Först presenteras studiosamtalens typiska karaktär som vi identifierat. Därefter är analysen indelad i två kategorier,
samtalsanalytiska verktyg och samtalsstil. Utifrån de två kategorierna presenterar vi också de kommunikativa strategier som används av deltagarna. Detta är taget från vårt analysschema som bidrar till att avläsa studiosamtalet utifrån metoden samtalsanalys. Först presenteras analysen av samtalet med den kvinnliga samtalsledaren (samtal 1) och sedan presenteras analysen av samtalet med den manliga samtalsledaren (samtal 2). Hela transkriberingen av de två samtalen går att finna under bilagor (12.2 och 12.3).
7.1. Studiosamtalens karaktär
Studiosamtalen är specifika till sin karaktär eftersom de i stor utsträckning utgörs av närhetspar där programledaren ställer frågor eller kommer med påståenden som experterna besvarar. Det skapar ett samtalsmönster som är återkommande och som vi i den här studien kallar typiskt. Turen går då från samtalsledaren, till den ena experten, tillbaka till
samtalsledaren och sedan till den andra experten. Alternativt att turen går från samtalsledaren, till den ena experten och över till den andra experten för att sedan återkomma till
samtalsledarens tur igen. Detta gör det möjligt för samtalsledaren att styra över samtalet och för de två experterna att få lika mycket utrymme. Samtalsmönstret beskrivs nedan i exempel 1 och 2. I det första exemplet i studion diskuterar de bland annat rivalmötet mellan Färjestad (hockeylag i SHL) och Frölunda (hockeylag i SHL) och lagens möjligheter inför matchen.
Exempel 1, studiosamtal 1 (S1 = samtalsledare 1, Lena Sundqvist, E1 = expertkommentator 1, Niklas Wikegård, E2 = expertkommentator 2, Petter Rönnqvist).
10. S1: Aa vi hoppas väl på någon liknande
underhållningsmässigt även ikväll när ett Frölunda har dykt upp i Karlstad med en fin form med sig, fyra vinster fem senaste matcherna.
11. E1: Definitivt så oo Frölunda är väl garanterat ta kommandot på bortaplan, få Färjestad att känna sig lite mindre trots det är en (.) speciell kväll. Spännande o vad en sån som Kristian Folin kan göra o sätta ner foten och sen man är också lite intresserad av motsvarigheten (x)
Markus … Nilsson i i Färjestad faktiskt vad han kan göra i powerplay.
12. S1: Mmm, en match i matchen att hålla ögonen på.
Att Färjestad inte är i lika fin form som Frölunda.
13. E2: Nää det hackar lite granna spelet. Ehh man man har ju dom här, jag tycker när dom var som bäst där dom där enormt snabba spelvändningarna>>
I exempel 1 gör S1 ett uttalande som öppnar upp för båda experterna så att de kan ta ordet.
Det är E1 som tar turen (rad 11) och svarar S1. Vidare konstaterar S1 det som har sagts och öppnar upp för ytterligare en kommentar, vilket då oftast blir den andra experten som då tar den turen.
I exempel 2 ser vi den andra typiska ordningen för studiosamtalet i samtal 2. Där de diskuterar den kommande matchen mellan Brynäs (hockeylag i SHL) och Frölunda.
Exempel 2, studiosamtal 2 (S2 = samtalsledare 2, Björn Oldeen, E3 = expertkommentator 3, Staffan Kronwall, E4 = expertkommentator 4, Johan Tornberg).
26. S2: Vad väntar för match då vad blir det här för typ?
27. E4: Jaa vad ska vi ha för nånting Brynäs har ju sitt sätt att spela och dom kommer bli ansatta över med pressen från Frölunda ehh men kontrollerat o Brynäs har en tendens till att vara jäkligt strukturerade o dom kommer att välja sina tillfällen när de går (.) o inte går och därför kommer dom få se från mittzon kanske spadvändningar för Brynäs del på hemmaplan men dom kommer inte göra någonting märk alltså förändra mycket i spelet det tror jag inte.
28. E3: Tror det kommer vara viktigt att hålla sig på banan alltid när man möter starka lag i powerplay som Frölunda starkaste i ligan måste man hålla sig på banan ehh och sen matcha
tävlingsnivån som jag tycker Frölunda ofta ofta ofta är ligger väldigt högt upp i den här ligan.
29. S2: Dessutom håller vi koll på parallell matcherna Oskarshamn mot Skellefteå intressant möte två lag topp sex inför den här eftermiddagen kvällen och Linköping Timrå två lag längre ner i tabellen men nu det här från Gävle genom Åke Unger och Niklas Wikegård.
Liknande exempel 1 ställer S2 en öppen fråga. Det blir då E4 som tar den turen (rad 27) och när han är klar fortsätter E3 (rad 28) med sina kommentarer om frågan som S2 ställde innan (rad 26).
7.1. Analys av C More hockeystudio, samtal 1
Expertstudion består i samtal 1 av samtalsledaren Lena Sundqvist (S1) och expertkommentatorerna Niklas Wikegård (E1) och Petter Rönnqvist (E2).
7.1.1. Samtalsanalytiska verktyg
7.1.1.1. Frekvens av turfördelningTurfördelningen i materialet har frekvensanalyserats och delats in i tre kategorier. Dessa är utifrån hur ofta varje person i panelen har turen, hur ofta de direkt självnominerat sig till turen och hur ofta de får turen. Hur experterna får turen kan ske genom tilltal, blick eller gest. I materialet sker endast turfördelning med tilltal en gång, resterande gånger används blick eller gest men det har inte inkluderats i den här studien eftersom bildproduktionen inte alltid gör det möjligt. Därav räknas det som att experterna får turen när samtalet följer det mönster som vi kallar typiskt. Urvalet av turer som inkluderats är när samtalsledaren ställt en fråga eller gjort ett uttalande som förväntas få respons. Tar experterna fler turer som innehåller
uppbackningar eller annan minimal respons, räknas det som en turtagning. Om turen däremot går över till någon annan i panelen, räknas det som en ny turtagning när experten återtar turen.
Som framgår av tabell 8 har de manliga experterna turen ungefär lika många gånger och den kvinnliga samtalsledaren har turen lite oftare i samtal 1. Detta kan tyda på att samtalet och förhållandet mellan samtalsdeltagarna organiserats jämlikt då deltagarna har turen ungefär lika många gånger. Det som tabellen visar är att samtalet i 1 fall inte följer det typiska samtalsmönstret då experterna tar turen i stället för att ge tillbaka ordet till samtalsledaren.
Vid det typiska samtalsmönstret där någon av experterna svarar på S1 fråga eller
konstaterande är det någon av experterna som måste ta ordet. Vad gäller E1 och E2 var det E1 som oftast tog ordet direkt efter S1. Däremot började E2 i slutet att direkt ta turen men då var E1 ofta bra på att genom exempelvis samtidigt tal få tillbaka ordet. En social förväntning för män är att de konkurrerar. Detta skedde mellan de två experterna mer i slutet av samtalet men det var till en början mer självklart att E1 skulle börja diskussionen.
