Närhet på avstånd
En kvalitativ bildanalys av bildgestaltningen av terrorattentaten i Paris 2015
Liisa Medin, Nanny Lögdal
Institutionen för medier och kommunikationsvetenskap Journalistprogrammet 180 hp
Examensarbete 15hp JO081G Höstterminen 2021
Handledare: Terje Lindblom Examinator: Elisabeth Stúr
1 Abstract
Titel:
”Närhet på avstånd – En kvalitativ bildanalys av bildgestaltningen av terrorattentaten i Paris 2015”
Författare:
Liisa Medin & Nanny Lögdal
Kurs, termin & år:
Examensarbete 15p, höstterminen 2021.
Antal ord i uppsatsen:
9 274
Problemformulering och syfte:
Syftet med den här studien är att analysera svenska kontra utländska mediers
bildgestaltning av terrorattentaten i Paris 2015 för att studera vilka eventuella likheter och skillnader det fanns i bildgestaltningen mellan olika tidningsmedier i olika länder.
För att förstå bildernas roll i rapporteringen och hur de används för att gestalta terrorattentat gör att studien är intressant och viktig ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv.
Metod och material:
För att besvara studiens syfte och frågeställningar om hur de tre utvalda tidningarna har bildgestaltat terrorattentaten i Paris 2015 har studien använts sig utav en semiotisk bildanalys. Materialet som har analyserats kommer från Dagens Nyheters, Le Figaros och Daily Mails publicerade tidningar som gavs ut 14 och 16 november 2015.
Huvudresultat:
Den främsta tendensen som studien pekar på är att samtliga tidningars publicerade bilder har gestaltat människor. Utifrån resultatet på den konnotativa nivån har de publicerade bilderna främst gestaltat och förmedlat känslan av sorg.
Nyckelord: bildgestaltning, terrorattentat, Paris, semiotik, bildanalys.
Innehåll
1 Abstract ... 1
2 Inledning ... 4
2.1 Terrorattentaten i Paris 2015 ... 5
2.2 Syfte och frågeställningar ... 5
2.2.1 Syfte ... 5
2.2.2 Frågeställningar ... 5
3 Teori och tidigare forskning ... 6
3.1 Teori ... 6
3.1.1 Gestaltningsteorin ... 6
3.1.2 Semiotik ... 7
3.2 Tidigare forskning ... 8
3.2.1 Kulturjournalistik kontra nyheter ... 8
3.2.2 Bildens påverkan ... 9
3.2.3 Att exponera och att avskärma läsarna ... 9
3.2.4 Förtroendet för nyhetsfotografier ... 10
3.2.5 Mediebilders kraftfulla effekt ... 10
4 Metod och urval ... 11
4.1 Urval ... 11
4.2 Tillvägagångssätt ... 12
4.3 Att analysera eller att inte analysera ... 13
4.4 Validitet, reliabilitet och intersubjektivitet ... 14
5 Resultat och analys ... 16
5.1 Resultatredogörelse ... 16
5.1.1 Vad föreställer de utvalda bilderna som publicerades strax efter attentaten? ... 16
5.1.2 Vad för konnotationer, associationer och känslor förmedlar de utvalda bilderna? ... 21
5.2 Analys ... 28
5.2.1 Vad för skillnader och likheter finns mellan svenska kontra utländska tidningsmediers bildmässiga gestaltning av terrorattentaten i Paris 2015? ... 28
6 Slutdiskussion ... 31
6.1 Förslag till vidare forskning ... 33
7 Källförteckning ... 34
8 Bilagor... 37
8.1 Bilaga 1: Analysschema ... 37
2 Inledning
Terrordåd används som ett dramatiskt sätt att föra fram politiska budskap. Den ständiga mediebevakningen som pågår dygnet runt möjliggör och underlättar för dessa
meddelanden att nå världen över. Resultatet blir att alla, även de som inte rent fysiskt är på platser där terrordåd begås, blir berörda och upplever attackernas kraftfulla påverkan då de regelbundet blir exponerade för bilder från dessa attacker (Iyer et al. 2014).
Terrorism as we ordinarily understand it is innately media-related … The September 11th attack wasn't just a direct hit on the twin towers and the Pentagon, the footage burned into the collective psyche of everyone alive to see it. It was the antithesis of Neil Armstrong stepping onto the surface of the moon. (Gibson, 2004)
När vi minns tillbaka på de olika terrorattentaten som drabbat världen är det ofta bilderna vi minns. Bilder på poliser springandes på Drottninggatan vid terrorattacken i Stockholm år 2017, bilder från när flygplanen flyger in i World Trade Center i USA år 2001 och bilder på skadade offer på Paris gator efter attackerna i Frankrike år 2015.
Oavsett hur lång tid det går sedan dåden inträffat är det bilderna som lever kvar och som vi minns. Bilder i en tidning ska ge närvaro, skapa stämning och väcka känslor, för det är oftast bilderna som människor läser först i en tidning, som i sin tur avgör om man ska fortsätta läsa texten eller inte (Borgersen, Ellingsen, 1994:76).
I tidigare forskning som bedrivits på ämnet har nyhetstexter om terrorattentat analyserats, emellertid kommer den här studien istället fokusera på bildsättningen och hur media gestaltar terrorattentat i bilder. Studien ska även genomföra undersökningar för att se om det finns några skillnader eller likheter mellan svenska och utländska medier. Eftersom studien handlar om hur svenska och utländska medier bildgestaltar artiklar kopplat till terrorattentat, genomförs studien inom nyhets- och
kriminaljournalistik.
Därför är den här studien intressant och viktig ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv, för att förstå bildernas roll i rapporteringen och hur de används för att gestalta terrorattentaten. Bilden bär spår av saker med en klarhet som orden aldrig kan drömma om att komma i närheten av (Denscombe, 2018:413).
2.1 Terrorattentaten i Paris 2015
Den 13 november 2015 drabbas Paris av en rad terrorattentat. Det hela inleds med explosioner i närheten av nationalarenan Stade de France i förorten Saint-Denis där Frankrikes och Tysklands herrlandslag spelar landskamp i fotboll inför cirka 80.000 åskådare. Totalt sker tre explosioner vid arenan.
Därefter följer ytterligare självmordsbombningar och skottlossningar på sex centrala platser i Paris. Bland annat åker terrorister längs flera gator i bilar och öppnar eld mot människor som sitter på uteserveringar vid krogar och kaféer och många mister sina liv.
I konsertlokalen Bataclan uppträder den amerikanska gruppen Eagles of Death Metal inför 1.500 besökare. Dit anländer sedan tre terrorister som öppnar eld mot folkmassan under den pågående spelningen och dödar 89 personer. En av terroristerna skjuts av polis och därefter tar de resterande två terroristerna de överlevande konsertbesökarna som gisslan i lokalen. Under tiden gisslandramat pågår gömmer sig flera av besökarna i olika utrymmen i lokalen och en del försöker dessutom att fly ut genom bakdörrar och fönster. Inte förrän flera timmar senare kan insatsstyrkan ta sig in och frita gisslan.
Över 350 personer skadas och 130 personer dödats i attentaten, majoriteten av skadade och döda befann sig i Bataclan.
Dagen efter dådet anklagar François Hollande, Frankrikes president, Islamiska staten för att ha organiserat dådet, vilket de sedan bekräftar i ett utlåtande (Gerdfeldter, 2016).
2.2 Syfte och frågeställningar
Under det här kapitlet kommer studiens syfte och frågeställningar att presenteras.
2.2.1 Syfte
Syftet med den här studien är att analysera svenska kontra utländska mediers bildgestaltning av terrorattentaten i Paris 2015 för att studera vilka likheter och skillnader det fanns i bildgestaltningen mellan olika tidningsmedier i olika länder.
2.2.2 Frågeställningar
1. Vad föreställer de utvalda bilderna som publicerades strax efter attentaten?
2. Vad för konnotationer, associationer och känslor förmedlar de utvalda bilderna?
3. Vad för skillnader eller likheter finns mellan svenska kontra utländska tidningsmediers bildmässiga gestaltning av terrorattentaten i Paris 2015?
3 Teori och tidigare forskning
I det här kapitlet kommer studiens teorier att presenteras. Teorierna som valts i denna studie är gestaltningsteorin och semiotik, på grund av att man vill undersöka hur tre olika redaktioner har bildgestaltat terrorattentatet i Paris 2015, både på en denotativ och konnotativ nivå. Till en början fanns en idé om att även använda sig utav
dagordningsteorin, men då den teorin syftar på vilka frågor som är viktigast för dagen och hur medierna riktar och påverkar publiken om dessa valdes den bort. Genom detta blir allmänhetens dagordning även mediernas dagordning (McCombs, 2006:23ff).
På så sätt valdes dagordningsteorin bort, då den inte var relevant för studiens syfte och frågeställningar då man endast ville fokusera på bildgestaltningen av terrorattentat, på en denotativ och konnotativ nivå.
Därefter kommer den tidigare forskning som är relevant för studien att presenteras.
3.1 Teori
3.1.1 Gestaltningsteorin
Framing theory som heter gestaltningsteorin på svenska, gestaltningsteori är även ordet som kommer skrivas ut i denna studie. Gestaltningsteorin involverar i huvudsak in urval och framträdandet, genom att gestalta något väljer man ut några aspekter av den upplevda verkligheten, för att sedan göra dem mer framträdande i en kommunikation (Entman, 1993:52). Exempelvis kan medier välja att fokusera på vissa händelser och sedan placera händelserna i ett specifikt sammanhang för att skapa mening, så kallade
“frames” (Entman, 1993:53).
Gestaltningar handlar om hur man, genom ens erfarenheter oavsett om dessa är förmedlad av information eller upplevda, tolkar begripliggör och skapar mening.
Gestaltningsteorin, ur tre olika sätt, handlar om hur medierna gestaltar olika perspektiv i verkligheten, som i sin tur påverkar människors uppfattning av samma perspektiv i verkligheten. Men även hur teorin genom medierna, gestaltar verkligheten på vissa sätt, men inte andra, genom att återge och sprida olika ideologiers sätt att se på verkligheten. Teorin handlar även om mediernas innehåll och vad de representerar (Strömbäck, 2014:113).
Kort sagt, i grund och botten handlar gestalningsteorin om hur bildmässig gestaltning och kommunikation kan få människor att uppfatta och förstå sin omvärld på ett specifikt vis (Shehata, 2019:342).
Man kan beskriva gestaltningsteorin på ett enkelt sätt och det är att den syftar på hur en sakfråga uppfattas eller framställs. För att kunna uppfatta sin omgivning, något som människor är beroende av, finns gestaltningar både som konkreta uttryck i varierande former men även som “mentala kartor” (Shehata, 2019:343).
Något som är viktigt är att skilja mellan är individgestaltningar, som strukturerar våra associationer, våra uppfattningar om världen runtomkring oss och vårt tänkande, och mediegestaltningar som visas i innehållet inom media (Shehata, 2019:343).
Journalistiska nyheter bör ses som gestaltningar eller rekonstruktioner av
verkligheten, i stället för att de speglar verkligheten, som är en vanlig missuppfattning.
Genom synsättet att nyhetsjournalistiken speglar verkligheten ska man få en objektiv bild av verkligheten, vilket det inte finns stöd för i forskningen. All nyhetsförmedling präglas av val som tas av medierna i allmänhet men även av enskilda journalister och redaktioner, valen tas på grund av att mediernas format är begränsade medan verkligheten är
obegränsad (Strömbäck, 2014:114).
3.1.2 Semiotik
Beteckningen semiotik betyder teckenlära eller teckenteori. Ordet semiotik kommer från det grekiska ordet Semeion vilket betyder just tecken (Kjørup, 2004:9).
Det finns två teckenuppfattningar inom semiotiken, den indexikala och den
kommunikativa. Den indexikala utgår från att tecken är tecken på något, som till exempel att feber är ett tecken på en infektion. Den kommunikativa är uppfattningen om att tecken först och främst är tecken för något eller meddelanden om något (Kjørup, 2004:9–
10). Det finns även andra tecken än ord som fungerar som bärare av meddelanden mellan människor såsom diagram och kartor, gester och emblem, vägmärken och bilder (Kjørup, 2004:10).
3.1.2.1 Denotation och konnotation
Ett tecken består av två sidor, en uttryckssida och en innehållssida. Både uttrycket och innehållet kan själva vara ett tecken. Därefter kan även ett tecken ha ett annat tecken som sitt uttryck eller innehåll. Ett denoterande tecken är i den semiologiska vokabulären ett tecken som inte har ett annat tecken som vare sig uttryck eller innehåll. Det vill säga att denotation är förhållandet mellan uttryck och innehåll i ett tecken, och uttryckssidan kan sägas denotera innehållet. Ett tecken som däremot har ett annat tecken som sin
uttryckssida kallas för ett konnoterande tecken vilket innebär att konnotation alltså är förhållandet mellan det underliggande tecknet och det överordnade innehållet. Det underliggande tecknet konnoterar alltså detta innehåll (Kjørup, 2004:21).
3.1.2.2 Semiotik i nyhetsmedia
Endast ett fåtal studier har fokuserat på den visuella framställningen av brottsrelaterade händelser i nyhetsbilder, det skriver Afrooz Rafie, Wilbert Spooren och José Sanders i sin studie Framing similar issues differently: a cross-cultural discourse analysis of news images (2021). I den kvalitativa studien studerades 83 nyhetsbilder från två olika nationella nyhetstidningar, en iransk och en holländsk, där deras användande av semiotiska strategier och visuella mönster undersöktes. Resultatet visade på få likheter men däremot anmärkningsvärda skillnader mellan nyhetsbilder i de två olika kulturella sammanhangen. Medan de iranska nyhetsbilderna fokuserade på icke identifierbara arresterade brottslingar, ramade de holländska nyhetsbilderna in identifierbara offer och brottsplatser (Rafie et al. 2021).
Skillnaderna mellan holländska och iranska nyhetsmedierna som studien kom fram till stämmer överens med tidigare undersökningsresultat som visat att fotojournalistiska diskurser kan vara väldigt kulturberoende. Studien visade även på de iranska
nyhetsbilderna avviker från västerländska konventioner då iranska journalister har egna journalistiska konventioner och följer inte de västerländska värderingarna (Rafie et al.
2021).
3.2 Tidigare forskning
Under detta kapitel har den tidigare forskningen sammanfattats med en rubrik som representerar vad forskningen handlar om.
3.2.1 Kulturjournalistik kontra nyheter
Terrorattackerna i Paris 2015 användes som fallstudie för att undersöka den svenska kulturjournalistikens egenhet i jämförelse med nyhetsrapportering. Innehållsanalysen påvisade att nyhetsjournalistiken framför allt är beskrivande med fokus på de kortsiktiga konsekvenserna av terrorism, politiska eliter, ögonvittnen som källor och säkerhetsramar.
Kulturjournalistiken är emellertid mer tolkande och ger en röst åt först och främst,
“kultureliter” (Riegert, Widholm, 2019:3).
Studien visar bevis på kulturell filtrering genom gestaltningen av terrorism som “en attack mot värderingar” och genom att visa mer integrerande, snarare än splittrande, emotionalitet, vilket är konsonant med empatins roll i den kulturella offentligheten (Riegert, Widholm, 2019:14). Kulturjournalistik definieras som en starkare förekomst av
beskrivande stil, men resultatet visar på att den pågående “journalistikeringen” suddar ut gränserna mellan nyheter och kulturjournalistik (Riegert, Widholm, 2019:3).
3.2.2 Bildens påverkan
I en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys analyserades bilder av muslimer som förekom i artiklar som var publicerade från 2015 till 2016 på Le Mondes nättidning. Vid denna tidpunkt, 2015 till 2016, stod Frankrike inför terroristattentat som resulterade i olika regeringsbeslut och ett komplicerat känslomässigt tillstånd i nationen. De
huvudtematiska kategorierna: muslimer som potentiella terrorister, islamiska religiösa symbolers oförenlighet med europeiska värderingar och islam som ett hinder för sekularism i skolan faställdes efter att ha genomfört den kvantitativa och kvalitativa innehållsanalysen (Shevchenko, 2019:73). Muslimer representerades som offer för diskriminering eller brottslingar och bilderna påverkade uppfattningen av denna
religiösa minoritet i Frankrike negativt som kan ha lett till komplikationer i interkulturell kommunikation (Shevchenko, 2019:73).
3.2.3 Att exponera och att avskärma läsarna
Nyhetsorganisationer undersöks och hur de visualiserar kriser i en digital medieekologi formad av medborgarbevittnanden och utbredd bildcirkulation på sociala medier.
Artikeln bygger empiriskt på terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm 2017. Studien inspirerades av teoretiska perspektiv och forskning inom medborgarfotojournalistik, bevittnande samt undersöker funktionen av visuella bidrag av medborgare, grader av explicitet i visuell täckning och effekten av närhet i visualiseringar av kriser (Nilsson, 2020:259). Visuellt innehåll och texter i digitala samt tryckta upplagor av fyra svenska tidningar har undersökts genom kvalitativa analyser. Analysen visade både förbättrande och presenterade positionering av visuella ögonvittnesbidrag (Nilsson, 2020:259).
Sammanfattningsvis visar forskningen att närheten till en händelse har en påverkan i bildval när det kommer till krisrapportering, något som även attackerna på
Drottninggatan i Stockholm bekräftade i resultaten (Nilsson, 2020:271). I analyserna hittades grader av explicitet som avslöjade en spänning mellan att avskärma och visa, exempelvis att en bild både kan vara avskärmande och exponerande, genom att avskärma läsarna från exempelvis en skadad person på marken och i stället visa ansiktsuttryck från ett ögonvittne. Genom att använda Photoshop-funktioner skyddas läsarna från synen som ett ögonvittne har sett (Nilsson, 2020:271).
3.2.4 Förtroendet för nyhetsfotografier
I Italien 2015 genomfördes en empirisk studie med en foto-eliciteringsteknik som involverade två grupper av unga italienare - en experimentgrupp och en kontrollgrupp - som exponerades för bilder relaterade till globala krishändelser. Den första gruppen fick veta vilka bilder som tagits av professionella, av medborgare och av andra personer som var inblandade i händelserna medan den andra gruppen inte fick samma information.
Båda grupperna ställdes därefter en rad frågor angående olika teman gällande till exempel förtroende, värde, påverkan och cirkulation av fotografierna (Pogliano, 2015).
De huvudsakliga resultaten av studien indikerar att förtroende för nyhetsfotografier är oskiljaktigt från inverkan och värde för utvecklingen av en känsla av aktivt
medborgarskap. Skillnaden mellan medborgar- och yrkesfotografier leder i sig inte till skillnader i värde och tillit (Pogliano, 2015).
3.2.5 Mediebilders kraftfulla effekt
Att titta på bilder av terrorism kan ha en kraftfull inverkan på individers känslomässiga och politiska reaktioner, men det finns inte mycket kunskap om de psykologiska
processer som ligger bakom dessa effekter. Studiens författare skriver i artikeln att deras hypotes är att innehållet i terrorismbilder kommer att forma tittarnas bedömningar av händelsen, vilket kommer att framkalla specifika känslor och politiska attityder (Iyer et al.
2014). Metoden för studien var att brittiska medborgare fick titta på fotografier av bombningarna i London 2005. En grupp fick se fotografier med fokus på offer och den andra fick se fotografier med fokus på terrorister. För de som fick se bilder av offer ökade bedömningen av offrets lidande vilket förutspådde känslor av sympati, medan för de som fick se bilder på terrorister ökade bedömningen av terrorister som farliga vilket
förutspådde rädsla (Iyer et al. 2014).
Studien visar den kraftfulla effekten av mediebilder för att forma individers känslomässiga och politiska reaktioner på terrorism. Resultaten för studien kommer bidra till att utveckla ett heltäckande tillvägagångssätt för att förstå tittarnas svar på bilder av terrorism. Författarna skriver dessutom i sin slutsats att det är viktigt att mediaredaktörer och beslutsfattare bättre kan förstå den psykologiska process som ligger bakom detta fenomen eftersom det är lätt att använda och missbruka bilder av terrorism för att manipulera den allmänna opinionen (Iyer et al. 2014).
4 Metod och urval
För att besvara de ovanstående frågeställningarna består denna studie av en kvalitativ bildanalys vilket är en typ av visuell metodik som är en form av utveckling inom kvalitativ metod. Visuell metodik handlar om att använda bilder och bildinformation för att besvara frågor om samhället (Ahrne, Svensson, 2015:191). I en bildanalys går det inte att endast kommentera ytfenomen. För att hitta ett budskap eller en mening måste man gräva i bilden ännu mer, det utgör analysens tolkande aktivitet (Borgersen, Ellingsen, 1994:19).
När det kommer till analys av bilder beror det dels på vem som analyserar bilderna, i och med att man tillåter en artikulerande analytikers betraktelser gälla, även om den metodiska undersökningen sammankopplas med vetenskaplighet och objektivitet.
(Borgersen, Ellingsen, 1994:149). Anledningen är att individen som analyserar spelar en central roll. En bildtolkning är beroende av individens temperament, uppfattning, personlighet och åsikter (Borgersen, Ellingsen, 1994:20). Emellertid kan den
bildanalytiska delen struktureras upp med hjälp av bestämda frågor och sedan hitta svar på dem, medan bildanalysen inte är något som görs baserat på ett schema (Borgersen, Ellingsen, 1994:20).
Bilderna i denna studie analyseras både ur en denoterande tolkning och en
konnoterande tolkning. En denoterande tolkning görs genom att anteckna det som finns i bilden, exempelvis hur många personer som finns i bilden, om det finns bilar, träd eller liknande. En konnoterande tolkning är genom att hitta associationerna som är
gemensamma för många, exempelvis om en person gråter i en bild, då kan många associera det med att vara ledsen (Borgersen, Ellingsen, 1994:60).
4.1 Urval
Att välja ut vilka tidningar vars bilder skulle analyseras gjordes gemensamt och eftersom studien ska ha ett perspektiv på vilka eventuella likheter eller skillnader det finns mellan bilder som olika redaktioner, svenska och utländska, publicerar vid terrorattentat. Då valdes tre olika tidningar från tre olika länder; Dagens Nyheter från Sverige, Le Figaro från Frankrike och Daily Mail från Storbritannien.
För att få ett bredare perspektiv valdes tidningar från tre europeiska länder;
Frankrike, Storbritannien och Sverige. Anledningen till att tidningar från dessa tre länder valdes var först och främst för att få en fransk lokal vinkel, eftersom terrorattentaten skedde i Paris. Därefter valdes en svensk tidning eftersom denna studie genomförs i just Sverige och för att få en lokal vinkel på så sätt. Sedan valdes en brittisk tidning för att få
ytterligare en vinkel från ett land inom Europa. I studiens tidiga stadie diskuterades det om en amerikansk tidning skulle analyseras i stället för en brittisk, men till slut togs beslutet att det skulle bli en brittisk tidning. Detta eftersom terrorattentatet skedde närmare Storbritannien rent geografiskt sett och att det därmed kan ha bidragit till att den brittiska tidningen rapporterat mer kring händelsen än den amerikanska.
De tre tidningarna valdes ut baserat på storleken på tidningen, exempelvis valdes inte någon lokaltidning ut just för att de lokala tidningarna från Sverige och Storbritannien eventuellt inte hade publicerat så mycket från attentaten. Dessutom valdes tre tidningar som var lika varandra sett till politisk inriktning, emellertid analyseras inte några ledarsidor eller liknande där en politisk inriktning kan ha spelat in.
Tidningarnas tillgänglighet var även något som var viktigt, för att kunna få tag på tidningarna. Dagens Nyheter fanns att ta del av via Mittuniversitets bibliotek medan de två utländska tidningarna fanns tillgängliga på applikationen Pressreader. Pressreader är en digital tjänst där man kan ta del av nationella och internationella tidningar och tidskrifter (https://www.pressreader.com/catalog).
Från början fanns en tanke om att analysera bilder relaterade till terrorattentatet under en veckas tid, från dagen då attentatet skedde och sju dagar framåt. På grund av den stora mängden publicerade bilder avgränsades studiematerialet till att endast inkludera två datum per tidning.
Datumen som valts ut för analysen är 14 och 16 november, anledningen till varför den 14 november var viktig att ha med var för att det är den första tidningen som gavs ut efter attacken. Tanken bakom detta var att det kunde finnas bilder på exempelvis chocken direkt efter och städning av mordplatser, som eventuellt inte skulle finnas med vid senare publiceringar. Anledningen till att den 15 november inte valdes att analyseras var för att varken Le Figaro eller Daily Mail publicerade någon tidning det datumet och därmed fanns det inget material att undersöka.
4.2 Tillvägagångssätt
För att kunna genomföra analysen behövde de tre tidningarna finnas i tryckt material, det vill säga, papperstidningar. Fån en början fanns en idé om att använda sig utav
mediearkivet Retriever, men där fanns inte Le Figaro och Daily Mail i deras tryckta format. Då fanns en lösning om att använda sig utav mikrofilmer genom
Mittuniversitetets bibliotek. Emellertid hade man behövt vänta på leverans då de hade behövt beställa dessa.
Då upptäcktes en applikation som heter Pressreader, där Le Figaro och Daily Mail fanns för de relevanta datumen som författarna behövde, det vill säga 14 och 16 november 2015. För att analysera Dagens Nyheter användes ett tidningsarkiv vid Mittuniversitetets bibliotek.
Ett analysschema användes vid analyseringen av bilderna både på denotativ tolkning och konnotativ tolkning (se bilaga 1). Analysschemat fanns för att skriva ned vad man tänkte på och vad man såg i bilderna. På detta sätt går det även att gå tillbaka och se hur bilderna har tolkats samt varför de har tolkats på ett visst sätt. En testrunda genomfördes, där en bild analyserades, för att se att analysschemat fungerade och att frågeställningarna skulle kunna besvaras när analysen var genomförd.
Sedan delades bilderna som skulle tolkas upp, detta för att inte dubbelarbeta. En av författarna tog Le Figaro och den andre tog Daily Mail. När Dagens Nyheter skulle analyseras delades bilderna upp sinsemellan, den ena tog hälften av bilderna och den andra tog den andra hälften.
Efter att bildanalysen genomfördes första gången visade det sig att de inte var tillräckligt utförliga, då analyserades bilderna ytterligare en gång för att beskriva dessa mer detaljrikt. Efteråt lades det empiriska materialet in i ett Google dokument för att enkelt kunna titta igenom det efteråt om något missats och samtidigt förvara analyserna på ett smidigt och enkelt ställe.
Totalt analyserades 33 bilder från tidningarna Le Figaro, Daily Mail och Dagens Nyheter. I resultatdelen kommer även utvalda bilder framhävas genom ett faksimil, där man visar den aktuella tidningssidan och inte bara den analyserade bilden, på grund av upphovsrätten.
4.3 Att analysera eller att inte analysera
Analysen gjordes genom tryckta tidningar som hittades via internet, emellertid kunde inte alla bilder i tidningarna analyseras och i detta avsnitt kommer det att redovisas för vilka avgränsningar som fanns kopplat till bildanalysen.
Avgränsningar såsom att bilderna som ska analyseras skulle handla direkt om attacken och bilderna skulle vara tagna i Frankrike bestämdes i ett tidigt skede. Till exempel i Daily Mail hittades en bild från England där medborgare hade en
minnesceremoni, den analyserades inte på grund av att bilden togs i England. Även fotografier som var porträtt på både offer och misstänkta gärningsmän analyserades inte.
Anledningen bakom detta är att dessa bilder inte hade en direkt koppling till attacken då
det exempelvis kunde gälla bilder som liknande porträttfoto eller att bilderna tagits från personers legitimation/körkort/pass.
En annan avgränsning som gjordes var att inte analysera bilder som var för små för att kunna se detaljer. Detta på grund av att analysen inte hade kunnat göras på bästa möjliga sätt och hade troligtvis inte kunnat tillföra något till resultatet. Ännu en avgränsning som direkt handlade om bilderna var att i Le Figaro fanns det två bilder som var extremt lika varandra, bilderna var tagna utanför den improviserade minnesceremonin. Då valdes den ena aktivt bort för att de nästintill var identiska med varandra. Emellertid om samma bild var publicerad i exempelvis Dagens Nyheter, hade den givetvis analyserats.
En av de viktigaste avgränsningarna som fanns var att inte analysera bilder som fanns under ledarsidorna i de olika tidningarna, detta för att tidningens politiska inriktning inte ska ha någon roll i analysen.
4.4 Validitet, reliabilitet och intersubjektivitet
Validitet kan kort och gott sammanfattas som “i vilken utsträckning vi verkligen undersöker det vi avser att undersöka” (Bjereld, Demker, Hinnfors, 2009:112). Det innebär att en studie har hög validitet om den undersöker det den avser att undersöka och om det finns en god “överensstämmelse mellan den teoretiska och den operationella definitionen” (Bjereld, Demker, Hinnfors, 2009:113).
När man talar om validitet inom forskning syftar det till en studies tillförlitlighet.
Validitet inom kvalitativ forskning är inte lika okomplicerad att bedöma som inom kvantitativ forskning. En av orsakerna till det är att forskaren har en tendens att på ett eller annat sätt bli alltför involverad i insamlingen av data men även analysen. Detta påverkar och minskar möjligheterna för andra forskare att genomföra undersökningen, få fram identiska data samt att komma fram till identiska slutsatser (Denscombe,
2018:419). Det viktigaste med validiteten är att man mäter och beskriver det begrepp som det faktiskt är avsett att göra. Det vill säga att i denna studie har man analyserat det som faktiskt kan besvara frågeställningarna (David, Sutton, 2016:220).
Vilket betyder att denna studie har en hög validitet då man mätt det som var avsett att mäta och frågeställningarna går att besvara.
I och med att resultaten för den här studien besvarar det syfte och de frågeställningar som tagits fram och därmed är talande för det här undersökta fallet har studien hög intern validitet (Bjereld, Demker, Hinnfors, 2009:57). Däremot har studien inte en hög extern validitet eftersom resultaten inte är applicerbara på en större population eller är generaliserbara. Detta eftersom endast terrorattentaten i Paris analyserades och för att
studien endast undersöker bildgestaltningen hos tre tidningar vid två valda datum. Det går därför inte att dra några generella slutsatser och därmed har studien låg extern validitet (Bjereld, Demker, Hinnfors, 2009:57).
Reliabilitet handlar om studiens resultat kan vara upprepande. Det vill säga att tillsammans med studiens analysverktyg och material ska resultaten kunna återupprepas av en annan forskare. Emellertid är reliabilitet desto mer aktuell i kvantitativa
forskningar, då en kvantitativ forskare är intresserad om ett resultat är konsekvent eller inte (Bryman, 2016:41).
Trots att forskningsresultat i möjligaste mån ska vara oberoende av den forskare som gjort undersökningen, exempelvis att någon annan ska kunna använda denna studies analysverktyg och komma fram till i princip samma resultat, kan det se mer annorlunda ut i en mer kvalitativ undersökning (Essaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud,
2012:25). Genom att visa andra forskare det man faktiskt har sett visar på största möjliga öppenhet inom kvalitativa sammanhang. Men ursprungsforskaren ska även erbjuda andra forskare tillgång till analysverktyg och det empiriska resultatet (Essaiassion et al, 2012:25f).
Studien har analyserat bilder på både denotativ och konnotativ nivå och med hjälp av analysverktyget som används i den denotativa tolkningen bör även andra forskare kunna komma fram till samma resultat. Emellertid på en konnotativ tolkning måste studien tydligt redovisa hur man kommit fram till vissa tolkningar av känslor i bildgestaltningen för att andra forskare ska förstå hur man kommit fram till dessa.
5 Resultat och analys
I det här kapitlet kommer studiens resultat och analys att presenteras.
5.1 Resultatredogörelse
I detta kapitel kommer studiens resultat att redogöras genom att beskriva, sammanfatta och framhäva de bildanalyser som är mest relevanta för studiens frågeställningar och som besvarar dem.
Sammanfattningen av den denoterande tolkningen har utförts på ett sätt att samtliga bilder sammanfattats för att visa på trender vad bilderna gestaltar, medan i den
konnoterade tolkningen har tolv bilder utav 33 framhävts. Anledningen till detta är för att påvisa hur känslorna har tolkats ur bildgestaltningen och för att påvisa trenderna inom känslorna som speglats. I början av den konnotativa tolkningens resultatredogörelsen kommer det finnas en sammanfattning av varje tidning.
Det är även i den här delen som de två första av studiens frågeställningar kommer att besvaras.
Totalt analyserades 33 bilder i studien och resultaten i den denoterande tolkning visar en tendens på att framförallt människor gestaltas i bilderna, något som varit gemensamt för samtliga tre tidningar.
5.1.1 Vad föreställer de utvalda bilderna som publicerades strax efter attentaten?
I Dagens Nyheters bildpublicering har 13 bilder analyserats där det framförallt är människor som står i fokus i deras bildmässiga gestaltning. Människorna som syns i bilderna är allt från civila personer till poliser och militärer och de är fotograferade antingen på avstånd eller på nära håll. I en av dessa närbilder syns det tre personer som kramas.
Majoriteten av bilderna, åtta av 13 bilder, är tagna utomhus. Det går att urskilja genom att det i bildernas bakgrunder syns husfasader, träd, fordon och asfalt. Detta gestaltar dessutom att bilderna är tagna i Paris stadsmiljö, utanför kaféer och restauranger.
Sex av bilderna är mörka eller endast upplysta av gatubelysning eller från ljuset från lampor inne i restauranger eller kaféer. Det gestaltar att dessa sex bilder är tagna under kvällen eller natten då attentaten skedde.
Ytterligare sex av bilderna är däremot ljusa och tagna i dagsljus. Detta speglar att dessa bilder är tagna dagen efter attentaten eftersom att attentaten utspelade sig på kvälls- och nattetid.
Bild 4.1 Det är bilden till vänster i bild som analysen syftar till.
I en av Dagens Nyheters bilder som de publicerat syns vita skynken utlagda på marken som täcker döda kroppar (se bild 4.1). Det går att urskilja genom att det sticker fram armar, fötter eller ben från under dessa skynken. Detta gestaltar att bilden är tagen under kvällen eller natten efter det att attentaten skedde.
Tio av bilderna och därmed en majoritet av dem är halvbilder. De resterande tre bilderna är en översiktsbild, en helbild och en närbild.
I Le Figaros bildpublicering, som bestod av totalt åtta utvalda bilder, är sju fotograferade utomhus och i alla bilder utom en syns det människor. Gemensamt för dessa bilder är att i de flesta syns husfasader och byggnader i bakgrunden, som gör det möjligt att utläsa att
de är tagna utomhus, men det gestaltar även att attackerna skedde i Paris stadsmiljö. I bildgestaltningen syns det i fem av åtta bilder hur skadade personer får hjälp av räddningspersonal, till skillnad från Dagens Nyheters bildgestaltning.
Bild 4.2 Det är den vänstra bilden, av de två mindre bilderna i undre delen av bilden, som analysen syftar på.
I en bild syns det även vita skynken som är utlagda på marken som täcker döda kroppar (se bild 4.2). Det går till och med att urskilja människors armar, ben och skor som sticker ut från dessa skynken. Trots att man kunnat urskilja döda kroppar i en av bilderna, så har
Le Figaro endast publicerats en bild där det tydligt går att urskilja blod under de valda datumen.
En av bilderna som sticker ut, förutom bilden som det gick att se döda kroppar i, är där man ser en person som är i fokus, som går med en vit tröja som är nerblodad.
Emellertid går det inte att se om det är personens eget blod eller om det kommer från någon annan. Personen bär på en silverfärgad filt och håller en telefon upp mot örat medan ansiktet är vänt åt ett annat håll, på ett sådant sätt att det ser ut som att personen tittar mot något. I bakgrunden av bilden går de att se en fullt utrustad polis som ser ut att gå efter personen. Att bilden är tagen under kvällen eller natten går att urskilja genom belysningen i bilden, i bakgrunden går det att se gatubelysning som är oskarp.
Majoriteten av bilderna, fem av åtta möjliga, är tagna under kvällen eller natten när attackerna inträffade, detta går att utläsa genom vilket ljus bilden är tagen i. Bilderna har en mörk ton i sig och gemensamt för dessa är att exempelvis bilar eller gatubelysning som används för att ljusa upp bilden. De resterande tre bilderna är tagna under dagsljus och även det går att utläsa på grund av ljuset i bilden. I en av dessa bilder går det exempelvis att se himlen i bakgrunden som är helt klarblå.
Gemensamt för majoriteten av bilderna är att det även är halvbilder och sedan är det en helbild och en närbild. I närbilden gestaltas inga personer utan handlar om en bild på en ros som sitter fast genom ett glasfönster.
I Daily Mails bildpublicering, som totalt bestod av tolv utvalda bilder, är det även här framförallt människor som står i fokus i deras bildmässiga gestaltning. Människorna i bilderna är allt från civila personer till poliser och annan räddningspersonal. I en bild syns även en person, som kan antas vara en gärningsman eller på något sätt inblandad i attentaten, bli tillfångatagen. Personen har ögonbindel på sig och sitter på knä på marken med huvudet ner på en avsats och med händerna bakom ryggen. Bakom personen står ytterligare två andra personer, allt detta gestaltar tillsammans ett tillfångatagande.
Gemensamt för majoriteten av bilderna, nio av tolv totalt, är att det syns husfasader, fordon, växtlighet och trafikljus i bakgrunden, vilket förmedlar att dessa nio bilder är tagna utomhus i Paris stadsmiljö. Flera av dem är mörka och endast upplysta av
gatubelysning eller belysning från kaféerna och restaurangerna som bilderna är tagna vid.
Bild 4.3 Det är den undre bilden i bild som analysen syftar till.
I en av bilderna som inte är tagen utomhus syns bland annat flertalet sittplatser, strålkastarlampor, två våningsplan och en öppen golvyta vilket gestaltar att bilden är tagen inomhus i en lokal (se bild 4.3). Dessutom syns utsmetat blod på den öppna golvytan och runtom på golvet intill blodet är det pixlade delar i bilden som är
censurerade kroppar. Det går att urskilja, genom att det går att se, människors ben eller armar intill censureringen. Till vänster i bilden syns även en människokropp på golvet som inte blivit censurerad. Blodet och de censurerade kropparna gestaltar att bilden är tagen i en lokal där ett av attentaten skedde.
I totalt fyra av Daily Mails bilder syns blod. Dels i den bild som beskrivits ovan, där också den största mängden blod syns, men det förekommer även i tre andra bilder i olika utsträckning. Det är dels en stor blodfläck på en persons tröja men det är också
blodfläckar intill skadade eller döda kroppar på marken. Detta gestaltar att bilderna är tagna samma kväll eller natt som attentaten skedde.
I tre bilder syns även vita skynken på marken som täcker döda kroppar. Det går att urskilja att kroppsdelar såsom armar, ben och fötter sticker ut från under dessa skynken.
Även detta gestaltar att bilderna är tagna under samma kväll eller natt som attentaten skedde och i samband med räddningsarbetet som följde.
5.1.2 Vad för konnotationer, associationer och känslor förmedlar de utvalda bilderna?
5.1.2.1 Dagens Nyheter
Den mest framträdande känslan som Dagens Nyheter gestaltar är sorg, trots att det endast är fyra av 13 bilder som tolkar den känslan. Till skillnad från Le Figaro och Daily Mail har känslorna som speglats i Dagens Nyheter varit mer utspridda och varierande.
Fyra av bilderna som bildgestaltats i Dagens Nyheter har speglat en känsla av sorg.
Emellertid är endast två av dessa bilder fotograferade under kvällen och natten när terrorattentaten inträffade.
En bildgestaltning som sticker ut i Dagens Nyheters bildpubliceringar är en bild som är tagen utanför en byggnad, på marken skymtar man vita skynken som ligger
utplacerade. Under de vita skynkena kan man se fötter, armar och ben som sticker ut.
Känslan som denna bild gestaltar och förmedlar är sorg, en sådan sorg att det finns en ledsamhet i och med att personer mist sina liv i attackerna. Till vänster i bilden syns även en person som sitter ned på en stols med en hållning som kan tolkas som uppgiven då den inte är upprätt, på ett sådant sätt att det kan uppfattas som att personen är uppgiven.
Anledningen bakom varför Dagens Nyheter publicerat denna bild skulle kunna vara för att visa, på ett så tydligt sätt, hur terrorattentaten fått konsekvenser genom att människor mist sina liv, på ett sådant sätt som en inte får genom att endast läsa.
Känslan av sorg speglas även i en bild där en person får hjälp att gå någonstans, personen som får hjälp håller sin hand över munnen och ser ut att krama om någon annans hand. Man kan se att personens hållning är hukad och nästan framåtlutad, samtidigt som det ser ut som att personen tittar ner i backen. Gestaltningen av bilden tolkas som sorg, på ett sådant sätt som att vara ledsen. Tolkningen baseras på personens hållning, att det blir en framåtlutande hållning, och samtidigt hur personen håller för
munnen med hjälp av sin hand samtidigt som personen nästan kramar om den andres hand. Varför Dagens Nyheter har publicerat denna bild skulle kunna vara för att visa på den initiala chocken om vad som hänt, i denna bild gestaltas en person som uttrycker en tydlig reaktion.
En bildpublicering som Dagens Nyheter har gjort där tre personer kramar om varandra tolkas även som sorg. I bildgestaltningen ser man två personers ryggar
samtidigt som en persons ansiktsuttryck syns. Personen ser ut att vara ledsen och kramar om de andra två runt deras halsar samtidigt, personen i brunaktig jacka kramar om de två runt midjan och personen i svart jacka har båda sina händer på personens, vars ansikte man ser, huvud. Baserat på personens ansiktsuttryck så har bildgestaltningen tolkats som sorg. Publiceringen kan ha gjorts för att visa hur människor har reagerat på
terrorattentaten, att visa känslor via en bild i stället för text.
Bild 4.4 Det är den övre bilden i bild som analysen syftar till.
Något som sticker ut och skiljer Dagens Nyheter från Le Figaro och Daily Mail är att en bild som publicerats inte speglar eller förmedlat någon särskild känsla alls. Bilden gestaltar en person som är svartklädd och ser ut att antingen låsa upp eller låsa en grind, personen kollar ner mot låset samtidigt som nyckeln sitter i (se bild 4.4). Anledningen till att bilden inte speglar några speciella känslor beror delvis på att personen som gestaltas i bilden inte har några särskilda ansiktsuttryck mer än att personen tittar ner mot låset.
Emellertid kan gestaltningen av bilden tolkas som att ett samhälle öppnar upp för en ny dag och kan även vara anledningen till varför Dagens Nyheter valt att publicera bilden, för att visa att livet i Paris fortsatte trots tragedin, som terrorattentaten var.
5.1.2.2 Le Figaro
De känslor som bilderna i Le Figaro framför allt gestaltar är sorg, en känsla som kan vara väldigt bred i sin form. Sorgen har framför allt speglat ledsenhet, genom att blod och döda kroppar har varit synliga i bilderna. Något som var framträdande var att i fyra av fem bilder där sorg har förmedlats har det funnits med människor i bilderna.
I majoriteten av bilder som publicerats i Le Figaro har gestaltningarna tolkats som sorg. I fyra av de publicerade bilderna där sorg har tolkats har det funnits människor med i bilden. Gestaltningen har varit på ett sådant sätt att man tydligt kunna se personers ansiktsuttryck, vad de har för kläder på sig och vad de gör. En av bilderna som är
framträdande är en publicerad bild där man ser skynken som ligger på marken, troligtvis för att täcka döda personer. Ben, fötter och skor sticker fram under skynkena samtidigt som man kan se räddningspersonal i bakgrunden. Det speglar känslan av sorg, på ett sådant sätt att man blir ledsen. Attacken kan bli mer påtaglig genom att se döda kroppar liggandes på marken. Varför Le Figaro har publicerat denna bild skulle kunna bero på att man vill visa hur terrorattentaten skördat liv och hur verkligheten såg ut i Paris.
Bild 4.5 Det är bilden till höger i bild som analysen syftar till.
I en bild där en person går med en silverfärgad filt runt axlarna, en vit tröja som är nerblodad samtidigt som en fullt utrustad polis ser ut att gå bakom personen (se bild 4.5) tolkas den främsta känslan också som sorg, på ett sådant sätt att den tolkats som sorglig.
Personen syns ha en telefon mot örat samtidigt som huvudet och blicken är riktad mot ett annat håll. Att sorg är känslan som tolkats i bilden har med att personen har en tröja på sig som det är blod på. Emellertid går det inte att utläsa om det är personens eget blod eller någon annans, men det kan peka på att man varit nära attackerna, och blod på en tröja är oftast inte förknippat med något positivt utan påvisar att något har hänt.
Gestaltningen är även framträdande på det viset genom att terrorattentatet inträffat.
Anledningen till varför Le Figaro valde att publicera denna kan ha varit för att visa att det inte bara är de som mist sina liv som blivit direkt drabbad av attentaten.
Bild 4.6 Det är bilden i mitten i bild som analysen syftar till.
Den sista bilden där gestaltningen har tolkats som sorg är en bild på en ros som sitter genom att skotthål i ett glasfönster (se bild 4.6). På rosen finns det ett rött band, där en lapp sitter fast med meningen ”Au nom de quoi?” skriven på lappen. Bilden sticker ut från resterande av bilderna som förmedlar sorg, då det inte gestaltas några människor i bilden.
Sorgen förmedlas som en form av ledsenhet, skotthålet och sprickorna i glasfönstret framställs som en påminnelse av attacken. Publiceringen av denna bild kan även tolkas som ett sätt att visa och förmedla att kärleken övervinner hatet. En anledning till att denna bild har publicerats i Le Figaro kan vara för att visa att personer försöker skapa något vackert ur tragedin som terrorattacken var.
En av de publicerade bilderna som stack ut från mängden var en bild som var tagen utanför en byggnad där flera hundra personer samlats. Intill byggnadens vägg går det att se blommor, ljus och lappar som satts upp. Gestaltningen i bilden gör att man kan tolka det som en minnesceremoni som anordnats för att hedra de som miste livet i attackerna.
Anledningen till varför denna bild sticker ut från mängden är för att den har tolkats med tre olika känslor: sorg, kärlek och hopp. Den främsta känslan som speglas är sorg, men inte på ett sådant sätt att man ser människor som tydligt gråter, utan mer som landssorg där en folksamling sluter upp för att alla känner en typ av sorg. Kärleken och hoppet gestaltades genom att så mycket blommor och ljus hade lämnats vid platsen men även att så många människor samlats tillsammans, troligtvis för att minnas och hedra nära och kära som dött under attacken. Publiceringen av denna bild kan ha gjorts för att visa att
attentaten inte kommer skapa rädsla eller splittra folket i Paris, men även för att visa hur många personer som drabbats av attentaten.
5.1.2.3 Daily Mail
De främsta känslorna som bilderna i Daily Mail gestaltar är sorg och förtvivlan. Många av bilderna visar skadade eller döda människor vilket speglar just sorg och förtvivlan.
Emellertid får man i några av bilderna se stödet och hjälpen som alla offer får vilket i sin tur gestaltar känslor av hopp och trygghet.
I en bild syns en stor folkmassa stå samlad på gatan utanför en restaurang. Framför folkmassan ligger hundratals blommor intill restaurangens ingång och runt alla blommor står ännu fler tända ljus. Folkmassan har tillsammans skapat en minnesplats för att hedra och sörja de offer som mist livet och drabbats av terrorattentaten. Bilden gestaltar en känsla av sorg och den sorg som ett land och ett folk gemensamt kan känna vid terrorattacker. Att Daily Mail valt att publicera den här bilden kan vara för att gestalta den sorg som uppstår efter terrorattentat och som de lämnar efter sig.
Bild 4.7 Det är den undre bilden i bild som analysen syftar till.
I en annan bild (se bild 4.7) står en person med händerna på huvudet, något öppen mun och med blicken riktad ner mot marken där ett vitt skynke ligger och täcker över en kropp. Personens kroppsspråk och ansiktsuttryck förmedlar en känsla av förtvivlan och förskräckelse. Återigen kan anledningen till att den här bilden publicerades vara för att gestalta och förmedla förskräckelsen som terrorattentaten förde med sig och chocken som attentaten lämnade efter sig.
I en bild hänger personer ut genom fönster två eller tre våningar upp längs en husvägg.
Nedanför på gatan står fler personer, vissa är på väg därifrån och vissa ser ut att stå redo för att fånga någon av de hängande personerna ifall de skulle tappa taget och falla ner.
Bilden är tagen på långt håll och det är på så sätt inte möjligt att tolka personernas ansiktsuttryck men ändå förmedlar bilden förtvivlan och rädsla. Anledningen till att Daily Mail valt att publicera den här bilden kan vara för att gestalta den skräck och desperation som kan tänkas ha funnits hos de människor som var med om attentaten. Att personerna
i bilden hänger ut genom fönster flera våningar upp och riskerar att falla ner i marken och skada sig gestaltar en känsla av att känna sig desperat och inte veta vart man annars ska ta vägen eller att inte se någon annan utväg än att fly för sina liv.
I ytterligare en bild som utifrån dess gestaltning kan tolkas vara tagen samma kväll eller natt som terrorattentaten skedde kan man se personer bära på en bår där det ligger en person. Man kan urskilja att det ligger en person på båren genom att man ser en fot sticka fram vid bårens kortsida. Ovanpå personen ligger en silvrig filt som associeras med silvriga värmefiltar vilket speglar att personen på båren fortfarande är vid liv men kan tolkas som skadad. Personerna som bär på båren och den skadade personen bär båren bort från en restaurang och ut mot gatan där det står ett räddningsfordon. Intill restaurangen ligger det även vita skynken på marken som täcker döda kroppar, det går att urskilja genom att det syns kroppsdelar såsom armar och ben sticka fram från under skynkena.
Den främsta känsla som bilden förmedlar är sorg, i och med att döda kroppar och en skadad person går att urskilja i bilden. Men bilden gestaltar även en form av hopp och trygghet på så sätt att de personerna som skadats tas om hand av andra personer. Den speglar att det finns hopp i att det trots allt finns människor som ställer upp och hjälper de drabbade och det visar därmed en medmänsklighet. På så sätt förmedlar den även en trygghet genom att gestalta att man som människa ställer upp och hjälper varandra i svåra tider.
5.2 Analys
I detta kapitel kommer studiens resultat analyseras utifrån den denotativa respektive konnotativa tolkningen, dessutom kommer studiens tredje och sista frågeställning att besvaras i detta kapitel.
5.2.1 Vad för skillnader och likheter finns mellan svenska kontra utländska tidningsmediers bildmässiga gestaltning av terrorattentaten i Paris 2015?
5.2.1.1 Denotativ tolkning
Utifrån studiens denoterande tolkning av Dagens Nyheters, Le Figaros och Daily Mails bildgestaltning av terrorattentaten i Paris 2015 finns det en del skillnader men även likheter att utläsa mellan tidningarna.
En av de största skillnaderna är mängden publicerade bilder där det syns blod i bilderna. Det finns en likhet mellan Dagens Nyheter, som inte publicerat någon bild där det syns blod, och Le Figaro, som endast publicerat en bild innehållande blod, i och med den icke befintliga eller låga mängden bilder med blod. Däremot skiljer sig dessa två tidningar från de bilder som Daily Mail publicerat. De har valt att gestalta
terrorattentaten genom att publicera fyra bilder där det förekommer blod i olika mängder.
Dessutom finns det även en likhet mellan Dagens Nyheter och Le Figaro i antalet bilder de publicerat där det syns vita skynken på marken som täcker döda kroppar. De båda tidningarna har publicerat en bild vardera där vita skynken går att urskilja. Daily Mail har däremot publicerat tre bilder där det förekommer vita skynken som täcker döda kroppar. Det betyder att Daily Mail skiljer sig från de två andra tidningar genom att de publicerat en större mängd bilder innehållande vita skynken som täcker över döda kroppar.
Daily Mail har dessutom publicerat en bild inifrån en lokal där ett av attentaten tog plats vilket är den bild som innehåller störst mängd blod samt flera censurerade döda kroppar. I bilden går det även att urskilja en död kropp i bildens vänstra kant. Det är den bilden som gestaltar terrorattentaten på det “råaste” och även det tydligaste sättet och som förmedlar den förödelse och förskräckelse på det rakaste sättet.
En framträdande likhet mellan samtliga tre tidningar är fokuset på människor i deras bildgestaltning. Alla tre tidningar har publicerat bilder där det i olika utsträckning är människor med i bilderna. Endast Le Figaro har publicerat en enda bild där det inte är någon människa med i bilden, det är i stället en närbild på en ros som sitter genom ett skotthål i en fönsterruta. Annars består samtliga av de analyserade bilderna, från
samtliga tre tidningar, av människor. Det finns därmed en tydlig likhet i att det är ett stort fokus på människor i de tre tidningarnas bildgestaltning. Människorna i bilderna är personer som både är direkt eller indirekt drabbade av attentaten, det är skadade och döda personer, poliser och räddningspersonal, och övriga hjälpande personer.
Exempelvis har människor gestaltats utanför något som tolkats som en minnesceremoni, vilket kan visa tendenser på att terrorism skapat en mer integrerande emotionalitet, i stället för splittrande (Riegert, Widholm, 2019:3).
Majoriteten av bilderna som de tre tidningarna har publicerat är bilder som är tagna i utomhusmiljö, det är ännu en likhet som går att urskilja. Däremot är Dagens Nyheter den tidning som har publicerat minst antal bilder i utomhusmiljö om man jämför med det totala antalet bilder de publicerat. Detta innebär att de skiljer sig hårfint från de utländska tidningarna. Däremot är det svårt att dra en slutsats utifrån det eftersom Dagens Nyheter är den tidning som publicerat flest antal bilder under dessa två datum.
Något som är gemensamt för de tre tidningarna är att samtliga valt ut delar från terrorattentaten, som i detta fall är verkligheten, och sedan bildgestaltat det på ett framträdande sätt i kommunikationen med tidningarnas läsare. Detta är något som gestaltningsteorin handlar om i huvudsak (Entman, 1993:52).
I och med hur de olika tidningarna även valt att publicera bilder där det exempelvis syns olika mängder blod eller döda kroppar kan påvisa att de genom detta försökt att ge rekonstruktioner av verkligheten, vilket är förankrat i gestaltningsteorin. Genom nyhetsjournalistiken och tidningarnas bildgestaltning kan de visa en rekonstruktion av terrorattentaten, det vill säga verkligheten, för exempelvis läsare (Strömbäck, 2014:114).
5.2.1.2 Konnotativ tolkning
Utifrån studiens konnoterande tolkning av Dagens Nyheters, Le Figaros och Daily Mails bildgestaltning av terrorattentaten i Paris 2015 finns det en del skillnader men även likheter att utläsa mellan tidningarna.
En skillnad som går att utläsa mellan Dagens Nyheter och de båda utländska
tidningarna är att de känslor och associationer som Dagens Nyheters publicerade bilder gestaltar är mer varierande och mer spridda. Deras bilder gestaltar och förmedlar flera olika känslor och associationer jämfört med Le Figaros och Daily Mails bilder som däremot speglar och förmedlar enstaka känslor, främst känslan av sorg. Mediebilders gestaltning av terrordåd har även, i tidigare studier, visat den kraftfulla effekten för att forma individers känslomässiga reaktion på terrorism (Iyer et al. 2014).
De utländska tidningarnas bilder gestaltar således ett färre antal känslor som
förekommer upprepade gånger i flera bilder, medan var och en av Dagens Nyheters bilder förmedlar olika känslor och associationer med större variation.
En likhet mellan de tre tidningarnas bildgestalning är att i samtliga bilder där det förekommit döda kroppar har den främsta känsla som speglats varit sorg.
En skillnad som däremot skiljer Le Figaro från de andra två tidningarna är att de publicerade en bild som inte innehöll människor men som ändå förmedlade känslan av sorg. I bilden gestaltas en ros som sitter genom ett skotthål i en fönsterruta. Det är
dessutom den enda bilden av alla de analyserade bilderna där det inte förekommer någon person alls, i samtliga av de övriga bilderna kan personer urskiljas, antingen levande eller döda. Bilden med den röda rosen kan även påvisa att nyhetsjournalistiken är med beskrivande med fokus på de kortsiktiga konsekvenserna av terrorism (Riegert, Widholm, 2019:3).
6 Slutdiskussion
Syftet med den här studien var att analysera svenska kontra utländska mediers bildgestaltning av terrorattentaten i Paris 2015 för att studera vilka likheter och skillnader det finns i bildgestaltningen mellan olika tidningsmedier i olika länder.
För att kunna besvara studiens syfte har en kvalitativ bildanalys använts som metod och de utvalda bilderna från Dagens Nyheter, Le Figaro och Daily Mail har tolkats på både en denotativ nivå och en konnotativ nivå. För att kunna besvara vad som finns i
bildgestaltningen har den denotativa tolkningen hjälpt studien medan den konnotativa tolkningen har gjort att studien kan besvara vad för känslor och associationer som tolkas och förmedlas i bilderna.
Resultaten har visat att det både finns likheter och skillnader mellan de tre tidningarna, det kan bero på att den fotojournalistiska diskursen kan vara väldigt kulturberoende (Rafie et al. 2021). Eftersom samtliga tre tidningar är från länder i Europa kan det spela en roll i att det finns likheter i deras bildgestaltning, eftersom det även finns likheter i deras kulturer. Men det kan också spela en roll i de skillnader som finns eftersom vart och ett av länderna har sina egna kulturella egenskaper som därmed kan speglas i deras användande av bilder i nyhetsrapportering.
En trend som framkom i resultatet av den denotativa tolkningen av samtliga tidningars bilder var att Daily Mail var den tidning som publicerade flest bilder innehållande blod.
De publicerade de “råaste” bilderna vad gäller att visa blod och döda kroppar. I den bild som är tagen inifrån lokalen där ett av attentaten utspelade sig är det flera censurerade kroppar i bild, men det går även att urskilja en icke censurerad död kropp i bildens vänstra kant. Daily Mail gestaltade terrorattentaten genom att publicera fler bilder som visar tecken på den förödelse och skräck som attentaten förde med sig.
En anledning till att de valt att publicera blodiga och råa bilder kan vara för att visa sina läsare den skräck som försiggick under attentaten. Det kan på ett sätt vara lättare att ta in vad som hänt om man som läsare får se bilder i stället för att bara läsa en text. Även om det kan vara hemskt och upprörande att se blodiga bilder och se döda kroppar under vita skynken kan det även göra att man som betraktare kan ta in händelsen och
katastrofen på ett djupare sätt.
Det finns även ett tydligt fokus på människor i tidningarnas bildgestaltningar, vilket är ännu en trend som framkommit under studiens resultat. I samtliga bilder förutom en förekommer det människor. Detta skulle kunna visa att tidningarnas fokus ligger på att publicera bilder som innehåller människor för att gestalta sådana här typer av händelser, där många människor drabbas.
Reflektioner som framkommit kopplat till att det fanns ett stort fokus på människor i bildgestaltningen är att det kan vara lättare att få en känslomässig koppling till bilder där människor finns med. Människorna som gestaltas i bilden förmedlar i sin tur olika känslor genom exempelvis ansiktsuttryck eller kroppshållning. Genom att bli exponerad för bildgestaltningar där människor som utsatts för en tragedi syns, som terrorattentat är, kan det bli lättare att sätta sig in i hur attacken drabbat människor i stället för att endast läsa texter om det.
Genom att gestalta terrorattackerna genom bilder har medierna valt ut vissa aspekter från attackerna, det vill säga vad som ska fotograferas, för att sedan välja ut vilka bilder som ska publiceras i tidningarna. På ett sådant sätt gör man den upplevda verkligheten mer framträdande i kommunikationen (Entman, 1993:52). Med tanke på att
nyhetsmedier inte speglar verkligheten präglas nyhetsförmedlingen, inklusive bildpubliceringen, av de val som tas av medier i allmänhet men även av enskilda journalister och redaktioner (Strömbäck, 2014:114). Att olika redaktioner och medier väljer att framhäva och gestalta verkligheten på olika sätt är trender som setts i studien.
Exempelvis har Daily Mail valt att framhäva mer explicita bilder av blod och döda kroppar för att gestalta terrorattentatet på ett visst sätt, medan Dagens Nyheter valt att framhäva andra aspekter. Exempelvis genom att publicera bilder som är tagen någon dag efter attackerna, något som går att urskilja då bilderna är tagna i dagsljus. Därmed stämmer studien överens med de teoretiska ramverken inom gestaltningsteorin som använts i studien.
Studiens resultat bidrar empiriskt till en inblick i hur dessa tre nyhetsmedier valt att bildgestalta terrorattentatet under dessa två dagar specifikt. Resultatet går inte att applicera på andra nyhetsmedier inom ett samhällsvetenskapligt perspektiv, men kan vara till underlag för framtida forskning inom ämnet.
En tidigare forskning av just bildgestaltningen inom terrorattentat har fokuserat mer på medborgarfotojournalistik, bevittnande samt undersöker funktionen av visuella bidrag av medborgare. Emellertid visade forskningen på att närheten till en händelse har en påverkan i bildval när det handlar om krisrapportering (Nilsson, 2020:271).
Utifrån de tendenser som gått att urskilja i den här studiens analys har Daily Mail, trots att de är långt från händelsen geografiskt sett, publicerat flest explicita bilder av de tre tidningarna som har analyserats medan Dagens Nyheter, som också geografiskt sett är långt från händelsen, valt att publicera mindre explicita bilder. Daily Mail och Dagens Nyheter har på ett sätt gått i varsin riktning vad gäller deras bildgestaltning av
terrorattentaten. Däremot ligger Le Figaro, som är nära händelsen rent geografiskt sett, någonstans mitt emellan de andra två tidningarna i deras sätt att gestalta
terrorattentaten i bilder. De har publicerat några bilder som är explicita, färre än vad Daily Mail publicerat men fler än Dagens Nyheter publicerat.
Precis som Nilsson (2020) i sin analys funnit tendenser av att det finns bilder som både kan vara avskärmande och exponerande på samma gång har bland annat Daily Mail gjort detta i deras bildgestaltning. Genom att de publicerat en bild inifrån lokalen där ett av attentaten skedde har de exponerat läsarna för en del av attentatens verklighet genom att visa blodet och förödelsen. Samtidigt har de avskärmat läsarna från att se de döda kropparna på golvet genom att de censurerat dem.
Under studiens gång har det inte uppstått många problem, emellertid upptäcktes det att första gången bilderna analyserades var de inte tillräckligt utförliga, som det gick att läsa i metodkapitlet under tillvägagångssätt. Hade man inte gjort om detta och analyserat bilderna ytterligare en gång hade studien troligtvis inte kunnat analyseras lika utförligt och inte pekat på de trender och tendenser som finns nu.
6.1 Förslag till vidare forskning
Trots att man kunnat se hur de tre olika tidningarna bildgestaltat terrorattentatet i Paris 2015 i denna studie, har man emellertid inte kunnat ge något svar på hur tidningarna tänker om bildgestaltningen eller varför de väljer att bildgestalta terrorattentaten på det sättet de gör.
För att både kunna påvisa hur bildgestaltningen skiljer sig mellan olika redaktioner men även varför det skiljer sig, det vill säga hur de olika redaktionerna resonerar, går det att bygga på denna studie med hjälp av ytterligare undersökningar. Då kan man
genomföra kvalitativa intervjuer med olika tidningars nyhetschefer för att ta reda på hur de resonerar och väljer ut på vilka sätt de väljer att bildgestalta terrorattentat.
7 Källförteckning
Ahrne, Göran; Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Upplaga 2:1.
Stockholm: Liber AB.
Bjereld, Ulf; Demker, Marie; Hinnfors, Jonas (2009). Varför vetenskap? Upplaga 3:9. Lund:
Studentlitteratur AB.
Borgersen, Terje; Ellingsen, Hein (1994). Bildanalys. Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, Alan (2016). Social Research Methods. 5:e upplagan. USA: Oxford University.
David, Matthew; Sutton, Carole, D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund:
Studentlitteratur AB.
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken. Upplaga 4:1. Lund: Studentlitteratur.
Entman, Robert M. (1993). Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm, Journal of Communication, Volume 43, Issue 4, December 1993, Pages 51–58, https://doi.org/10.1111/j.1460-2466.1993.tb01304.x
Essaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Wängnerud, Lena (2012).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4:e upplagan.
Stockholm: Norstedts Juridik.
Gerdfeldter, Mathias (2016, 13 november). Terrordåden i Paris den 13 november 2015 - minut för minut. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/terrordaden-i-paris- den-13-november-2015-minut-for-minut
Gibson, William (2004, October 31). Panther modern's eyes. Retrieved January 30, 2014, from
https://williamgibsonbooks.com/blog/2004_10_01_archive.asp
Iyer, A. et al. (2014) ‘Understanding the power of the picture: the effect of image content on emotional and political responses to terrorism’, Journal of Applied Social Psychology, 44(7), pp. 511–521. doi: 10.1111/jasp.12243.
Kjørup, Søren (2004). Semiotik. Lund: Studentlitteratur.
McCombs, Maxwell (2006) Makten över dagordningen, om medierna, politiken och opinionsbildningen. 1:a. uppl. Stockholm: SNS Förlag
Matthew, David; Carole D. Sutton (2016). Samhällsvetenskaplig Metod. Lund:
Studentlitteratur, Lund.
Nilsson, Maria (2020). An Ethics of (not) Showing: Citizen Witnessing, Journalism and Visualizations of a Terror Attack. Journalism Practice, 14(3),
https://doi.org/10.1080/17512786.2019.1623708
Pogliano, Andrea (2015) ‘Evaluating News Photographs’, Journalism Practice, 9(4), pp.
552–567. Available at:
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edb&AN=103639824&lang=s v&site=eds-live (Accessed: 29 December 2021).
Rafiee, Afrooz; Spooren ,Wilbert; Sanders, José (2021). Framing similar issues differently:
a cross-cultural discourse analysis of news images, Social Semiotics, DOI:
10.1080/10350330.2021.1900719. Länk:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/10350330.2021.1900719
Riegert, Kristina & Widholm, Andreas (2019). The Difference Culture Makes. Nordicom Review, 40(2), https://doi.org/10.2478/nor-2019-0009
Shehata, Adam (2019). Journalistikens dagordningar och gestaltningar. I: Michael Karlsson & Jesper Strömbäck (red.). Handbok i journalistikforskning. Lund:
Studentlitteratur, s. 337–350.
Shevchenko, Polina (2019).IMAGES OF MUSLIMS ON LEMONDE.FR DURING THE PERIOD OF TERRORIST ATTACKS IN EUROPE IN 2015–2016. Druzboslovne Razprave, 35(91), http://proxybib.miun.se/login?url=https://www.proquest.com/scholarly-
journals/images-muslims-on-lemonde-fr-during-period/docview/2336267428/se- 2?accountid=12495
Strömbäck, Jesper (2014). Makt, medier och samhälle. Upplaga 2:1, Lund : Studentlitteratur, Danmark.
8 Bilagor
8.1 Bilaga 1: Analysschema
Datum:
Tidning:
Sida:
Denoterande tolkning:
Vilka föremål ser du i bilden? (Människor, gator, skyltar, lampor, bord, stolar etc).
Vad för typ av miljö? (Utomhus, inomhus, stadsmiljö, park?)
Hur är bilden uppbyggd? (Helbild, halvbild, närbild, översiktsbild, färger, ljus och fokus, skärpa?)
Vad fångar din uppmärksamhet i bilden? Varför?
Konnoterande tolkning:
Vad gör bilden intressant? Varför?
Vad får du för associationer och varför? (Vad kopplar du bilden till?)
Vad känner du - vilka känslor speglar/gestaltar bilden och vad i bilden framkallar detta?
