Under detta kapitel har den tidigare forskningen sammanfattats med en rubrik som representerar vad forskningen handlar om.
3.2.1 Kulturjournalistik kontra nyheter
Terrorattackerna i Paris 2015 användes som fallstudie för att undersöka den svenska kulturjournalistikens egenhet i jämförelse med nyhetsrapportering. Innehållsanalysen påvisade att nyhetsjournalistiken framför allt är beskrivande med fokus på de kortsiktiga konsekvenserna av terrorism, politiska eliter, ögonvittnen som källor och säkerhetsramar.
Kulturjournalistiken är emellertid mer tolkande och ger en röst åt först och främst,
“kultureliter” (Riegert, Widholm, 2019:3).
Studien visar bevis på kulturell filtrering genom gestaltningen av terrorism som “en attack mot värderingar” och genom att visa mer integrerande, snarare än splittrande, emotionalitet, vilket är konsonant med empatins roll i den kulturella offentligheten (Riegert, Widholm, 2019:14). Kulturjournalistik definieras som en starkare förekomst av
beskrivande stil, men resultatet visar på att den pågående “journalistikeringen” suddar ut gränserna mellan nyheter och kulturjournalistik (Riegert, Widholm, 2019:3).
3.2.2 Bildens påverkan
I en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys analyserades bilder av muslimer som förekom i artiklar som var publicerade från 2015 till 2016 på Le Mondes nättidning. Vid denna tidpunkt, 2015 till 2016, stod Frankrike inför terroristattentat som resulterade i olika regeringsbeslut och ett komplicerat känslomässigt tillstånd i nationen. De
huvudtematiska kategorierna: muslimer som potentiella terrorister, islamiska religiösa symbolers oförenlighet med europeiska värderingar och islam som ett hinder för sekularism i skolan faställdes efter att ha genomfört den kvantitativa och kvalitativa innehållsanalysen (Shevchenko, 2019:73). Muslimer representerades som offer för diskriminering eller brottslingar och bilderna påverkade uppfattningen av denna
religiösa minoritet i Frankrike negativt som kan ha lett till komplikationer i interkulturell kommunikation (Shevchenko, 2019:73).
3.2.3 Att exponera och att avskärma läsarna
Nyhetsorganisationer undersöks och hur de visualiserar kriser i en digital medieekologi formad av medborgarbevittnanden och utbredd bildcirkulation på sociala medier.
Artikeln bygger empiriskt på terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm 2017. Studien inspirerades av teoretiska perspektiv och forskning inom medborgarfotojournalistik, bevittnande samt undersöker funktionen av visuella bidrag av medborgare, grader av explicitet i visuell täckning och effekten av närhet i visualiseringar av kriser (Nilsson, 2020:259). Visuellt innehåll och texter i digitala samt tryckta upplagor av fyra svenska tidningar har undersökts genom kvalitativa analyser. Analysen visade både förbättrande och presenterade positionering av visuella ögonvittnesbidrag (Nilsson, 2020:259).
Sammanfattningsvis visar forskningen att närheten till en händelse har en påverkan i bildval när det kommer till krisrapportering, något som även attackerna på
Drottninggatan i Stockholm bekräftade i resultaten (Nilsson, 2020:271). I analyserna hittades grader av explicitet som avslöjade en spänning mellan att avskärma och visa, exempelvis att en bild både kan vara avskärmande och exponerande, genom att avskärma läsarna från exempelvis en skadad person på marken och i stället visa ansiktsuttryck från ett ögonvittne. Genom att använda Photoshop-funktioner skyddas läsarna från synen som ett ögonvittne har sett (Nilsson, 2020:271).
3.2.4 Förtroendet för nyhetsfotografier
I Italien 2015 genomfördes en empirisk studie med en foto-eliciteringsteknik som involverade två grupper av unga italienare - en experimentgrupp och en kontrollgrupp - som exponerades för bilder relaterade till globala krishändelser. Den första gruppen fick veta vilka bilder som tagits av professionella, av medborgare och av andra personer som var inblandade i händelserna medan den andra gruppen inte fick samma information.
Båda grupperna ställdes därefter en rad frågor angående olika teman gällande till exempel förtroende, värde, påverkan och cirkulation av fotografierna (Pogliano, 2015).
De huvudsakliga resultaten av studien indikerar att förtroende för nyhetsfotografier är oskiljaktigt från inverkan och värde för utvecklingen av en känsla av aktivt
medborgarskap. Skillnaden mellan medborgar- och yrkesfotografier leder i sig inte till skillnader i värde och tillit (Pogliano, 2015).
3.2.5 Mediebilders kraftfulla effekt
Att titta på bilder av terrorism kan ha en kraftfull inverkan på individers känslomässiga och politiska reaktioner, men det finns inte mycket kunskap om de psykologiska
processer som ligger bakom dessa effekter. Studiens författare skriver i artikeln att deras hypotes är att innehållet i terrorismbilder kommer att forma tittarnas bedömningar av händelsen, vilket kommer att framkalla specifika känslor och politiska attityder (Iyer et al.
2014). Metoden för studien var att brittiska medborgare fick titta på fotografier av bombningarna i London 2005. En grupp fick se fotografier med fokus på offer och den andra fick se fotografier med fokus på terrorister. För de som fick se bilder av offer ökade bedömningen av offrets lidande vilket förutspådde känslor av sympati, medan för de som fick se bilder på terrorister ökade bedömningen av terrorister som farliga vilket
förutspådde rädsla (Iyer et al. 2014).
Studien visar den kraftfulla effekten av mediebilder för att forma individers känslomässiga och politiska reaktioner på terrorism. Resultaten för studien kommer bidra till att utveckla ett heltäckande tillvägagångssätt för att förstå tittarnas svar på bilder av terrorism. Författarna skriver dessutom i sin slutsats att det är viktigt att mediaredaktörer och beslutsfattare bättre kan förstå den psykologiska process som ligger bakom detta fenomen eftersom det är lätt att använda och missbruka bilder av terrorism för att manipulera den allmänna opinionen (Iyer et al. 2014).
4 Metod och urval
För att besvara de ovanstående frågeställningarna består denna studie av en kvalitativ bildanalys vilket är en typ av visuell metodik som är en form av utveckling inom kvalitativ metod. Visuell metodik handlar om att använda bilder och bildinformation för att besvara frågor om samhället (Ahrne, Svensson, 2015:191). I en bildanalys går det inte att endast kommentera ytfenomen. För att hitta ett budskap eller en mening måste man gräva i bilden ännu mer, det utgör analysens tolkande aktivitet (Borgersen, Ellingsen, 1994:19).
När det kommer till analys av bilder beror det dels på vem som analyserar bilderna, i och med att man tillåter en artikulerande analytikers betraktelser gälla, även om den metodiska undersökningen sammankopplas med vetenskaplighet och objektivitet.
(Borgersen, Ellingsen, 1994:149). Anledningen är att individen som analyserar spelar en central roll. En bildtolkning är beroende av individens temperament, uppfattning, personlighet och åsikter (Borgersen, Ellingsen, 1994:20). Emellertid kan den
bildanalytiska delen struktureras upp med hjälp av bestämda frågor och sedan hitta svar på dem, medan bildanalysen inte är något som görs baserat på ett schema (Borgersen, Ellingsen, 1994:20).
Bilderna i denna studie analyseras både ur en denoterande tolkning och en
konnoterande tolkning. En denoterande tolkning görs genom att anteckna det som finns i bilden, exempelvis hur många personer som finns i bilden, om det finns bilar, träd eller liknande. En konnoterande tolkning är genom att hitta associationerna som är
gemensamma för många, exempelvis om en person gråter i en bild, då kan många associera det med att vara ledsen (Borgersen, Ellingsen, 1994:60).