Utifrån studiens syfte och forskningsfrågor presenteras nedan resultatet relaterat till Careership-teorin av Hodkinson & Sparkes (1997) som diskuterats i tidigare avsnitt. Analysen är tematiserad efter Careerships tre integrerade dimensioner; brytpunkter och rutiner, interaktionen med andra aktörer på marknaden och pragmatiskt rationellt beslutsfattande. Vi har valt att analysera dessa teman i denna ordning för att bygga upp vår analys så att den visar hur skolsituationen påverkar eleverna i deras brytpunkter. Vi kommer i analysen enbart att utgå ifrån brytpunkter som relaterar till skolan.
6.1 Brytpunkter och rutiner som eleverna gått igenom
Hodkinson & Sparkes (1997, 38-39) beskriver en individs livslopp som en serie brytpunkter och rutiner. Vid en brytpunkt avslutas en period i individens liv och en ny period startar. Det är det som individen lär sig under rutinerna som influerar individens beslut vid brytpunkterna. Vi ser att brytpunkter och rutiner har påverkat eleverna i deras skolsituation, då det är just brytpunkterna som gör att de är där de är. När Hodkinson & Sparkes (1997, 36-37) använder Bourdieus begrepp fält menar de den sociala kontext som beslutsfattarna befinner sig i.
De gemensamma brytpunkterna som eleverna har, som vi kan urskilja, är brytpunkten mellan sitt hemland och Sverige, det är denna brytpunkt som gjort att de hamnat i det fält som vi undersöker, brytpunkten när de började på mottagningsskolan och brytpunkten när de lämnade mottagningsskolan för den ordinarie skolan.
Eleverna har även genomgått brytpunkter var för sig. Elev 3 är den av våra informanter som genomgått flest brytpunkter sedan han kom till Sverige. Han har brytpunkter mellan fyra olika skolor, då han först gått i förberedelseklass, sen mottagningsskolan och därefter gått i ordinarie skola i sitt upptagningsområde, som han senare valt att lämna för en skola utanför sitt upptagningsområde.
37
Enligt Hodkinson & Sparkes (1997, 38-39) är motsägande rutiner, rutiner som gör att man ångrar det valet man gjort och som resulterar i att man gör en förändring. Detta tycker vi att vi ser hos elev 3, då han bytade mellan skolan i upptagningsområdet och den skolan utanför upptagningsområdet, då anledningen till att han valde att byta skola var att han inte trivdes och tyckte att det var för stökigt på skolan.
Elev 1 och 4 har genomgått fyra brytpunkter då vi mötte dem. Båda har börjat på mottagningsskolan, sen gått vidare till ordinarie skola i deras upptagningsområde, för att sedan byta skola. Här tycker vi att vi kan se en motsägande rutin, då elev 4 kände att det talades för lite svenska på den ordinarie skolan i sitt upptagningsområde, detta medförde att hon bytte skola.
Elev 2 har genomgått minst antal skolrelaterade brytpunkter. Då hon först börjat på mottagningsskolan och sedan gick över till ordinarie skola i sitt upptagningsområde. Hodkinson & Sparkes (1997, 38-39) beskriver störande rutiner som något individen inte tycker om men som individen inte gör någonting åt. Detta anser vi oss kunna urskilja hos elev 2, då hon inte valt att byta skola trots att hon kände att hon inte lärde sig något.
6.2 Interaktionen med andra aktörer på marknaden
Hodkinson & Sparkes (1997) beskriver fält som en marknad med olika aktörer som innehar olika habitus, och olika kapital. De olika aktörerna, i vårt fält, är handläggarna på modersmålsenheten, lärarna på skolorna, alla elever på skolorna, övrig personal som eleverna har kontakt med och elevernas föräldrar/förmyndare. Det är bland annat dessa aktörer som påverkar hur eleverna upplever sin skolsituation, vilket blir elevernas rutiner och som i sin tur har påverkat deras brytpunkter.
Alla aktörer som eleverna är eller har varit i kontakt med, innehar olika kapital som eleverna behöver få för att kunna gå vidare. Detta kapital är kunskap om det svenska språket, vilket de behöver för att få gå vidare till nästa instans. Det är kapital i form av information om deras valmöjligheter och hur de ska gå till väga för att nå sina olika mål. Eleverna får även kapital i form av social och kulturell kunskap via sina klasskamrater och personalen på skolan.
38
De första aktörerna på fältet som eleverna kommit i kontakt med är handläggarna på modersmålsenheten. På modersmålsenheten ska handläggarna ta reda på vad eleverna har varit med om tidigare, vad vi ser som deras brytpunkter och rutiner, genom kartläggningssamtal. De ska även ge kapital till eleverna och deras föräldrar/förmyndare i form av muntlig information om vilka valmöjligheter eleverna har och vart de ska vända sig. Eleverna som vi har talat med känner dock inte att de har fått detta kapital, då de har känt sig hänvisade till mottagningsskolan snarare än informerade om sina valmöjligheter.
Mottagningsskolan är nästa plats som eleverna varit på. Även här har eleverna blivit påverkade av fältets olika aktörer. På mottagningsskolan ska eleverna få med sig ett nytt kapital i form av det svenska språket och kunskap om hur skolan i Sverige fungerar. De ska även bli hjälpta vid övergången från mottagningsskolan till ordinarie skola. Tre av eleverna känner att de har utökat sitt kapital då de lärt sig det svenska språket och hur man studerar i den svenska skolan, men att de inte fått kapitalet i form av information om sina valmöjligheter vid övergången till ordinarie skola. En av eleverna känner att hon gått miste om en del av sitt språkkapital, men var nöjd med hur övergången till ordinarie skola sett ut. Skillnaden i åsikterna hos eleverna kan bero på att de har olika habitus och kapital med sig, som påverkar dem i sitt sätt att agera, tänka och ta till sig information. Skillnaden är även att eleverna påverkas i olika grad av olika aktörer, samt att alla elever inte har kontakt med alla aktörer på fältet.
Två av de elever som vi intervjuat har inte trivts på den skolan de placerats på i sitt upptagningsområde, vilket vi tror kan bero på att de har haft negativa interaktioner med vissa av aktörerna. Den tredje eleven som bytte skola gjorde detta på grund av att hennes mamma ville det och eleven fick då hjälp av sin bror att välja en bra skola. Här är det familjen som är aktörerna som har påverkat henne vid hennes brytpunkt, och i hennes val.
6.3 Pragmatiskt rationellt beslutsfattande
Med pragmatiskt rationellt beslutsfattande menas att individen gör rationella karriärval grundat på den kunskap de har tillgänglig, deras handlingshorisont, enligt Hodkinson & Sparkes (1997). Handlingshorisonten är den kunskap som personer har och refererar till,
39
i deras val och i deras situation. Kunskapen kan ha kommit från tidigare erfarenheter eller från råd och information från vänner och bekanta. Besluten är bara delvis rationella då de även är influerade av individens känslor. Besluten är pragmatiska istället för systematiska då besluten är baserade på den sanning som finns tillgänglig, vilket inte nödvändigtvis är den fulla sanningen. Den sanning som individen grundar sitt beslut på är även starkt påverkad av individens habitus (Hodkinson & Sparkes, 1997). Vi tycker, utifrån vårt resultat, kunna se att eleverna vi har varit i kontakt med följer Hodkinson & Sparkes (1997) teori genom att de fattar pragmatiskt rationella beslut i sina valsituationer.
Eleverna som vi har intervjuat har vid sina brytpunkter utgått från sin sanning, sin handlingshorisont. Deras handlingshorisont har blivit påverkad av deras erfarenheter och de aktörer som de varit i kontakt med. Det är i sin tur detta som avgör hur eleverna har upplevt sin skolsituation och hur de har uppfattat sina valmöjligheter.
Vid val av skola, så har alla våra elever fattat pragmatiskt rationella beslut, men eftersom de känt att de inte har haft tillgång till all information, så har dessa beslut kanske blivit sämre gentemot om de hade fått den information de önskat.
Denna bristande information tror vi kan bero på att de antingen inte har fått informationen om sina valmöjligheter, att kapitalet inte har varit tillräckligt och att deras habitus har påverkat dem så att de inte kunnat tillgodogöra sig denna information. Eleverna har då utgått från den sanning de har tillgodogjort sig och sett som rimlig. Det är först vid valet att byta skola från upptagningsområdet, som vi kan se någon form av initiativ till att försöka fatta ett rationellt beslut. Det är först här elev 1, 3 och 4 har letat information själv och för första gången lyssnat på andra än modersmålsenheten och mottagningsskolan. Dessa tre elever har även initierat sina egna brytpunkter på grund av motsägande rutiner och deras egna känslor.
6.4 Sammanfattning av analysen
Elevernas situation och de händelser som de gått igenom, påverkar dem genom att eleverna får nya erfarenheter, vilket med stor sannolikhet förändrar deras habitus och handlingshorisont. De får med andra ord en vidare bild av sin situation. De personer som eleverna blir påverkade av i fältet bidrar till denna förändring av habitus och
40
handlingshorisont, genom att tillföra nytt kapital till eleverna. Eleverna i vår undersökning har följt det pragmatiskt rationella beslutsfattandet, då de har grundat sina val efter den sanning som har varit tillgänglig för dem. På grund av att eleverna inte, av olika anledningar, har kunnat tillgodogöra sig den information de behövt för ett rationellt beslut, har vissa av eleverna gått igenom brytpunkter som de kanske inte hade behövt gå igenom om de haft hela sanningen från början. Hur eleverna upplever sin skolsituation och de möjligheter de erbjuds är påverkat av allt de ovan nämnda och det är detta som vi får ha i åtanke när vi tittar på vårt resultat.
41