I detta kapitel kommer studiens resultat analyseras utifrån den denotativa respektive konnotativa tolkningen, dessutom kommer studiens tredje och sista frågeställning att besvaras i detta kapitel.
5.2.1 Vad för skillnader och likheter finns mellan svenska kontra utländska tidningsmediers bildmässiga gestaltning av terrorattentaten i Paris 2015?
5.2.1.1 Denotativ tolkning
Utifrån studiens denoterande tolkning av Dagens Nyheters, Le Figaros och Daily Mails bildgestaltning av terrorattentaten i Paris 2015 finns det en del skillnader men även likheter att utläsa mellan tidningarna.
En av de största skillnaderna är mängden publicerade bilder där det syns blod i bilderna. Det finns en likhet mellan Dagens Nyheter, som inte publicerat någon bild där det syns blod, och Le Figaro, som endast publicerat en bild innehållande blod, i och med den icke befintliga eller låga mängden bilder med blod. Däremot skiljer sig dessa två tidningar från de bilder som Daily Mail publicerat. De har valt att gestalta
terrorattentaten genom att publicera fyra bilder där det förekommer blod i olika mängder.
Dessutom finns det även en likhet mellan Dagens Nyheter och Le Figaro i antalet bilder de publicerat där det syns vita skynken på marken som täcker döda kroppar. De båda tidningarna har publicerat en bild vardera där vita skynken går att urskilja. Daily Mail har däremot publicerat tre bilder där det förekommer vita skynken som täcker döda kroppar. Det betyder att Daily Mail skiljer sig från de två andra tidningar genom att de publicerat en större mängd bilder innehållande vita skynken som täcker över döda kroppar.
Daily Mail har dessutom publicerat en bild inifrån en lokal där ett av attentaten tog plats vilket är den bild som innehåller störst mängd blod samt flera censurerade döda kroppar. I bilden går det även att urskilja en död kropp i bildens vänstra kant. Det är den bilden som gestaltar terrorattentaten på det “råaste” och även det tydligaste sättet och som förmedlar den förödelse och förskräckelse på det rakaste sättet.
En framträdande likhet mellan samtliga tre tidningar är fokuset på människor i deras bildgestaltning. Alla tre tidningar har publicerat bilder där det i olika utsträckning är människor med i bilderna. Endast Le Figaro har publicerat en enda bild där det inte är någon människa med i bilden, det är i stället en närbild på en ros som sitter genom ett skotthål i en fönsterruta. Annars består samtliga av de analyserade bilderna, från
samtliga tre tidningar, av människor. Det finns därmed en tydlig likhet i att det är ett stort fokus på människor i de tre tidningarnas bildgestaltning. Människorna i bilderna är personer som både är direkt eller indirekt drabbade av attentaten, det är skadade och döda personer, poliser och räddningspersonal, och övriga hjälpande personer.
Exempelvis har människor gestaltats utanför något som tolkats som en minnesceremoni, vilket kan visa tendenser på att terrorism skapat en mer integrerande emotionalitet, i stället för splittrande (Riegert, Widholm, 2019:3).
Majoriteten av bilderna som de tre tidningarna har publicerat är bilder som är tagna i utomhusmiljö, det är ännu en likhet som går att urskilja. Däremot är Dagens Nyheter den tidning som har publicerat minst antal bilder i utomhusmiljö om man jämför med det totala antalet bilder de publicerat. Detta innebär att de skiljer sig hårfint från de utländska tidningarna. Däremot är det svårt att dra en slutsats utifrån det eftersom Dagens Nyheter är den tidning som publicerat flest antal bilder under dessa två datum.
Något som är gemensamt för de tre tidningarna är att samtliga valt ut delar från terrorattentaten, som i detta fall är verkligheten, och sedan bildgestaltat det på ett framträdande sätt i kommunikationen med tidningarnas läsare. Detta är något som gestaltningsteorin handlar om i huvudsak (Entman, 1993:52).
I och med hur de olika tidningarna även valt att publicera bilder där det exempelvis syns olika mängder blod eller döda kroppar kan påvisa att de genom detta försökt att ge rekonstruktioner av verkligheten, vilket är förankrat i gestaltningsteorin. Genom nyhetsjournalistiken och tidningarnas bildgestaltning kan de visa en rekonstruktion av terrorattentaten, det vill säga verkligheten, för exempelvis läsare (Strömbäck, 2014:114).
5.2.1.2 Konnotativ tolkning
Utifrån studiens konnoterande tolkning av Dagens Nyheters, Le Figaros och Daily Mails bildgestaltning av terrorattentaten i Paris 2015 finns det en del skillnader men även likheter att utläsa mellan tidningarna.
En skillnad som går att utläsa mellan Dagens Nyheter och de båda utländska
tidningarna är att de känslor och associationer som Dagens Nyheters publicerade bilder gestaltar är mer varierande och mer spridda. Deras bilder gestaltar och förmedlar flera olika känslor och associationer jämfört med Le Figaros och Daily Mails bilder som däremot speglar och förmedlar enstaka känslor, främst känslan av sorg. Mediebilders gestaltning av terrordåd har även, i tidigare studier, visat den kraftfulla effekten för att forma individers känslomässiga reaktion på terrorism (Iyer et al. 2014).
De utländska tidningarnas bilder gestaltar således ett färre antal känslor som
förekommer upprepade gånger i flera bilder, medan var och en av Dagens Nyheters bilder förmedlar olika känslor och associationer med större variation.
En likhet mellan de tre tidningarnas bildgestalning är att i samtliga bilder där det förekommit döda kroppar har den främsta känsla som speglats varit sorg.
En skillnad som däremot skiljer Le Figaro från de andra två tidningarna är att de publicerade en bild som inte innehöll människor men som ändå förmedlade känslan av sorg. I bilden gestaltas en ros som sitter genom ett skotthål i en fönsterruta. Det är
dessutom den enda bilden av alla de analyserade bilderna där det inte förekommer någon person alls, i samtliga av de övriga bilderna kan personer urskiljas, antingen levande eller döda. Bilden med den röda rosen kan även påvisa att nyhetsjournalistiken är med beskrivande med fokus på de kortsiktiga konsekvenserna av terrorism (Riegert, Widholm, 2019:3).
6 Slutdiskussion
Syftet med den här studien var att analysera svenska kontra utländska mediers bildgestaltning av terrorattentaten i Paris 2015 för att studera vilka likheter och skillnader det finns i bildgestaltningen mellan olika tidningsmedier i olika länder.
För att kunna besvara studiens syfte har en kvalitativ bildanalys använts som metod och de utvalda bilderna från Dagens Nyheter, Le Figaro och Daily Mail har tolkats på både en denotativ nivå och en konnotativ nivå. För att kunna besvara vad som finns i
bildgestaltningen har den denotativa tolkningen hjälpt studien medan den konnotativa tolkningen har gjort att studien kan besvara vad för känslor och associationer som tolkas och förmedlas i bilderna.
Resultaten har visat att det både finns likheter och skillnader mellan de tre tidningarna, det kan bero på att den fotojournalistiska diskursen kan vara väldigt kulturberoende (Rafie et al. 2021). Eftersom samtliga tre tidningar är från länder i Europa kan det spela en roll i att det finns likheter i deras bildgestaltning, eftersom det även finns likheter i deras kulturer. Men det kan också spela en roll i de skillnader som finns eftersom vart och ett av länderna har sina egna kulturella egenskaper som därmed kan speglas i deras användande av bilder i nyhetsrapportering.
En trend som framkom i resultatet av den denotativa tolkningen av samtliga tidningars bilder var att Daily Mail var den tidning som publicerade flest bilder innehållande blod.
De publicerade de “råaste” bilderna vad gäller att visa blod och döda kroppar. I den bild som är tagen inifrån lokalen där ett av attentaten utspelade sig är det flera censurerade kroppar i bild, men det går även att urskilja en icke censurerad död kropp i bildens vänstra kant. Daily Mail gestaltade terrorattentaten genom att publicera fler bilder som visar tecken på den förödelse och skräck som attentaten förde med sig.
En anledning till att de valt att publicera blodiga och råa bilder kan vara för att visa sina läsare den skräck som försiggick under attentaten. Det kan på ett sätt vara lättare att ta in vad som hänt om man som läsare får se bilder i stället för att bara läsa en text. Även om det kan vara hemskt och upprörande att se blodiga bilder och se döda kroppar under vita skynken kan det även göra att man som betraktare kan ta in händelsen och
katastrofen på ett djupare sätt.
Det finns även ett tydligt fokus på människor i tidningarnas bildgestaltningar, vilket är ännu en trend som framkommit under studiens resultat. I samtliga bilder förutom en förekommer det människor. Detta skulle kunna visa att tidningarnas fokus ligger på att publicera bilder som innehåller människor för att gestalta sådana här typer av händelser, där många människor drabbas.
Reflektioner som framkommit kopplat till att det fanns ett stort fokus på människor i bildgestaltningen är att det kan vara lättare att få en känslomässig koppling till bilder där människor finns med. Människorna som gestaltas i bilden förmedlar i sin tur olika känslor genom exempelvis ansiktsuttryck eller kroppshållning. Genom att bli exponerad för bildgestaltningar där människor som utsatts för en tragedi syns, som terrorattentat är, kan det bli lättare att sätta sig in i hur attacken drabbat människor i stället för att endast läsa texter om det.
Genom att gestalta terrorattackerna genom bilder har medierna valt ut vissa aspekter från attackerna, det vill säga vad som ska fotograferas, för att sedan välja ut vilka bilder som ska publiceras i tidningarna. På ett sådant sätt gör man den upplevda verkligheten mer framträdande i kommunikationen (Entman, 1993:52). Med tanke på att
nyhetsmedier inte speglar verkligheten präglas nyhetsförmedlingen, inklusive bildpubliceringen, av de val som tas av medier i allmänhet men även av enskilda journalister och redaktioner (Strömbäck, 2014:114). Att olika redaktioner och medier väljer att framhäva och gestalta verkligheten på olika sätt är trender som setts i studien.
Exempelvis har Daily Mail valt att framhäva mer explicita bilder av blod och döda kroppar för att gestalta terrorattentatet på ett visst sätt, medan Dagens Nyheter valt att framhäva andra aspekter. Exempelvis genom att publicera bilder som är tagen någon dag efter attackerna, något som går att urskilja då bilderna är tagna i dagsljus. Därmed stämmer studien överens med de teoretiska ramverken inom gestaltningsteorin som använts i studien.
Studiens resultat bidrar empiriskt till en inblick i hur dessa tre nyhetsmedier valt att bildgestalta terrorattentatet under dessa två dagar specifikt. Resultatet går inte att applicera på andra nyhetsmedier inom ett samhällsvetenskapligt perspektiv, men kan vara till underlag för framtida forskning inom ämnet.
En tidigare forskning av just bildgestaltningen inom terrorattentat har fokuserat mer på medborgarfotojournalistik, bevittnande samt undersöker funktionen av visuella bidrag av medborgare. Emellertid visade forskningen på att närheten till en händelse har en påverkan i bildval när det handlar om krisrapportering (Nilsson, 2020:271).
Utifrån de tendenser som gått att urskilja i den här studiens analys har Daily Mail, trots att de är långt från händelsen geografiskt sett, publicerat flest explicita bilder av de tre tidningarna som har analyserats medan Dagens Nyheter, som också geografiskt sett är långt från händelsen, valt att publicera mindre explicita bilder. Daily Mail och Dagens Nyheter har på ett sätt gått i varsin riktning vad gäller deras bildgestaltning av
terrorattentaten. Däremot ligger Le Figaro, som är nära händelsen rent geografiskt sett, någonstans mitt emellan de andra två tidningarna i deras sätt att gestalta
terrorattentaten i bilder. De har publicerat några bilder som är explicita, färre än vad Daily Mail publicerat men fler än Dagens Nyheter publicerat.
Precis som Nilsson (2020) i sin analys funnit tendenser av att det finns bilder som både kan vara avskärmande och exponerande på samma gång har bland annat Daily Mail gjort detta i deras bildgestaltning. Genom att de publicerat en bild inifrån lokalen där ett av attentaten skedde har de exponerat läsarna för en del av attentatens verklighet genom att visa blodet och förödelsen. Samtidigt har de avskärmat läsarna från att se de döda kropparna på golvet genom att de censurerat dem.
Under studiens gång har det inte uppstått många problem, emellertid upptäcktes det att första gången bilderna analyserades var de inte tillräckligt utförliga, som det gick att läsa i metodkapitlet under tillvägagångssätt. Hade man inte gjort om detta och analyserat bilderna ytterligare en gång hade studien troligtvis inte kunnat analyseras lika utförligt och inte pekat på de trender och tendenser som finns nu.