Nyanländas skolsituation - En kvalitativ studie om nyanlända högstadieelevers skolsituation i Malmö

Malmö högskola

Fakulteten för

lärande och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Nyanländas skolsituation

En kvalitativ studie om nyanlända högstadieelevers skolsituation i

Malmö

The school situation of newly arrived students

A qualitative study about the school situation of newly arrived

secondary school students in Malmö

Jessica Kjellberg

Jenny Sjöholm

Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Examinator: Roland Ahlstrand

2

Sammanfattning

Hur mottagandet av nyanlända elever i Sverige organiseras varierar från kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrättat en särskild mottagningsskola dit nyanlända elever i årskurs 7-9 hänvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlända högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna själva tycker om sin situation. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gått på mottagningsskolan, en studie- och yrkesvägledare på mottagningsskolan och en handläggare på modersmålsenheten för att besvara frågeställningarna. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av Hodkinson & Sparkes Careership-teori. Informanterna ger en positiv bild av systemet med en samlad mottagningsskola istället för utspridda förberedelseklasser. Den brist eleverna ser med situationen är bristen på information om deras valmöjligheter. En av eleverna ställer sig även negativ till mottagningsskolan som helhet och anser att eleverna istället borde placeras ut i ordinarie klasser direkt.

Nyckelord: nyanlända elever, valmöjligheter, skolsituation, mottagningskola, Careership-teorin.

3

Förord

Att genomföra detta examensarbete har varit mycket intressant och lärorikt, då vi lärt oss hur skolsituationen ser ut för nyanländ elever. Vi känner att efter detta arbete har vi en större förståelse och inblick i hur dessa elever har det och att detta kan hjälpa oss i våra framtida yrken som studie- och yrkesvägledare.

Vi har skrivit examensarbetet tillsammans och varit lika delaktiga i alla delar av arbetet. Vi har båda varit med i alla intervjuer och transkriberingarna har delats upp lika mellan oss. Vi vill tacka informanterna som ställt upp och möjliggjort detta arbete, tacka vår handledare som stöttas oss längs vägen och vi vill tacka varandra för ett bra sammarbete, tack.

4

Innehållsförteckning

1. Introduktion ... 6

1.1 Syfte och Frågeställning ... 7

1.2 Disposition ... 7

1.3 Begreppsdefinition ... 8

2. Tidigare forskning ... 10

2.1 Skolsituationen ... 10

2.2 Nyanländas behov ... 11

2.3 Val och beslutsfattande ... 13

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 13

3. Teoretiska utgångspunkter ... 15

3.1 Careership-teorin ... 15

3.2 Sammanfattning teori ... 17

4. Metod ... 18

4.1 Kvalitativa intervjuer som metod ... 18

4.2 Val av informanter ... 19

4.3 Genomförande av intervjuer ... 19

4.4 Analysmetod ... 20

4.5 Etiska ställningstaganden ... 21

5. Resultat ... 22

5.1. Kort om modersmålsenheten och mottagningsskolan ... 22

5.2 Hur ser de nyanländas skolsituation ut? ... 23

5.1.1 Processer för nyanlända ... 23

5.1.2 Processer för gömda barn ... 25

5.1.3 Fördelar respektive nackdelar med skolsituationen, enligt studie- och yrkesvägledaren och handläggaren ... 26

5.3 Vad har de nyanlända för valmöjligheter vid skolval och studier? ... 28

5.3.1 Valmöjligheter vid val av förberedelseklass ... 28

5.3.2 Valmöjligheter vid val av ordinarie skola ... 29

5.4 Vad anser de nyanlända eleverna om sin situation? ... 30

5.4.1 Presentation av de intervjuade eleverna ... 31

5

5.4.3 Elevernas valmöjligheter ... 33

5.5 Sammanfattning av resultat ... 35

6. Analys ... 36

6.1 Brytpunkter och rutiner som eleverna gått igenom ... 36

6.2 Interaktionen med andra aktörer på marknaden ... 37

6.3 Pragmatiskt rationellt beslutsfattande ... 38

6.4 Sammanfattning av analysen ... 39

7. Diskussion ... 41

7.1 Metod- och teori diskussion ... 41

7.2 Resultatdiskussion ... 42

7.3 Förslag till vidare forskning ... 44

6

1. Introduktion

Sverige är ett land som tar emot många invandrare (Wennesjö & Raneke, 2013) däribland många barn (Raneke, 2013). Dessa nyanlända barn, oavsett om de har uppehållstillstånd eller inte, har sedan 1 juli 2013, en rättighet att gå i skolan enligt den svenska skollagen (Skolverket, 2013). Många av dessa barn kommer från andra kulturer och har fler och annorlunda behov än inhemska barn, men de har även samma behov av hjälp i sina valsituationer (Williams och Butler, 2003). Bunar (2010, 66) menar att situationen för de nyanlända eleverna ser olika ut från kommun till kommun, samt även från skola till skola. Vi är i detta arbete intresserade av att studera de nyanlända elevernas skolsituation i Malmö kommun.

På höstterminen 2012 startades en mottagningsskola i Malmö dit alla nyanlända elever i årskurs 7-9 hänvisas. Skolan startades för att ge de nyanlända en likvärdig utbildning som den i den ordinarie skolan. De nyanlända eleverna får läsa samma ämnen som läses i ordinarie skola, men fokus ligger på svenskan. Tiden som eleven är på mottagningsskolan är individuell, man försöker dock få ut eleverna i ordinarie skola

så fort så möjligt (Österberg, 2012).

År 2010 tillsatte Malmö en kommission, Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö (2013), för att utreda hälsa, välfärd och rättvisa. Kommissionen (2013, 94) kom fram till att den mest utsatta gruppen i utbildningssystemet är nyanlända och sent anlända elever och denna gruppen är, enligt Bunar (2012, 18), lågprioriterad inom forskningen. Kommissionen (2013, 95) listar ett antal åtgärder för mottagandet av nyanlända, bland annat att avveckla mottagningsskolan och istället låta eleverna gå i ordinarie skola i sitt upptagningsområde eller den skolan vårdnadshavaren väljer i enighet med rätten att välja skola.

I Malmö har det uppkommit debatter rörande nyanländas skolgång, om de ska placeras i mottagningsskola eller introduceras i den ordinarie skolan direkt. (Sydsvenskan, 2012).

Alla dessa debatter har gjort att vi blivit intresserade av hur det verkligen ser ut för de nyanlända eleverna i Malmö. Vi har även velat se det ur de nyanlända elevernas perspektiv, då det är de som påverkas av situationen. Som vägledare inom skolväsendet

7

kommer vi komma i kontakt med elever från andra länder på ett eller annat sätt och då är det viktigt att ha en förståelse för och kunskap om vad dessa elever går igenom.

1.1 Syfte och Frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka nyanländas skolsituation. Frågeställningarna vi utgått ifrån är: Hur ser de nyanlända elevernas skolsituation ut? Vad har de nyanlända eleverna för valmöjligheter vid skolval och studier? Vad anser de nyanlända eleverna om sin situation?

Detta är breda frågor och för att begränsa oss, har vi valt att utgå ifrån Malmö kommun med fokus på nyanlända elever i högstadiet. Studien innefattar intervjuer med elever som tidigare gått på en mottagningsskola, för att få elevernas perspektiv, en intervju med en studie- och yrkesvägledare på mottagningsskolan, samt en handläggare på modersmålsenheten, detta för att få en större inblick i hur arbetet med nyanlända elever organiseras och för att få en referensram till det som eleverna diskuterar.

1.2 Disposition

I kapitel 2 redovisas tidigare forskning om nyanlända elevers skolsituation, deras behov och hur elever fattar beslut. I kapitel 3 presenteras Careership-teorin av Hodkinson och Sparkes (1997). Det är denna teori som använts för att analysera vårt resultat. Kapitel 4 behandlar den metod som använts, vilket urval som har gjorts, hur empirin har insamlats, hur analysen utförts och de etiska ställningstaganden som tagits. Kapitel 5 utgörs av undersökningens empiriska material. Resultat redovisas i tematiserad form utifrån våra frågeställningar. I kapitel 6 ges en analys av resultat utifrån vår valda teori, med anknytning till syfte och frågeställningar. I kapitel 7 diskuteras avslutningsvis metod, resultat och slutsatser utifrån analysen och här ges även förslag till vidare forskning.

8

1.3 Begreppsdefinition

I vårt arbete finns vissa begrepp, som inte har en självklar innebörd. Vi har därför valt att definiera vad vi menar med dessa begrepp. Detta för att innebörden i arbetet ska bli tydlig och lätt att förstå.

Nyanlända: Vilka barn som betraktas som nyanlända varierar och i gällande rätt finns

ingen entydig definition. I skolverkets allmänna råd (2008), definieras nyanlända som elever som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller särskolan och som inte har svenska som modersmål och som bristfälligt eller inte alls behärskar det svenska språket. Enligt Utbildningsdepartementet (2013) finns det en tidsgräns för hur länge man är nyanländ. Enligt denna definition är man nyanländ i fyra år.

Invandrare: Enligt migrationsverket (2013) finns det inte och har aldrig funnits någon

vedertagen definition av begreppet "invandrare". För att i statistiska sammanhang räknas som "invandrare" ska en person av utländsk härkomst vara folkbokförd i Sverige. När vi talar om invandrare i denna uppsats, så menar vi personer som kommer från något utomnordiskt land och är bosatta i Sverige. Anledningen till detta val är att vi antar att om man kommer från ett nordiskt land, är övergången till det svenska skolsystemet inte lika markant, då dessa personer antagligen har liknande språk, kultur och skolsystem. Vi har även valt att inte göra någon skillnad på huruvida personen är folkbokförd i Sverige eller inte, då detta inte spelar någon roll för vår studie.

Gömda barn: Regeringen definierar barn som gömda om de vistas i landet utan tillstånd

(SOU 2010, 57).

Barn: Enligt barnkonventionen definieras barn som någon under 18 år (UNICEF, 2009).

Vi kommer därför använda oss av denna definition, då vi talar om “barn” i vår uppsats.

Integration är inom samhällsvetenskapen en process som leder till att delar förenas. När

9

integration särskilt för de sociala processer där till exempel invandrare och etniska grupper blir delaktiga av det nya samhälle de flyttat till (NE, 2013).

Mångkulturell: Enligt Nationalencyklopedin (2013) betyder mångkulturell ett samhälle

som innefattar många olika kulturer, vilket tillför positiva möjligheter för samhället och samhällsandan.

10

2. Tidigare forskning

Forskningen som ligger till grund för detta arbete är forskningsöversikter om nyanlända elevers situation och behov i skolan, samt två kvalitativa studier. Den ena undersöker hur elever tänker kring sina valmöjligheter och hur de fattar beslut, den andra handlar om hur det är att komma till ett annat land i tonåren.

Det som legat i fokus har främst varit de resultat som forskningen presenterar och de resonemang som forskarna har haft utifrån deras material. Forskningen bidrar till att förklara problematiken kring nyanlända elevers situation och vad som kan underlätta i deras övergångar.

2.1 Skolsituationen

För att få en bättre bild av skolsituationen har vi valt att använda oss av Bunars (2010, 2012) två forskningsöversikter. Bunar (2010, 2012) tar upp i båda sina rapporter att forskningen i Sverige över nyanländas skolsituation är bristande och att det behövs forskas mer på området. Problemen som författaren finner i sin rapport är att det förekommer stora skillnader mellan hur kommuner väljer att hantera introduktionen av nyanlända elever i skolan, att samarbetet mellan de olika enheterna i kommunen och skolan inte fungerar, att lärarnas kompetens är otillräcklig samt att det saknas resurser för att ge de nyanlända eleverna det de behöver (Bunar 2012, 9). Författaren tar upp olika synsätt på förberedelseklass. Att de som är positiva till förberedelseklass menar att denna ger eleven trygghet under den första tiden, att de i lugn och ro hinner acklimatisera sig till det svenska skolsystemet och hinner lära sig svenska. Vidare anser de att det finns för stora risker med att sätta elever i ordinarie klass direkt, då risken är att tempot är för högt och språknivån för svår, vilket kan leda till att de nyanlända eleverna halkar efter i skolan (Bunar 2012, 10). Går de nyanlända i en ordinarie klass, med inrutade mönster, är det risk för att eleverna blir utstötta, då de ses som annorlunda, inte likvärdiga och inte vet hur saker och ting bör vara (Bunar, 2010, 10). De som är

11

negativa till förberedelseklass anser att det bidrar till segregation och hämmar de nyanlända elevernas lärande. Vidare anser de att de nyanlända eleverna får gå för länge i förberedelseklass, detta för att det inte finns klara regler för övergång till ordinarie klass (Bunar 2012, 9). Enligt Bunar (2010, 49) är det många ungdomar som uppfattar förberedelseklassen som ett väntrum.

Ett annat problem som tas upp är att det fokuseras för mycket på svensk-undervisningen och att andra ämnen kommer i skymundan (Bunar 2012, 11).

2.2 Nyanländas behov

Williams och Butler (2003) har skrivit en artikel, där de har samlat kunskap som berör problem som nyanlända elever kan ha eller stöta på i den nya skolvärlden (i detta fall USA) och vikten av att vägledarna är medvetna om dessa elevers ökade behov. Denna artikel anser vi vara relevant för vårt arbete, då den berör problem som man kan ställas inför då man kommer till ett nytt land. Den berör även studie- och yrkesvägledarnas behov av kunskap kring denna problematik.

Det som Williams och Butler (2003) nämner som problem är att de nyanlända ofta bär med sig minnen och händelser som behöver bearbetas. De har i vissa fall ett litet eller inget kontaktnät med sig till det nya landet, de hindras ofta av språkbarriärer, fördomar och rasism. Utöver detta kan sättet man arbetat på i skolan skilja sig markant från land till land. Williams och Butler (2003) menar att det är ett problem att vägledare inte innehar kompetensen att hjälpa nyanlända elever med dessa problem och att det därför står många elever utan hjälp. Williams och Butler (2003) betonar att utöver dessa problem har nyanlända elever samma behov som inhemska elever, när det gäller stöd och vägledning.

Bunar (2010) har gjort en sammanställning över tidigare forskning inom området nyanlända och lärande. Där sammanfattar han tidigare studier över vad som påverkar nyanlända invandrare i deras vardag och i deras studier.

Bunar (2010, 11) har i sin studie, som nämnts tidigare, uppmärksammat en brist på forskning inom detta område och har identifierat åtskilliga kunskapsluckor. Den största luckan som finns är att mycket av materialet som finns inte är förankrat i forskning och saknar teoretiska anknytningar (Bunar, 2010, 18).

12

Bunar (2010, 25) diskuterar att nyanlända i många fall ses som något annorlunda och problematiskt och att boten på detta är att de ska försvenskas. Han anser detta vara ett problem då man inte ser till vad de nyanlända tillför och kan och tar även upp problematiken om ifall de nyanlända ska gå i en ordinarie klass eller i en förberedelseklass. De nyanlända eleverna påverkas även av att de är helt nya i Sverige, har bristande kunskaper i svenska, att de får bristande information och att i de flesta fall har genomgått traumatiska händelser innan de kom till Sverige, vilket medför att de har svårt att påverka sin egen situation (Bunar, 2010, 36). Bunar (2010, 15-16) menar också på att bedömningen av en nyanländ elev och dess kunskap ska ske individuellt och inte efter tidpunkten då eleven ankom till skolan. Detta för att kunna fastställa att den nyanlända eleven klarar av skolans formella krav. Enligt Bunar (2010, 57) finns det dock inga fasta regler för när en nyanländ elev ska flyttas till en ordinarie klass, då det är läraren som får känna av om eleven är redo eller inte. Bunar (2010, 15-16) nämner också att många med utländsk bakgrund inte fullföljer gymnasiestudier i tid, när de gått på skolor som är stora mottagare av nyanlända elever.

I avhandlingen (Bunar 2010, 54) lyfts modersmålslärarnas roll fram som väldigt betydelsefull för eleverna, resurserna på skolorna är otillräckliga och att eleverna riskerar att blir isolerade. Detta försöks dock motverkas genom att eleverna har vissa ämnen, så som slöjd, musik och gymnastik tillsammans med den ordinarie klassen, som de nyanlända senare ska gå över i. Bunar (2010, 51) diskuterar vikten av att föräldrarna till de nyanlända informeras och involveras i deras barns skolgång. Detta för att de behöver veta vilka rättigheter och skyldigheter de har och genom att de involveras, så kommer det i förlängningen vara positivt för alla parter.

Cederberg (2006) fokuserar i sin studie på kvinnor med utländsk bakgrund, som kommit till Sverige i tonåren, hur deras skolerfarenheter har varit och hur deras genomförande av skolan har sett ut. Cederberg (2006) undersöker även hur skolan har förberett dessa kvinnor för vidare utbildning och vill genom studien bidra till mer forskning över hur skolkarriärer kan underlättas för dessa elever. Denna studie anser vi vara relevant för vårt arbete, då vi tittar på hur de nyanländas skolsituation ser ut, vilka valmöjligheter de nyanlända eleverna har vid skolval och studier och vilka aktörer som hjälpt dem i deras skolprocess.

Problem som Cederberg (2006) tar upp är att elever med utländsk bakgrund oftast har en stämpel på sig att de misslyckas i skolan och att dessa elevers kunskapsbrist i det svenska språket medverkar till skolsvårigheten. Hon pekar även på problemet att många

13

elever med utländsk bakgrund inte uppnår betygsmålen, inte kommer vidare till nästa utbildningsinstans och därför inte får in en fot i det svenska samhället (Cederberg, 2006). Vidare har det framkommit i Cederbergs (2006) studie att elever med utländsk bakgrund behöver mycket stöd från auktoritära personer, så som lärare eller studie- och yrkesvägledare, för att de ska känna sig motiverade i skolan.

2.3 Val och beslutsfattande

För att förstå hur elever tänker kring sina valmöjligheter, sin situation och hur de fattar beslut, har vi läst en doktorsavhandling som skrivits av Lovén (2000). Lovéns (2000) avhandling handlar om hur grundskoleelever i årskurs nio tänker i deras val till vidare utbildning och vilka faktorer som påverkar dem. Att elever bär med sig erfarenheter som präglar hur de tänker och hur de handlar i olika situationer. Lovéns avhandling anser vi vara relevant för oss, då vi tittar på vilka val nyanlända invandrare har, vad som påverkar dem i deras valsituationer, hur nyanlända tänker kring sin utbildning och vilka utbildningsval som finns.

Det som Lovén (2000) tar upp som ett problem är bland annat om elevens val verkligen är fritt. Han menar att val styrs genom arbetsmarknadens utbud och efterfrågan, vilket gör att de utbildningar som finns kanske inte alltid är relevanta för arbetsmarknaden. Problemet med valfriheten diskuteras utifrån vad som påverkar eleven, såsom samhällets arbetsmarknad, föräldrar, studie- och yrkesvägledare, andra närstående och egen vilja. I avhandlingen har det framkommit att de flesta elever dock väljer att lyssna på sina föräldrar, kamrater och studie- och yrkesvägledaren då det uppkommer en valsituation.

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Huvuddragen som vi tar med oss från den forskning vi presenterat ovan är att studierna som handlar om de nyanländas skolsituation och behov tar upp att som nyanländ har man ett stort behov av stöd i sin skolsituation. Till exempel så har de nyanlända ibland

14

ett behov av stöd och hjälp, för att bearbeta tidigare händelser. De behöver även stöd för att övergången till den nya skolan ska underlättas. Forskningen visar här på att så som skolan varit uppbyggd, i många fall, så har där inte funnits tillräckligt med kompetens och resurser för att möta de nyanländas behov.

Studierna pekar även på problematiken med språket. För att klara av studier och för att kunna komma in i samhället, behöver de nyanlända lära sig det svenska språket, men om det fokuseras för mycket på svenskan, kan eleverna halka efter i andra ämnen. De fyra studierna ovan tar upp att det behövs mer forskning inom området. Lovéns (2000) avhandling om val och beslutsfattande, beskriver hur elever agerar och tänker i sina valsituationer. Han kommer fram till att eleverna fattar sina beslut genom påverkan av föräldrar, studie- och yrkesvägledare, andra närstående och egen vilja.

15

3. Teoretiska utgångspunkter

Vi har valt att använda oss av Careership-teorin av Hodkinson & Sparkes (1997), då detta är en bred teori, som tar upp många olika aspekter för att beskriva individens realitet och denna går att applicera på många olika områden i samhället. Vi anser att denna teori kan användas i vår uppsats för att hjälpa oss att besvara syfte och frågeställningar om nyanlända och deras situation.

3.1 Careership-teorin

Careership-teorin (Hodkinson & Sparkes, 1997), är en sociologisk teori om

karriärbeslut som är baserad på Pierre Bourdieus arbete. Den kom till eftersom författarna ansåg att de existerande teorierna saknade viktiga delar och inte band samman alla delarna av en individs beslutsfattande. I Careership-teorin används flera termer myntade av Bourdieu såsom Handlingshorisont, Habitus, Fält och Kapital, för att beskriva individens realitet. Teorin innehåller tre integrerade dimensioner,

pragmatiskt rationellt beslutsfattande grundat i personens habitus, interaktionen med andra aktörer på marknaden och hur brytpunkter och rutiner påverkar personers beslut.

Med pragmatiskt rationellt beslutsfattande menas att individen gör rationella karriärval grundat på den kunskap de har tillgänglig, deras handlingshorisont. Handlingshorisonten är den kunskap som personer har och refererar till, i deras val och i deras situation, i detta fall är dessa personer våra informanter. Kunskapen kan ha kommit från tidigare erfarenheter eller från råd och information från vänner och bekanta. Besluten är bara delvis rationella då de även är influerade av individens känslor. Besluten är pragmatiska istället för systematiska då besluten är baserade på den sanning som finns tillgänglig, vilket inte nödvändigtvis är den fulla sanningen. Den sanning som individen grundar sitt beslut på är även starkt påverkad av individens habitus. Individens habitus är i sin tur utvecklad genom dess umgängeskrets, ursprung, uppväxtförhållanden och kulturella bakgrund. Individens beslut är en effekt av många

16

olika tidigare händelser och erfarenheter (Hodkinson & Sparkes, 1997, 33). Hodkinson & Sparkes (1997, 33) säger att en individs habitus är en persons inlärda mönster och positioner i deras handlingar. En persons habitus påverkas av vad personen har upplevt, dess omgivning och dess nedärvda egenskaper. Handlingsmönstren leder till att individen gör vissa speciella val.

När Hodkinson & Sparkes (1997, 36-37) använder Bourdieus begrepp fält menar de den sociala kontext som beslutsfattarna befinner sig i. Fältet kan liknas vid en marknad med olika aktörer som i sin tur har olika mål. Beslutsfattarens mål kan skilja sig och även stå i direkt motsats med andra aktörers mål. I denna uppsats, så består fältet av Malmö stads skolväsende. De olika aktörerna, som här utgörs av politiker, lärare, elever och övrig personal som arbetar med skolfrågor, innehar olika kapital som bestämmer deras roll och plats i fältet. Beroende på vilket fält vi befinner oss i kan kapital vara allt från pengar, kunskap, social eller kulturell kunskap mm. Alla karriärval sker således i ett fält och i interaktion med andra aktörer i fältet.

Hodkinson & Sparkes (1997, 38-39) beskriver en individs livslopp som en serie brytpunkter och rutiner. Vid en brytpunkt avslutas en period i individens liv och en ny period startar. Det är det som individen lär sig under rutinerna som influerar individens beslut vid brytpunkterna. Det finns tre olika typer av brytpunkter:

Strukturella brytpunkter är sådana som bestäms av yttre strukturer som individen inte kan påverka, såsom att grundskolan tar slut eller pensionering. Självinitierade brytpunkter är sådana som individen själv initierar och utlöser. Framtvingade brytpunkter är sådana som påtvingas individen från yttre omständigheter eller andra aktörer såsom personalnedskärningar. En brytpunkt kan bestå av en eller flera av de tre typerna, den kan alltså till exempel vara både strukturell och framtvingad. Vidare finns det fem typer av rutiner som påverkar individens val vid brytpunkter på olika sätt: Bekräftande rutiner som stärker ett gjort val, motsägande rutiner som underminerar ett gjort val, socialiserande rutiner som bekräftar en identitet som individen tidigare inte eftersträvade, störande rutiner som individen inte tycker om men som individen inte gör något åt och evolutionära rutiner som är när individen gradvis förändras och växer ifrån en tidigare karriäridentitet.

17

3.2 Sammanfattning teori

Careership-teorin (Hodkinson & Sparkes, 1997), är en sociologisk teori om karriärbeslut som binder samman alla delarna av en individs beslutsfattande och är baserad på Pierre Bourdieus arbete. I careership-teorin används flera termer såsom Habitus, Kapital, Handlingshorisont och Fält. Teorin innehåller tre integrerade dimensioner, Pragmatiskt rationellt beslutsfattande grundat i personens habitus, Interaktionen med andra aktörer på marknaden och hur Brytpunkter och rutiner påverkar personers beslut. Dessa termer och dimensioner nämnda ovan kommer vi använda oss av för att förklara inforanternas tankar och vad informanterna har delgett oss i resultatdelen.

18

4. Metod

I detta kapitel följer resonemang kring valet av en kvalitativ metod, hur vi resonerat kring för- och nackdelar med vald metod, hur vi valt våra informanter och hur vi genomfört våra intervjuer. Vi diskuterar även val av analysmetod, hur vi analyserat vårt material, samt vilka etiska ställningstaganden vi gjort. Vi kommer genom resten av arbetet kalla handläggaren från modersmålsenheten för handläggaren och studie- och yrkesvägledaren från mottagningsskolan för studie- och yrkesvägledaren. Eleverna kommer kallas elev 1, 2, 3 och 4.

4.1 Kvalitativa intervjuer som metod

Kvalitativa intervjuer ger djupa och utförliga svar (Larsen 2009, 83), vilket vi ansåg krävdes, för att på bästa sätt kunna besvara våra frågeställningar. Detta för att vi eftersträvade att få med åsikter och känslor från våra informanter. Den kvalitativa metoden underlättade vid intervjuerna av de nyanlända eleverna, då vi kunde utveckla, förklara och ställa följdfrågor, vilket gjorde att vi kunde förhindra att det blev missförstånd under intervjun. Detta då eleverna nyligen hade börjat lära sig det svenska språket., vilket medförde en viss språkbarriär. En annan fördel med den kvalitativa metoden var att då vi talade med informanterna personligen, kunde vi säkerställa att alla våra frågor blev besvarade.

Det som kan ses som negativt med att använda en kvalitativ metod är, enligt Larsen (2009, 27) att det blir en intervjueffekt, vilket betyder att informanten svarar vad den tror att personen som intervjuar vill höra och inte vad den egentligen tycker. För att förhindra detta använde vi oss av öppna frågor. För att motverka maktpositioner under intervjun, så genomfördes intervjuerna på vardera arbetsplatsen och i elevernas fall på skolan.

19

4.2 Val av informanter

Vid genomförande av denna studie har vi intervjuat fyra nyanlända elever i åldern 14-15 år, som går i högstadiet och som tidigare har gått på en mottagningsskola i Malmö. Detta för att få elevernas perspektiv och åsikter.

Vid val av elever kom vi fram till att uppsatsen skulle få ett djupare perspektiv om vi använde oss av elever som redan blivit utslussade från mottagningsskolan. Detta för att eleverna då har fått distans till sin situation, samt varit med om en brytpunkt till, brytpunkten mellan att vara nyanländ på mottagningsskolan, till att börja studera i en ordinarie skola. Eleverna har då även hunnit lära sig mer svenska, vilket underlättar i intervjuerna.

Eleverna har valts via snöbollsmetoden (Larsen 2009, 78), vilket för oss har inneburit att vi skickat mail till samtliga rektorer på Malmös grundskolor, som tagit emot elever från mottagningsskolan. Vi fick endast kontakt med en rektor och han har i sin tur valt ut elever som vi senare fått träffa och intervjua. Detta har gjort att vårt urval blivit begränsat till elever som går på just denna skola.

Vi har intervjuat en studie- och yrkesvägledare på mottagningsskolan, samt en person från modersmålsenheten i Malmö. Detta för att få en bättre förståelse för hur systemet och de nyanlända elevernas situation ser ut och för att få en referensram till det som eleverna berättar. Studie- och yrkesvägledaren och handläggaren är godtyckligt utvalda (Larsen 2009, 78), vilket innebär att vi själva har valt informanter efter vårt tycke, då de enligt oss är bäst lämpade för att besvara våra frågeställningar.

4.3 Genomförande av intervjuer

För att samla in empirin till vårt arbete, har vi använt oss av en semistrukturerad intervjuguide (Dalen, 2008, 31), där vi har ställt frågor som kan besvara våra frågeställningar, men det fanns även rum för att kunna ställa följdfrågor. Anledningen till att vi har valt semistrukturerade intervjuer, är för att vi vill få svar som går på djupet och få reda på hur informanterna upplever sina situationer. Med syftet och den kunskap vi fått från tidigare forskning, formulerades ett antal öppna frågor. Till de fyra eleverna användes samma frågeunderlag, men till studie- och yrkesvägledaren och handläggaren,

20

kom frågorna att se annorlunda ut, då vi var intresserade av olika perspektiv på deras respektive arbetsplats. (För fullständiga intervjuguider se Bilaga 1).

Vi genomförde alla intervjuerna tillsammans. Den ena ställde frågor och den andra antecknade viktiga iakttagelser och kom med följdfrågor när detta behövdes.

Intervjuerna spelades in, för att vi korrekt skulle kunna återge och ta ut teman från det som sagts. Alla intervjuer genomfördes på respektive arbetsplats eller skola, detta för att underlätta för informanterna. I intervjuerna med studie- och yrkesvägledaren och handläggaren följde vi vår intervjuguide och fick utförliga svar. Det kändes som att de svarade öppet på varje fråga och det var inga problem att få dem att prata. Vid intervjun med handläggaren fick vi dock uppfattningen av att hon svarat på liknande frågor förr, vilket gjorde att svaren kändes inövade. Vi tror inte att hon gjorde detta avsiktligt och vi anser inte att detta påverkat svaren.

Med eleverna försökte vi följa vår intervjuguide så mycket så möjligt, men språknivån gjorde att vi fick förklara många av våra frågor på ett annat sätt. Detta genom att först ställa vår fråga enligt intervjuguiden och förstod inte eleven fortsatte vi med att byta ut eventuella komplicerade ord mot lättare ord. Om eleven fortfarande inte förstod, försökte vi sätta in eleven i ett specifikt sammanhang. Vi använde oss också mycket av speglingar och sammanfattningar, för att få bekräftat att vi förstått rätt. Vi kände att eleverna talade öppet och det var inga problem att få eleverna att prata. Intervjuerna med studie- och yrkesvägledaren och handläggaren tog cirka 45 minuter var och intervjuerna med eleverna tog cirka 20 minuter per elev.

4.4 Analysmetod

Intervjuerna har spelats in och transkriberats och vi har sedan gjort en innehållsanalys, enligt Larsen (2009), där åtta olika teman har identifierats. De teman som vi har sett i våra intervjuer är följande; Processer för nyanlända,processer för gömda barn, fördelar respektive nackdelar med skolsituationen

,

valmöjligheter vid val av förberedelseklass,

v

almöjligheter vid val av ordinarie skola, elevernas synpunkter på mottagningsskolan och elevernas upplevda valmöjligheter. Svaren har analyserats utifrån Careership-teorin av Hodkinson & Sparkes (1997) och är tematiserade och analyserade utifrån de tre integrerade dimensionerna som teorin är uppbyggd av. De tre dimensionerna är

21

brytpunkter och rutiner, interaktionen med andra aktörer på marknaden och pragmatiskt rationellt beslutsfattande.

4.5 Etiska ställningstaganden

Vi har följt Vetenskapsrådets (2002) fyra etiska principer, vilka är:

Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet. Vi har berättat för informanterna, enligt informationskravet, om vad vår studie handlar om och varför vi utför den. Vi har berättat för informanterna att de kan avbryta sitt deltagande när de vill, enligt Samtyckeskravet. Vi har, enligt konfidentialitetskravet och nyttjandekravet, berättat för informanterna att de inte kommer nämnas vid namn i vår uppsats och att allt som sker under skrivandet och upptagningen sker med största möjliga konfidentialitet och att det informanterna berättar, endast kommer användas i vår forskning.

Då eleverna är under 18 år, har föräldrar/förmyndare kontaktats via telefon, för ett godkännande av intervju med deras barn. Samtliga intervjuer godkändes.

22

5. Resultat

Här nedan kommer vi att presentera vårt resultat, som vi fått genom våra intervjuer. Vi har valt att dela in resultatet efter våra frågeställningar. Detta för att det ska bli lättare och tydligare att följa. Vi har även en del där vi presenterar de två instanser som vi har varit i kontakt med för att få vårt material, vilka är modersmålsenheten och mottagningsskolan. Vi kommer presentera vårt resultat både genom refereringar till det som sagts samt genom citat, för att ge en så klar bild så möjligt.

Citaten här nedan har redigerats, för att det ska bli lättare att förstå vad som menas, men innebörden har inte ändrats.

5.1. Kort om modersmålsenheten och mottagningsskolan

Enligt handläggaren ligger modersmålsenheten under utbildningsförvaltningen och är Malmö stads instans för inskrivning i skolan av nyanlända elever. Det är från modersmålsenheten föräldrar/förmyndare och elever får information om vart de ska vända sig när det gäller utbildning. Det är även här som modersmålspedagoger och modersmålslärare utgår ifrån.

Enligt studie- och yrkesvägledaren startades mottagningsskolan 2012 och är en skola för nyanlända elever i årskurs 7-9. Skolan ligger under grundskoleförvaltningen i Malmö kommun och mottagningsskolan är ett alternativ till förberedelseklass. På mottagningsskolan sker den kartläggning som ligger till grund för elevens individuella utvecklingsplan. Det är även på denna skola som de nyanlända eleverna oftast går sin första tid i Sverige.

23

5.2 Hur ser de nyanländas skolsituation ut?

För att få en tydligare bild över hur de nyanländas skolsituation ser ut i Malmö har vi valt att ingående förklara hur processen ser ut för de nyanlända när de ska börja i den ordinarie skolan, vilka fördelar respektive nackdelar det finns med skolsituationen och vilka problem de nyanlända stöter på. Informationen har vi fått från Studie- och yrkesvägledaren och handläggaren.

5.1.1 Processer för nyanlända

Som vi tidigare nämnt är modersmålsenheten den första utbildningsinstansen som en nyanländ elev möter. Dit kommer alla nyanlända som inte är svenska medborgare, för inskrivning, enligt handläggaren.

/ … / jag har hand om inskrivning av nyanlända elever i Malmö stad, så alla som inte är svenska medborgare, antingen de är ensamkommande, EU- medborgare, flyktingar som kommer hit med sin familj eller kommer som anhöriginvandring. Så kommer de till mig här. Då ska de kunna visa för mig att de på något vis har rätt att vara i Sverige. / … / (Handläggaren)

På modersmålsenheten registreras de, får allmän information om det svenska skolsystemet och får reda på vilken skola de ska vända sig till för kartläggningssamtal. Studie- och yrkesvägledaren berättar att om man kommer till Sverige och är under 10 år, så placeras man ut i ordinarie skola direkt. Handläggaren förklarar att om man går i årskurs 4-6, sker kartläggningssamtalen på den skolan som ligger närmast adressen där eleven är skriven, alltså i elevens upptagningsområde. Eleven får sedan börja i förberedelseklass på skolan i sitt upptagningsområde eller annan vald skola. Handläggaren säger även att det tidigare har sett likadant ut för årskurs 7-9, men att det från och med höstterminen år 2012, då mottagningsskolan öppnade, ändrats till att eleverna måste vända sig dit för kartläggningssamtal.

Under registreringen på modermålsenheten, som nämnts ovan, tar handläggaren reda på uppgifter om eleven. Dessa uppgifter är bland andra, var de kommer ifrån, vilket språk de talar, deras födelsedatum, var de bor och om de har föräldrar här i Sverige. De får även träffa skolsköterska för fysisk och psykisk utvärdering och vid behov hänvisas de vidare till annan instans.

24

/ … / sen har jag sjuksyster här uppe och hon har ett hälsosamtal, inte undersökning, hälsosamtal med barnet och föräldern. Där går man igenom vissa saker, också bedömer hon då utifrån det om barnet kan börja skolan. Barnet kan skickas till flyktinghälsan, för att få någon vaccination eller för att få vidare undersökning där. Men det betyder inte att barnet inte kan börja skolan, det är bara om man bedömer något smittsamt till exempel och det är ytterst sällan det händer. Vårt mål är att barnet ska börja skolan så fort som möjligt. (Handläggaren)

Nästa instans som de nyanlända eleverna i årskurs 7-9 ska till, efter modersmålsenheten, är mottagningsskolan för att göra ett kartläggningssamtal, där deras tidigare erfarenheter sammanställs, enligt studie- och yrkesvägledaren.

När de kommer hit här så har man någonting som heter inskrivningssamtal / … / på det här inskrivningssamtalet, så gör man alltså en kartläggning av dem. Har de gått i skolan innan, hur länge har de gått i skolan, vilka ämne har de haft, vilket land kommer de ifrån, vilket språk pratar de, har de bott i mer än ett land, har de några allergier, alltså det är en sådan där koll på ungarna. Har de datorvana, vad är där fler för frågor. Ja, mamma och pappa, var finns de. Det kommer ju en hel del ensamkommande och då har ju de god man med sig. / … / Man tar även reda på om de kan simma / … /när man har gjort det så skriver vi in dem och om man gör detta på fredag, så kan de börja på måndagen och då är de i något som heter introduktionsklass, som man går i. (Studie- och yrkesvägledaren)

Ett kartläggningssamtal tar cirka en timme och de som är med under samtalet är antingen studie- och yrkesvägledaren, specialpedagogerna, eller kuratorn från skolans sida och sen är det eleven och anhörig till eleven/förmyndare. När kartläggningssamtalet är gjort börjar man i en introduktionsklass som varar i cirka fem veckor, där eleverna testas i olika ämnen och får information om Sverige, hur det fungerar här, exempelvis den svenska sjukvården och kollektivtrafiken. Efter dessa fem veckor i introduktionsklassen, placeras eleverna ut i olika klasser. Klasserna har olika nivå på undervisningen och vilken klass de hamnar i beror på vilken utbildning de har från sitt hemland. Sättet som mottagningsskolan arbetar för att förbereda de nyanlända eleverna för studier i Sverige är genom att eleverna får läsa de 16 grundämnena med fokus på svenska som andraspråk och att de tar in modersmålslärare, som hjälper och förklarar för eleverna i deras ämne, enligt studie- och yrkesvägledaren.

Eleverna går sedan i ungefär ett år på mottagningsskolan innan de slussas ut i ordinarie skola.

/ … / så efter ett år, ungefär, det kan ju vara ett och ett halvt år, det kan vara sex månader. Allt beror ju på vad du har för förkunskaper och vilket land du kommer ifrån. (Studie- och yrkesvägledaren)

25

5.1.2 Processer för gömda barn

För gömda barn ser skolprocessen annorlunda ut. Handläggaren säger att dessa barn enligt den nya lagen (Skolverket, 2013) har en rättighet att gå i skolan, men om de kommer till modersmålsenheten som gömda, så registreras de inte här utan de får information om vart de ska vända sig. Att de inte registreras beror, enligt handläggaren, på att modersmålsenheten inte vill vara skyldiga att uppge barnens information eller identitet.

Ja, gömda barn tar inte jag emot, däremot talar jag om vart de ska söka sig. / … / Jag registrerar inte dem för att jag inte vill behöva uppge deras namn någon gång. / … / jag vill inte veta någonting. (Handläggaren)

Mottagningsskolan tar emot dem i enlighet med den nya lagen (skolverket, 2013) som säger att även gömda barn har en rättighet att gå i skolan.

Studie- och yrkesvägledaren säger så här om hur mottagningsskolan handskas med gömda barn eller barn med hemlig identitet:

/ … / här är ju en och annan som så kallat tillhör de gömda och det får man ju handskas med lite försiktighet. Sen är där ju vissa som har hemliga adresser och hemliga identiteter och hela det här och det är ju också en procedur med det, men där får man vara försiktig. / … / (Studie- och yrkesvägledaren)

Studie- och yrkesvägledaren nämner även att mottagningsskolan inte har någon anmälningsplikt, när det gäller gömda barn och anser själv att detta är en svår fråga, då det inte finns några direkta riktlinjer för hur skolan ska hantera denna problematik. Han säger så här:

/ … / där finns väl en sådan här tyst överenskommelse att polisen aldrig går in i en skola, en kyrka, ett sjukhus och tar någon. Men de kan i princip stå här utanför / … / jag har inte varit med om det. Polisen har nog annat att göra än att jaga små hjälplösa gömda flyktingar. / … / Vi har ingen anmälningsplikt… alltså det där är för mig en ganska komplicerad fråga. Lagen säger ju att man ska bekämpa brottslighet och så vidare och har man någon som har begått ett brott, så ska man ju tipsa polisen. Har man då fått ett utvisningsbeslut och man ska lämna landet, men man gör inte det, då begår man ett brott, för då vistas man illegalt. Men sen har man ju ett samvete också. Så att det där är en väldigt tveeggad fråga och gudskelov, så är väl kanske samvetet större än det lagliga. Men det får man ju försöka komma till rätta med på något sätt. (Studie- och yrkesvägledaren)

26

5.1.3 Fördelar respektive nackdelar med skolsituationen, enligt studie- och

yrkesvägledaren och handläggaren

På frågan om varför man valt att ha en mottagningsskola i Malmö, svarar handläggaren detta:

/ … / den anledning som jag vet är att det kommer väldigt många barn med annan härkomst till Malmö. Därför behöver vi ha någonting som gör att de på bästa sätt kan bli mottagna och tappa så lite fart som möjligt i sin skolutveckling och därför har man startat detta med mottagningsskolan. De har ju kort tid att lära sig innan de ska börja gymnasiet. (Handläggaren)

Studie- och yrkesvägledaren gav ett annat skäl till varför man valt att ha en mottagningsskola i Malmö. Han berättar att den samlade kompetensen ger mottagningsskolan en fördel gentemot en förberedelseklass, då eleverna som kommer till Sverige har olika kunskapsnivåer, vilket en förberedelseklass inte har samma kompetens att kunna hantera. Han uttrycker det så här:

Ja, det är för att man ville samla resursen och kompetensen på ett ställe, därför att det blir en ganska tuff uppgift. För om alla skolor skulle ha en förberedelseklass, då är vi tillbaka till det här att… de har så olika kunskapsnivå när de kommer, så att jag tror grundskolorna skulle inte reda ut… de reder inte riktigt ut och täcka hela spannet av kunskapsnivå. Så har jag förstått det. Sen har man ju också förstått att Rosengårdsskolan, det var ju inget lyckat projekt, för när du kommer som nyanländ, så i de flesta fallen, misstänker jag, så hamnar man ute på Rosengård. Följaktligen hamnar man på Rosengårdsskolan, då får du en segregation ju och då funkar det inte, för då pratas det inte svenska överhuvudtaget. Det tror jag är anledningen. (Studie- och yrkesvägledaren)

På mottagningsskolan har alla elever tillgång till en stor kompetens, bland annat studie- och yrkesvägledare, skolsköterska/skolläkare, kurator, psykolog, lärare och modersmålslärare. Studie- och yrkesvägledaren tar även upp att mottagningsskolan motverkar segregation, genom att dela upp klasserna på ett sätt som ger en jämn fördelning, både genom kön, språk och härkomst. Han säger så här:

/ … / sen får man titta på sammansättningen av grupper. Det kan ju inte vara så att man har nio killar och en tjej, till exempel. Det kanske inte är så smart att ha nio araber och en polack och tvärtom va, utan man försöker få en bra grupp som kan stötta varandra / … /

Handläggaren nämner att den stora fördelen med mottagningsskolan är just den samlade kompetensen, vilket även studie- och yrkesvägledaren berättar. Han uttrycker sig så här om mottagningsskolans fördelar:

27

Det är ju det att vi har helt andra resurser här ju. Om man då tar det, till exempel med modersmålslärare, hur man skulle kunna nyttja deras tjänster bäst. Säg att vi har ett antal från filipinerna, en på Söderkulla skolan och en på Kirseberg och en ute på Limhamn och så vidare. Då ska den här stackaren fara runt, som en ekorre och serva dem istället för att komma hit och samla alla de här från filipinerna och stötta dem på ett ställe. Då blir det ju effektivare. Här kan vi ju dra ner på tempot på ett annat sätt än man gör ute i den vanliga grundskolan. / … / (Studie- och yrkesvägledaren)

Studie- och yrkesvägledaren nämner också att stämningen på mottagningsskolan är lugn, och trygg. Eleverna har fått lära sig tidigt att det ska vara ordning och reda på skolan, inget klotter och inget bråk. Att detta fungerar anser studie- och yrkesvägledaren vara ett gott tecken på att eleverna trivs. Eleverna har även stöd via rastvakter på mottagningsskolan. Dessa hjälper till att aktivera eleverna och löser konflikter om sådana skulle uppstå.

Ja, det ska man ju inte sticka under stol med att ibland händer det ju grejer här ju, lite kulturkrockar och det är ju liksom inget och sticka under stolen med. Detta är ju ändå en av Malmös lugnaste skolor. När jag ska visa er runt, så ska ni få se att där är inget klotter på väggarna, ni ser inget smuts någonstans. Utan här är rent och snyggt, ungarna är artiga och trevliga och det är aldrig några konstigheter. Men sen ryker de ihopa, det är ju liksom inget snack, det händer ju och det vore ju onormalt annars. / … / Men jag tror att man sätter en kultur på en skola, alltså att personalen gör det. Vill man ha ordning och reda, så blir det ordning och reda. Det tror jag och sen de här tre rastvärdarna, de är ju fantastiskt duktiga. De är ute bland ungarna hela tiden, när det är raster, de aktiverar. Vi har pingisbord och… de har grejer att göra och sen är ju de flesta, så gott som alla, är ju oerhört studiemotiverade, för det handlar om också lite grann vad man tänder för hopp hos dem. För att här har du ju en chans. Ta den. (Studie- och yrkesvägledaren)

Nackdelarna med mottagningsskolan som handläggaren tar upp är att de nyanlända eleverna inte blir integrerade lika snabbt i den svenska skolan, vilket hon dock inte ser som ett stort problem:

Nackdelen skulle kunna vara att de inte blir inkluderade lika snabbt i den svenska skolan. Kan man säga så? Den svenska skolan med svenska barn. Men då kan man ju också säga att om de skulle gått på en förberedelseklass eller skola i Rosengård så kanske inte skillnaden är jättestor… (Handläggaren)

Studie- och yrkesvägledaren nämnde tidigare att mottagningsskolan försöker motverka segregation, genom att flytta de nyanlända eleverna från Rosengård och blanda klasserna. När frågan om hur det ser ut utanför klassrummet tas upp, om hur eleverna umgås, om de umgås blandat eller efter nationalitet svarar studie- och yrkesvägledaren så här:

28

Jo, klart de gör! Det säger sig själv ju. Jag menar hade vi tre åkt till Spanien och bosatt oss där, nock fan hade väl vi köpt en lägenhet eller ett hus ganska nära varandra ju, för att kunna hjälpas åt. Så det är ju inget konstigt och det är ju samma här ju. (Studie- och yrkesvägledaren)

Nackdelen som studie- och yrkesvägledaren tar upp om mottagningsskolan är:

Ja, för- och nackdelar. Ja, nackdelarna. Nackdelarna kan ju vara att vi blir för stora, att det blir för opersonligt på något sätt, att det blir som en fabrik, det är ju en nackdel ju. Att man inte lär känna ungarna tillräckligt bra / … / (Studie- och yrkesvägledaren)

5.3 Vad har de nyanlända för valmöjligheter vid skolval

och studier?

5.3.1 Valmöjligheter vid val av förberedelseklass

Enligt handläggaren måste alla nyanlända elever i årskurs 7-9 ta kontakt med mottagningsskolan för kartläggningssamtal. Handläggaren och studie- och yrkesvägledaren berättar båda att det inte finns något krav på att de nyanlända eleverna ska gå på mottagningsskolan, men att de flesta elever väljer att gå där och att de inte får samma möjligheter om de väljer en förberedelseklass. ”/ … / de blir rekommenderade hit va och det är ytterst få som inte tar den chansen. De blir skickade hit helt enkelt, kan man säga.” (Studie- och yrkesvägledaren) Studie- och yrkesvägledaren gissar på att 99 % väljer mottagningsskolan och inte annan förberedelseklass. Handläggaren uttrycker sig så här:

/ … / Kartläggningen på vad de kan görs på mottagningsskolan. Vill de sen när kartläggningen är gjord… vill inte föräldrarna att barnen ska gå där utan kanske i, vad ska jag hitta på, någonstans i Fosie, ja men då ska den skolan ta emot dem. Men där får de ju inte alls samma möjligheter. (Handläggaren)

Alternativet till mottagningsskola är förberedelseklass, säger handläggaren. Studie- och yrkesvägledaren verkar anse att förberedelseklass inte är något alternativ längre. Han säger så här: ”Ja, men sen vet jag ju att Kirsebergsskolan har ju förberedelseklass, men hur pass aktiv den är det vågar inte jag svara på nu.” (Studie- och yrkesvägledaren) Handläggaren förklarar att skolan i elevens upptagningsområde är skyldig att ta emot dem om de inte vill gå på mottagningsskolan. De har även rätt att söka till vilken annan

29

skola de vill, men de skolorna har ingen skyldighet att ta emot eleven. ”Det är klart, de kan söka precis vart de vill, ja. Sen är det upp till skolan om de vill ta emot dem ja.” Handläggaren berättar för eleven och föräldern/förmyndaren vid ett informationsmöte om hur allt detta ovan fungerar.

Handläggaren berättar att de fåtal elever som inte väljer mottagningsskolan, oftast är elever som enbart ska vistas i Sverige under en kort tid och då väljer den internationella skolan istället. Kravet är då att eleven måste kunna tillräckligt med engelska för att bli antagen.

5.3.2 Valmöjligheter vid val av ordinarie skola

Studie- och yrkesvägledaren berättar att när eleven är färdig på mottagningsskolan, vilket vanligtvis är efter ett år, så ska eleven ut i en ordinarie klass. Studie- och yrkesvägledaren berättar att nio gånger om året så har mottagningsskolan språkkonferenser, vilket innebär att lärarna tar fram vilka elever som har uppnått så pass hög språknivå att de anses klara av den ordinarie skolan.

Enligt det fria skolvalet, så har de nyanlända eleverna samma rätt som de svenska eleverna att välja sin skola oavsett bostadsområde. Studie- och yrkesvägledaren berättar dock att om eleven väljer en annan skola än den i sitt upptagningsområde, så har skolan en rätt att neka eleven en plats. Han säger:

/ … / Då har man en skoltillhörighet, beroende på var du bor, så är det ju den här närmsta skolan principen. Sen råder ju det fria skolvalet, så att bor du på Rosengård, så kan du gå på Slottsstaden till exempel, men då kan slottsstaden säga så här: Nä vi har fullt och det är mycket möjligt att de har, men de är ju garanterade en plats då på Verner - Rydén, så att alla är ju enligt lag garanterade en plats på den skolan som är anknuten till deras adress. (Studie- och yrkesvägledaren)

Det är inte helt lätt att få tag i en ledig plats utanför sitt upptagningsområde och lyckas man få tag i en plats, uppkommer andra saker som eleven och föräldern/förmyndaren bör vara medveten om, såsom egen betalning av busskort och tidskrävande bussresor till och från skolan, förklarar studie- och yrkesvägledaren. Ett annat problem, enligt handläggaren, är också att de nyanlända ofta har en komplicerad boendesituation. De kan vara skrivna på ett ställe, men bo på ett annat, vilket påverkar vilket upptagningsområde de tillhör. Enligt lagen ska de nyanlända ha rätt till en plats på den skolan där de är skrivna, men om de då inte bor i detta område kan det uppkomma problem. Handläggaren säger:

30

/ … / De är skrivna hos Calle Svensson i Oxie men de bor hos Siv Larsson i södra innerstaden. / … / Så då är barnen skrivna i Oxie men bor i Södra innerstaden, var ska de gå i skolan? Etiskt eller lagligt? (Handläggaren)

Om eleven går färdigt sin grundskoletid på mottagningsskolan, så kommer övergången till nästa skola att se annorlunda ut än ovan, då de ska vidare till gymnasiet istället. Studie- och yrkesvägledaren berättar att det inte hör till vanligheten att elever på mottagningsskolan får godkända betyg i alla kärnämnena och då är de inte berättigade till att söka till de nationella programmen. Då får dessa elever istället genomföra ett test, som visar vilken nivå de är på i matematik och svenska och utifrån detta placeras de sedan ut i olika språkintroduktionsklasser.

De hamnar i allra flesta fall på något som kallas för språkintroduktion och de gör ett test i maj. / … / Så gör de ett svensktest och ett mattetest och utifrån det. Sen placeras de i olika klasser. Sen kanske de skriver fantastiskt bra på matteprovet och de vill gå natur, det är deras mål, så kan de hamna på språkintroduktion mot naturvetenskaplig inriktning eller vad man nu funderar på att bli. (Studie- och yrkesvägledaren)

Studie- och yrkesvägledaren berättar att de elever som kommer utanför valperioden får göra en pappersansökan och skicka papperna till gymnasieenheten, som sedan testar dem på deras kunskaper och placerar ut dem i språkintroduktionsklasser på gymnasiet. Elever som inte får ihop betyg nog att söka till de nationella programmen, har ingen valmöjlighet, utan blir placerade. ”Ja, de blir placerade. De kan inte välja. Nä, de kan inte välja, utan de blir placerade.” (Studie- och yrkesvägledaren)

5.4 Vad anser de nyanlända eleverna om sin situation?

Under denna rubrik kommer elevernas åsikter att tas upp. Vad de anser om sin skolsituation i Sverige, vad de har tyckt vara positivt eller negativt om mottagningsskolan, samt vilka valmöjligheter de har känt att de haft.

Vi har börjat med att presentera de elever som vi har intervjuat. Detta för att kunna förstå de olika brytpunkterna som eleverna har gått igenom och för att få en referensram till det som sägs av eleverna.

31

5.4.1 Presentation av de intervjuade eleverna

Elev 1 är en 14-årig tjej som kom från Afghanistan till Sverige för 1,5 år sedan. Hon bor i Rosengård och började på mottagningsskolan höstterminen 2012 och gick där i ett skolår. Hon började på en skola i Rosengård och gick där i 2 månader innan hon flyttade över till en skola utanför hennes upptagningsområde.

Elev 2 är en 15-årig tjej som kom från Turkiet till Sverige för 8 månader sedan. Hon bor i Annestad och gick på mottagningsskolan i 4-5 månader. Nu går hon på en skola i sitt upptagningsområde.

Elev 3 är en 14-årig kille som kom från Afghanistan till Sverige för snart 2 år sedan. Han bodde först i en ort i Småland där han gick i en förberedelseklass under en knapp termin. Efter ett halvår flyttade han till Malmö, till Rosengård, där han nu bor. Han började på mottagningsskolan i augusti 2012 och gick där i ett skolår. Efter det gick han 7 veckor på en skola i Rosengård för att sedan byta till en skola utanför sitt upptagningsområde där han nu går.

Elev 4 är en 15-årig tjej som kom från Somalia till Sverige för ca 1 år sedan som ensamkommande flyktingbarn. Hon bor i Rosengård och gick på mottagningsskolan i ca ett halvår. Hon gick på en skola i Rosengård i två veckor innan hon bytade till en skola utanför hennes upptagningsområde.

5.4.2 Elevernas synpunkter på mottagningsskolan

Vid intervjun av eleverna, framkom det att det inte var en helt enkel övergång in i det, för dem, nya skolsystemet, men att de känner att de fått den hjälp de behövde på mottagningsskolan för att klara av övergången. Elev 1 säger så här om den första tiden:

Alltså, den första dagen de var svårt, för att jag kunde inget, alltså jag kan inte svenska. Jag kunde inte prata. Jag kunde ingenting och det var svårt, men när jag fortsatte med skolan så gick det bra. (Elev 1)

Elev 3 som tidigare har gått i en förberedelseklass i Småland, berättar om sin upplevelse av hur övergången till Malmö och mottagningsskolan såg ut:

Det var som… När vi var i Småland så var det helt lugnt och där fanns inte så många människor där, så där var lugnt. Men när jag kom till Malmö, så var här massor med människor och ett helt annat samhälle. Det var... jag tycker att det var bra. Malmö var bättre än där, då vi är många olika personer från olika länder, med olika kulturer och olika personligheter och så… och när jag började på mottagningsskolan, där vi var från ungefär tjugo olika länder, så var det ett helt annat samhälle. (Elev 3)

32

Elev 2 hade inte en lika positiv bild av mottagningsskolan som de andra eleverna. Hon tyckte framförallt att den svenska undervisningen inte var tillräcklig. Hon säger så här:

/ … / jag förstod inte så mycket svenska i mottagningsskolan och jag lärde mig inte så mycket svenska när jag gick i skolan. Första dagen på mottagningsskolan började jag prata engelska med dom andra, för att jag inte kan svenska. Sen när jag lärde mig svenska, så lärde vi oss för lite alltså / … / Jag försökte prata svenska på lektionen och sen engelska med mina kompisar. Det var lättare för mig sen när jag kom till den här skolan. Det hjälper mig mycket att man pratar svenska, för då fungerar svenskan. Jag kanske inte lärde mig så mycket svenska i mottagningsskolan. (Elev 2)

Hon säger att hon valde att själv arbeta med svenskan:

Ja, alltså dom kunde inte hjälpa mig så mycket med att lära mig svenska. / … / alltså, det jag gjorde själv, alltså jag har kollat på svenska filmer och då lärde jag mig mer. Jag har pratat mer svenska på mina lektioner / … /(Elev 2)

Alla informanter utom elev 2 tyckte att undervisningen fungerade bra och att de fick den hjälpen som de behövde. Elev 4 uttrycker sig så här:

Lärarna hjälpte mig, för att det fanns läxhjälp till exempel, för att jag är ny. Så lärarna hjälper när jag säger hjälp mig. / … / Ja, jag vet att jag lärde mycket, men det är inte så mycket. Jag kan förstå lite och jag kan prata svenska, men det finns svåra ord som jag inte kan förstå. Till exempel i SO, det är svårt. Matte, till exempel, kan jag räkna. Det är bara att räkna, så kommer du ihåg, men SO är svårt. (Elev 4)

Elev 1 berättar:

Alla hjälpte mig jättemycket. / … / Ja, när jag inte kunde något, så sa jag det till min lärare och de hjälpte mig mycket. Också min svensklärare frågade jag. När alla pratade svenska så lyssnade jag / … / (Elev 1)

Elev 4 som kom som ensamkommande flyktingbarn berättar att hon på mottagningsskolan fick hjälp att bearbeta det som hon varit med om: ”Ja, för att när jag kom till Sverige, så kände jag mig ledsen, för att jag hittade inte min mamma och min familj, så dem hjälpte mig.” (Elev 4)

Eleverna tyckte det var bra att läsa de 16 grundämnena, då detta förberedde dem för hur det är att läsa i den ordinarie skolan, då vissa av dem har haft en annan skolbakgrund tidigare, där man har läst på ett annat sätt. Elev 3, som har gått i förberedelseklass tidigare, där han bara läst svenska och matematik, beskriver mottagningsskolans system så här:

33

Ja, det var bättre med alla ämnena… att få förbereda sig för detta system eller den nya klassen, när du går i en vanlig svensk klass efter det här, så har du inga problem. Alltså du vet vad du måste läsa och hur du måste göra läxor och så, eftersom vi läser så helt olika jämfört med mitt land. / … / I mitt hemland så gick jag inte till skolan, min mamma var min lärare hemma, så jag lärde mig allting från henne. Hon lärde mig engelska, dari som är mitt språk, pashto och matematik och allt som hon kunde. / … / (Elev 3)

Elev 2 berättar också att det fanns skillnader i skolsystemet mellan Sverige och informantens hemland.

Alltså engelska har vi haft flera gånger i Turkiet. Alltså här var det tre eller två dagar i veckan, men i Turkiet hade jag mer. Jag har läst två år i gymnasiet i Turkiet, men nu när jag läser andra ämne måste jag gå i grundskolan. / … / (Elev 2)

Både elev 1, 3 och 4 tycker att det är en bra sak att mottagningsskolan finns och att det är bra att man går där den första tiden i Sverige, då denna skola förbereder en för kommande skola. Elev 3 uttrycker sig så här om mottagningsskolan:

Ja, jag fick hjälp. Alla lärare var jättesnälla och som ni vet så var det tjugo olika kulturer, men vi hade inga problem, det var inga bråk, inga missförstånd, så det var helt normalt. Det var trevligt och vi tyckte om att gå till skolan. / … / Så det fanns inget problem, eftersom det var elever från tjugo länder. Det kunde blivit kaos, men det blev det inte alls, så det var lugn och ro. / … / Mottagningsskolan det var en sådan… ett varmt samhälle. När vi hade lektioner och sådant, så diskuterade vi mycket om ämnet och vi hade många möjligheter att arbeta med det. Så som jag sagt, du kände inte att du är ensam. / … / Jag fick jättemycket experience därifrån.(Elev 3)

Elev 4 tyckte också att det var bra att ha gått på mottagningsskolan innan den ordinarie skolan. Hon förklarar detta genom att säga så här:

Så det var bra att jag började på mottagningsskolan, för jag måste först lära mig lite svenska så att jag förstår det andra. / … / och om du inte kan svenska och kommer här (syftar på den ordinarie skolan) så tror jag att det blir lite konstigt. (Elev 4)

Elev 2 anser att det hade varit bättre för henne att börja i den ordinarie skolan direkt. Hon tycker att man lär sig svenska bättre i den ordinarie skolan. Hon berättar även att hon har en kompis som började i den ordinarie skolan direkt och tyckte att detta var bättre.

5.4.3 Elevernas valmöjligheter

Ingen av eleverna som vi pratade med kände att de hade en valmöjlighet när de skulle börja på mottagningsskolan. Alla elever berättar att de blev hänvisade till

34

mottagningsskolan och att de inte fick information om andra valmöjligheter. Elev 1 och 4 säger så här:

Alltså, de förklarade för mig att mottagningsskolan är en speciell skola för de som är nyanlända. Du måste komma till mottagningsskolan. De förbereder en för den vanliga klassen. / … / De sa: ”du är 13 år och du måste börja med mottagningsskolan.” / … / De ville att jag skulle börja på mottagningsskolan för att det är en speciell skola för nyanlända. (Elev 1)

Nej, när jag först gick för att registrerar mig till en skola, så skickade dem bara mig till mottagningsskolan. (Elev 4)

När eleverna sedan skulle ut i ordinarie skola, så uttrycker de även här en brist på information. De anser att de inte fick tillräckligt med information om sina valmöjligheter från mottagningsskolan. Bara en elev, elev 2, kände att hon fick hjälp ifrån mottagningsskolan. Då hon ville gå på skolan i sitt upptagningsområde var det inga problem. De andra tre eleverna har också blivit hänvisade till skolorna i sitt upptagningsområde, men har inte velat gå där.

Elev 1 har letat information själv, för att komma till en annan skola utanför sitt upptagningsområde. Detta för att hennes mamma ville att hon skulle byta skola.

”/ … / jag fick inte mycket information, men ehm… jag tittade på internet genom att skriva skolors namn. Vilka är bra, vilka är mindre bra?… och min bror hjälpte mig mycket.” (Elev 1)

Elev 3 önskar att han hade fått mer hjälp att välja skola genom mottagningsskolan: ”Ja, så att det är så att jag var ny och jag visste ingenting om Malmö och skolor i Malmö så jag fick inte den här hjälpen.” (Elev 3) Han fick senare hjälp av en lärare på skolan i upptagningsområdet, för att komma vidare. Han sökte först till två andra skolor, men blev nekad plats. Han berättar så här:

Mottagningsskolan hjälpte mig inte med skolan, dem bara skickade mig till Verner-Rydén. Jag gick där i sex veckor eller sju veckor / … / det var lite kaos i Verner-Rydén, det var så att vi inte kunde koncentrera oss och hon (elev 3´s lärare) har sagt att om du vill så kan du byta skola. Så jag bestämde att jag måste byta skola och sen fick jag en plats här på denna skola. (Elev 3)

Elev 4 berättar att hon blev utslussad till skolan i hennes upptagningsområde och att det var hennes socialhandläggare som informerade henne om att hon kunde byta skola.