Vad anser de nyanlända eleverna om sin situation?

skolsituation i Sverige, vad de har tyckt vara positivt eller negativt om mottagningsskolan, samt vilka valmöjligheter de har känt att de haft.

Vi har börjat med att presentera de elever som vi har intervjuat. Detta för att kunna förstå de olika brytpunkterna som eleverna har gått igenom och för att få en referensram till det som sägs av eleverna.

31

5.4.1 Presentation av de intervjuade eleverna

Elev 1 är en 14-årig tjej som kom från Afghanistan till Sverige för 1,5 år sedan. Hon bor i Rosengård och började på mottagningsskolan höstterminen 2012 och gick där i ett skolår. Hon började på en skola i Rosengård och gick där i 2 månader innan hon flyttade över till en skola utanför hennes upptagningsområde.

Elev 2 är en 15-årig tjej som kom från Turkiet till Sverige för 8 månader sedan. Hon bor i Annestad och gick på mottagningsskolan i 4-5 månader. Nu går hon på en skola i sitt upptagningsområde.

Elev 3 är en 14-årig kille som kom från Afghanistan till Sverige för snart 2 år sedan. Han bodde först i en ort i Småland där han gick i en förberedelseklass under en knapp termin. Efter ett halvår flyttade han till Malmö, till Rosengård, där han nu bor. Han började på mottagningsskolan i augusti 2012 och gick där i ett skolår. Efter det gick han 7 veckor på en skola i Rosengård för att sedan byta till en skola utanför sitt upptagningsområde där han nu går.

Elev 4 är en 15-årig tjej som kom från Somalia till Sverige för ca 1 år sedan som ensamkommande flyktingbarn. Hon bor i Rosengård och gick på mottagningsskolan i ca ett halvår. Hon gick på en skola i Rosengård i två veckor innan hon bytade till en skola utanför hennes upptagningsområde.

5.4.2 Elevernas synpunkter på mottagningsskolan

Vid intervjun av eleverna, framkom det att det inte var en helt enkel övergång in i det, för dem, nya skolsystemet, men att de känner att de fått den hjälp de behövde på mottagningsskolan för att klara av övergången. Elev 1 säger så här om den första tiden:

Alltså, den första dagen de var svårt, för att jag kunde inget, alltså jag kan inte svenska. Jag kunde inte prata. Jag kunde ingenting och det var svårt, men när jag fortsatte med skolan så gick det bra. (Elev 1)

Elev 3 som tidigare har gått i en förberedelseklass i Småland, berättar om sin upplevelse av hur övergången till Malmö och mottagningsskolan såg ut:

Det var som… När vi var i Småland så var det helt lugnt och där fanns inte så många människor där, så där var lugnt. Men när jag kom till Malmö, så var här massor med människor och ett helt annat samhälle. Det var... jag tycker att det var bra. Malmö var bättre än där, då vi är många olika personer från olika länder, med olika kulturer och olika personligheter och så… och när jag började på mottagningsskolan, där vi var från ungefär tjugo olika länder, så var det ett helt annat samhälle. (Elev 3)

32

Elev 2 hade inte en lika positiv bild av mottagningsskolan som de andra eleverna. Hon tyckte framförallt att den svenska undervisningen inte var tillräcklig. Hon säger så här:

/ … / jag förstod inte så mycket svenska i mottagningsskolan och jag lärde mig inte så mycket svenska när jag gick i skolan. Första dagen på mottagningsskolan började jag prata engelska med dom andra, för att jag inte kan svenska. Sen när jag lärde mig svenska, så lärde vi oss för lite alltså / … / Jag försökte prata svenska på lektionen och sen engelska med mina kompisar. Det var lättare för mig sen när jag kom till den här skolan. Det hjälper mig mycket att man pratar svenska, för då fungerar svenskan. Jag kanske inte lärde mig så mycket svenska i mottagningsskolan. (Elev 2)

Hon säger att hon valde att själv arbeta med svenskan:

Ja, alltså dom kunde inte hjälpa mig så mycket med att lära mig svenska. / … / alltså, det jag gjorde själv, alltså jag har kollat på svenska filmer och då lärde jag mig mer. Jag har pratat mer svenska på mina lektioner / … /(Elev 2)

Alla informanter utom elev 2 tyckte att undervisningen fungerade bra och att de fick den hjälpen som de behövde. Elev 4 uttrycker sig så här:

Lärarna hjälpte mig, för att det fanns läxhjälp till exempel, för att jag är ny. Så lärarna hjälper när jag säger hjälp mig. / … / Ja, jag vet att jag lärde mycket, men det är inte så mycket. Jag kan förstå lite och jag kan prata svenska, men det finns svåra ord som jag inte kan förstå. Till exempel i SO, det är svårt. Matte, till exempel, kan jag räkna. Det är bara att räkna, så kommer du ihåg, men SO är svårt. (Elev 4)

Elev 1 berättar:

Alla hjälpte mig jättemycket. / … / Ja, när jag inte kunde något, så sa jag det till min lärare och de hjälpte mig mycket. Också min svensklärare frågade jag. När alla pratade svenska så lyssnade jag / … / (Elev 1)

Elev 4 som kom som ensamkommande flyktingbarn berättar att hon på mottagningsskolan fick hjälp att bearbeta det som hon varit med om: ”Ja, för att när jag kom till Sverige, så kände jag mig ledsen, för att jag hittade inte min mamma och min familj, så dem hjälpte mig.” (Elev 4)

Eleverna tyckte det var bra att läsa de 16 grundämnena, då detta förberedde dem för hur det är att läsa i den ordinarie skolan, då vissa av dem har haft en annan skolbakgrund tidigare, där man har läst på ett annat sätt. Elev 3, som har gått i förberedelseklass tidigare, där han bara läst svenska och matematik, beskriver mottagningsskolans system så här:

33

Ja, det var bättre med alla ämnena… att få förbereda sig för detta system eller den nya klassen, när du går i en vanlig svensk klass efter det här, så har du inga problem. Alltså du vet vad du måste läsa och hur du måste göra läxor och så, eftersom vi läser så helt olika jämfört med mitt land. / … / I mitt hemland så gick jag inte till skolan, min mamma var min lärare hemma, så jag lärde mig allting från henne. Hon lärde mig engelska, dari som är mitt språk, pashto och matematik och allt som hon kunde. / … / (Elev 3)

Elev 2 berättar också att det fanns skillnader i skolsystemet mellan Sverige och informantens hemland.

Alltså engelska har vi haft flera gånger i Turkiet. Alltså här var det tre eller två dagar i veckan, men i Turkiet hade jag mer. Jag har läst två år i gymnasiet i Turkiet, men nu när jag läser andra ämne måste jag gå i grundskolan. / … / (Elev 2)

Både elev 1, 3 och 4 tycker att det är en bra sak att mottagningsskolan finns och att det är bra att man går där den första tiden i Sverige, då denna skola förbereder en för kommande skola. Elev 3 uttrycker sig så här om mottagningsskolan:

Ja, jag fick hjälp. Alla lärare var jättesnälla och som ni vet så var det tjugo olika kulturer, men vi hade inga problem, det var inga bråk, inga missförstånd, så det var helt normalt. Det var trevligt och vi tyckte om att gå till skolan. / … / Så det fanns inget problem, eftersom det var elever från tjugo länder. Det kunde blivit kaos, men det blev det inte alls, så det var lugn och ro. / … / Mottagningsskolan det var en sådan… ett varmt samhälle. När vi hade lektioner och sådant, så diskuterade vi mycket om ämnet och vi hade många möjligheter att arbeta med det. Så som jag sagt, du kände inte att du är ensam. / … / Jag fick jättemycket experience därifrån.(Elev 3)

Elev 4 tyckte också att det var bra att ha gått på mottagningsskolan innan den ordinarie skolan. Hon förklarar detta genom att säga så här:

Så det var bra att jag började på mottagningsskolan, för jag måste först lära mig lite svenska så att jag förstår det andra. / … / och om du inte kan svenska och kommer här (syftar på den ordinarie skolan) så tror jag att det blir lite konstigt. (Elev 4)

Elev 2 anser att det hade varit bättre för henne att börja i den ordinarie skolan direkt. Hon tycker att man lär sig svenska bättre i den ordinarie skolan. Hon berättar även att hon har en kompis som började i den ordinarie skolan direkt och tyckte att detta var bättre.

5.4.3 Elevernas valmöjligheter

Ingen av eleverna som vi pratade med kände att de hade en valmöjlighet när de skulle börja på mottagningsskolan. Alla elever berättar att de blev hänvisade till

34

mottagningsskolan och att de inte fick information om andra valmöjligheter. Elev 1 och 4 säger så här:

Alltså, de förklarade för mig att mottagningsskolan är en speciell skola för de som är nyanlända. Du måste komma till mottagningsskolan. De förbereder en för den vanliga klassen. / … / De sa: ”du är 13 år och du måste börja med mottagningsskolan.” / … / De ville att jag skulle börja på mottagningsskolan för att det är en speciell skola för nyanlända. (Elev 1)

Nej, när jag först gick för att registrerar mig till en skola, så skickade dem bara mig till mottagningsskolan. (Elev 4)

När eleverna sedan skulle ut i ordinarie skola, så uttrycker de även här en brist på information. De anser att de inte fick tillräckligt med information om sina valmöjligheter från mottagningsskolan. Bara en elev, elev 2, kände att hon fick hjälp ifrån mottagningsskolan. Då hon ville gå på skolan i sitt upptagningsområde var det inga problem. De andra tre eleverna har också blivit hänvisade till skolorna i sitt upptagningsområde, men har inte velat gå där.

Elev 1 har letat information själv, för att komma till en annan skola utanför sitt upptagningsområde. Detta för att hennes mamma ville att hon skulle byta skola.

”/ … / jag fick inte mycket information, men ehm… jag tittade på internet genom att skriva skolors namn. Vilka är bra, vilka är mindre bra?… och min bror hjälpte mig mycket.” (Elev 1)

Elev 3 önskar att han hade fått mer hjälp att välja skola genom mottagningsskolan: ”Ja, så att det är så att jag var ny och jag visste ingenting om Malmö och skolor i Malmö så jag fick inte den här hjälpen.” (Elev 3) Han fick senare hjälp av en lärare på skolan i upptagningsområdet, för att komma vidare. Han sökte först till två andra skolor, men blev nekad plats. Han berättar så här:

Mottagningsskolan hjälpte mig inte med skolan, dem bara skickade mig till Verner-Rydén. Jag gick där i sex veckor eller sju veckor / … / det var lite kaos i Verner-Rydén, det var så att vi inte kunde koncentrera oss och hon (elev 3´s lärare) har sagt att om du vill så kan du byta skola. Så jag bestämde att jag måste byta skola och sen fick jag en plats här på denna skola. (Elev 3)

Elev 4 berättar att hon blev utslussad till skolan i hennes upptagningsområde och att det var hennes socialhandläggare som informerade henne om att hon kunde byta skola.

35

Precis som elev 3, så sökte hon till andra skolor först, men blev nekad plats. Anledningen till varför hon ville byta skola var för att hon ville lära sig mer svenska. Hon säger:

/ … /jag tror att om du är ny i Sverige, är det bättre att gå i en svensk skola, för att dem hela tiden pratar svenska, så att du lär dig. / … / På den andra skolan (skolan i hennes upptagningsområde) finns det jätte många somaliska och arabiska personer, vilket gör att dem ibland pratar arabiska och somaliska, men här pratar dem bara svenska så jag kan lära mig. (Elev 4)