I detta kapitel presenteras den valda metoden, urval och avgränsning och det material som senare kommer att analyseras i vår undersökning. Studien bygger på metoden samtalsanalys där vi gjort en transkribering för att kunna analysera vårt material. Vidare presenteras analysschemat som ligger till grund för att genomföra analysen och för senare diskussion.
6.1. Material, urval och avgränsning
6.1.1. Material
Det material vi kommer att studera i denna studie är hämtade från C More Sport under hösten 2021. C More Sport sänder två dagar i veckan SHL och sina egna sändningar hockeytorsdag och hockeylördag. I de sändningarna finns det en expertstudio som har en av de pågående SHL matcherna som sin huvudsändning. I studion analyserar och diskuterar en programledare och två experter huvudsändningen innan, under och efter en hockeymatch i live-tv (C More, 2021). Vi kommer att analysera totalt två av dessa sändningar. En sändning med en kvinnlig programledare och en sändning med en manlig programledare. I tabell 2 presenteras det valda materialet som vi kommer att analysera.
Tabell 3. Studiematerial Studiosamtal (nr) i studien
Sändningstid Längd analyserat material
Beskrivning av materialet
1 30 oktober ca,
18.30 – 21.30
Ca 16 min Studiosamtal för huvudsändningen Färjestad - Frölunda
2 27 november ca,
18.30 – 21.30
Ca 20 min Studiosamtal för huvudsändningen Brynäs - Frölunda
I tabell 3 och 4 presenteras panelen i expertstudion för de två olika sändningarna som vi i studien kommer benämna som samtal 1 och samtal 2.
Tabell 4. Samtal 1, Expertstudio
Deltagare Transkribering Position
Lena Sundqvist S1 Samtalsledare
Niklas Wikegård E1 Expertkommentator
Petter Rönnqvist E2 Expertkommentator
Tabell 5. Samtal 2, Expertstudio
Deltagare Transkribering Position
Björn Oldeen S2 Samtalsledare
Staffan Kronwall E3 Expertkommentator
Johan Tornberg E4 Expertkommentator
6.1.2. Urval
Det finns tre olika typer av slumpmässiga urval, systematiskt urval, stratifierat urval och klusterurval (Johannessen, Tufte och Christoffersen, 2020, s. 237). Vi har valt att utgå från ett stratifierat urval som innebär att av alla möjliga komponenter i det material som valts, har ett specifikt urval gjorts utifrån speciella kriterier. Det innebär att det först sätts kriterier för vad som ska finnas med eller vad som ska plockas bort från det valda materialet. Därefter kan ett slumpmässigt urval ske efter att kriterierna är satta (Johannesson et al., 2020, s. 237).
Kriterierna som vi valde att utgå ifrån var att det i en av sändningarna skulle vara en kvinnlig programledare och i den andra sändning skulle det vara en manlig programledare. Utöver detta valdes sändningarna ut efter vår möjlighet att spela in avsnitten då detta måste vara möjligt att göra för att få en så bra analys som möjligt. C More har endast kvar avsnitten två dagar efter att de sänds och därav har de två sändningarna spelats in för att kunna genomföra denna studie. Slumpmässigt urval var därför nödvändigt då vi var tvungna att ha tid att spela in avsnittet.
Eftersom studien hade en tidsbegränsning fanns det inte möjlighet att analysera mer än två sändningar. Om ett projekt har begränsat med tid är det enligt Martyn Denscombe (2018, s.
21) viktig att välja en strategi som kan genomföras inom den sagda tidsramen. Det är därför viktigt att välja strategiskt för att kunna få med så mycket information av studieobjektet som möjligt (Esaiasson et al., 2012, s. 102).
I analysen presenterar vi exempel från transkriberingen för att visa när samtalsstrategier och andra samtalsanalytiska verktyg används av deltagarna. Vi har använt oss av ett systematiskt urval för att välja ut dessa exempel som vi sedan analyserar och diskuterar vidare i
slutdiskussionen. Ett systematiskt urval kallas ibland för obundet slumpmässigt urval (Johannesson et al., 2020, s. 235). Det innebär att de exempel som väljs ut från det valda materialet sker slumpmässigt där vilka exempel som helst kan väljas ut. Om vi exempelvis har identifierat flera tillfällen i samtalet där samtidigt tal förekommit, har ett slumpmässigt
urval gjorts av vilket exempel vi kommer välja att ha med i analysen. I 7.1. diskuteras de två studiosamtalens karaktär. De exempel som visas där valdes ut för att visa på när samtalet följer det typiska samtalsmönstret. De exemplen valdes ut helt slumpmässigt då vi ville visa på hur samtalet såg ut i stora drag och vilken struktur som förekom flest gånger i samtalen.
6.1.3. Avgränsning
I det insamlade materialet finns det även reportage och intervjuer med exempelvis
hockeyspelare som vi valt att utelämna. Vi har också valt att utelämna andra liknande inslag där enbart en person presenterar eller kommenterar något utanför samtalet inne i studion. Det kan exempelvis vara när expertpanelen kommenterar andra matcher under sändningen, där vi inte kan se den som talar. Vi har också valt att ta bort de inslag där endast samtalsledaren pratar och där det inte förekommer ett samtal, utan där det endast sker monologer. Det kan exempelvis vara när endast samtalsledaren säger något kort efter en reklampaus och sedan hoppar den riktiga sändningen av matchen i gång. Längre avbrott för andra idrotter i studiosändningarna har också räknats bort för tiden i tabellerna längd analyserat material angivet i tabell 2. Vi har valt denna avgränsning eftersom vi endast vill undersöka samtalet som sker mellan deltagarna i expertstudion. Därför är det bortvalda material nödvändigt för vår studie.
6.2. Samtalsanalys som metod
För att kunna analysera de inspelade sändningarna av expertstudion kommer vi att använda oss av metoden samtalsanalys som är en kvalitativ metod, vilket är den mest etablerade traditionen och metoden för analys av samtal (Heritage & Clayman, 2010, Hutchby &
Wooffitt, 2008, Sidnell, 2010, Sidnell & Stivers, 2014). Det är en metod där man är
intresserad av att finna återkommande drag eller strukturer i samtal (Norrby, s. 33). Synen på CA är enligt Norrby (2014) väldigt materialnära och fokuserar på den inre kontexten, det vill säga vad som sägs i en konversation, men framför allt hur det sägs. Hur samtalsdeltagarna använder språket för att skapa, återskapa och upprätthålla sin omvärld (Norrby 2014, s. 34).
Vi kommer i den här studien undersöka institutionella samtal där studieobjektet är en expertstudio. Institutionella samtal har oftast en asymmetrisk karaktär då det brukar finns någon form av samtalsledare som ger implikationer för samtalet vilket gör att samtalen får en
mer fråga-svar-karaktär. I exempelvis intervjuer på tv går det att finna vissa utmärkande drag där strategier används som utmärker institutionella samtal (Heritage, 1985 s. 98).
6.2.1. Samtalstid
Vi kommer i studien också använda oss av en kvantitativ del i analysen där samtalstiden i expertstudion mäts. Vi kommer från det valda materialet mäta hur mycket tid varje person i panelen talar. Tiden avrundas sedan till närmsta hela minut. Exempelvis, pratar en utav samtalsdeltagarna i 6 minuter och 25 sekunder, avrundas samtalstiden till 6 minuter. Pratar däremot en utav samtalsdeltagarna i 4 minuter och 37 sekunder, avrundas samtalstiden till 5 minuter.
6.3. Transkribering
För att kunna analysera sändningarna från C Mores expertstudio har vi valt att transkribera materialet. Detta för att lättare kunna synliggöra det som sägs i studion. När syftet är att göra en samtalsanalys kan aspekter som hur ord uttalas, om det är långa pauser och så vidare vara väsentliga för att kunna förstå och tolka interaktionen. Detta innebär att samtalet bör återges så exakt som möjligt (Linell, 2011). En grov transkription kan utgöras av exempelvis utskrifter där det rörliga materialet inte behöver analyseras eftersom det som är intressant är vad som har sagts och inte hur det framförts. Då vi inte kommer analysera det rörliga materialet passar en grov transkription vår studie. En detaljerad transkription är ett väldigt krävande jobb som tar tid. Det eftersom val av transaktionstyp måste vara anpassat till både samtalstyper och syftet med analysen (Linell, 2011). Däremot finns det några generella krav som finns oavsett transkriberingsmetod.
Transkriptionen bör vara tydlig och kunna gå att läsa som en text. Något som är av betydelse är att det inte blir för skriftspråkligt vilket inte är att rekommendera. Däremot ska texten inte vara omotiverat svårläst med onödiga och svårtydda tecken. För material med mycket överlappande tal och möjligen parallella samtal bör en transkription enligt CA-metod
användas (Linell, 2011). Eftersom det finns delar i samtalet som flyter in i varandra och som kan bli svårtydliga kommer vi i den här studien använda oss av en modifierad CA metod som har utvecklats av Gail Jefferson.
Jeffersons metod ser ut ungefär som en dramadialog där varje stycke har en ny rad. Ett
problem med detta är att dialoger inte är lika städade som dramadialoger. Därför är det viktigt att på något sätt kunna visa när samtidigt tal sker. När yttrande, skratt och andra ljud sker är det viktigt att visa vart de börjar och slutar med hjälp av hakparenteser (Linell, 2011).
6.3.1. Principer för transkription
Tabell 6. Principer för transkription
(.) Paus under 5 sek (mikropaus)
(0.6) Paus mätt med tiondels sekund
Vansinnigt Emfatiskt uttryck (stryks under eller kursiveras)
Va:nsinnigt Förlängning av föregående
Va::nsinnigt Ytterligare förlängning
Fan- Avbrutet ord
[ ] Överlappande tal
[[ Samtidigt inledda yttranden
= Latching, yttranden sammanbundna utan paus
°vansinne° Sägs med svag röst
+vansinne+ Sägs med högre röst än normalt
BULLER Metakommentar har versaler
SKRATT Alla skrattar
SKRATTAR Talaren skrattar
*vansinne* Sägs med skrattande röst
.ord. .hja Inandning föregår ord
^hmm^ Sägs med legatoutal (glidande uttal)
Hh.hh Utandning respektive inandning
(vansinne) Parentes anger osäker transkription
(x) (xx) (xxx) Omöjligt att höra - (x) motsvarar ett ord, (xx) två ord och (xxx) tre eller fler ord
<de e vansinne> Långsammare takt än vanligt
>de e vansinne< Snabbare takt än vanligt
>> Repliken fortsätter på ny rad (används vid
sekvenser av samtidigt tal)
Þ Fortsättningsord, “det kommer mer”
Ý Stigande ton
? Frågeintonation (markering av hel sats)
ß Tydligt fallande ton
6.4. Analysschema
Ett analysschema har skapats för att kunna besvara våra frågeställningar. Schemat har skapats för att strukturera upp arbetet och göra analysen konsekvent. Det är skapat utifrån Norrbys samtalsanalytiska verktyg och samtalsstil och Adelwärds teorier om makt i samtal. Vi
kommer genom de samtalsanalytiska begreppen kunna se samtalsstrukturen. Därifrån kommer vi undersöka vilka strategier som används för att ta makt i samtalet och även kunna urskilja ifall det finns några skillnader baserat på köns olika samtalsstilar.
Tabell 7. Analysschema
Samtalsanalys Förklaring
Makt i samtal Vi kommer i analysen se vilka strategier som deltagarna använder för att ta makt i studiosamtalen.
Strategier Vi kommer utgå från tabell 1 hämtad från Adelswärd (1999, s. 42).
Samtalsanalytiska verktyg
Hur ser samtalets struktur ut utifrån de samtalsanalytiska verktygen?
Turtagning Hur går turtagningen till? Hur fördelas turen mellan deltagarna? (TKE).
Självnominering När en person i ett samtal utser sig själv som talare eller när samtalsledaren öppnar upp för vem som helst att tala här näst. Den som talar först blir nästa talare.
Samtidigt tal Sker när deltagarna överlappar varandras samtal. Sker oftast vid turbyten (TRP).
Avbrott Någon i samtalet tar turen från talaren och det uppstår ett avbrott i samtalet.
Avbrottet kan både vara avsiktligt då man vill sno talarmakten eller sker ett avbrott i syfte att hjälpa talaren på rätt väg igen.
Självreperation Vanligast är att talaren gör självreperationen genom att börja om turen, upprepa sig eller rätta sig själv under sin tur.
Uppbackning Det är exempelvis nickningar, skakningar med huvudet eller hummanden och korta kommentarer. Dessa ickeverbala lyssnarsignaler kallas uppbackningar.
Ansiktshot Uppstår ansiktshotande situationer.
Samtalstid Hur mycket samtalstid samtalsdeltagarna får. Uppmätt i minuter.
Samtalsstil Vilka olika samtalsstilar går det att identifiera hos samtalsdeltagarna?
Kvinnlig och manlig samtalsstil
Vi kommer utgå från tabell 2 hämtad från Norrby (2014, s. 241).
6.5. Validitet och reliabilitet
Studier som skrivs måste vara giltiga, valida och tillförlitliga samt reliabla (Ekström och Larsson, 2010, s. 14–15). Alla påståenden och argument måste vara sanna för att en trovärdig och tillförlitlig analys och slutsats kan dras. De belyser även vikten av att vara transparent i sin studie, för att på så sätt bli mer pålitlig. För att någon ska kunna genomföra studien på samma sätt som någon annan gjort, krävs en tydlighet, ärlighet och transparens (Ekström och Larsson, 2010, s. 14–15). Därför gäller det att vara tydlig i exempelvis transkribering av material. Det kan vara svårt att genomföra en transkribering på samma sätt som någon annan.
Därför har vi valt att utgå från ett transkriberingsschema för att transkriberingen ska bli tillförlitlig och valid, eftersom andra ska kunna genomföra samma process och få ett
likvärdigt resultat. Vi har också skapat ett analysschema för att göra en så rättvis och likvärdig analys som möjligt av de båda samtalen. Analysschemat hjälper också till med att strukturera upp analysen vilket gör det enklare för läsaren att följa med i texten.