Sakkunskap: En kompetens som alla de tillfrågade redovisningskonsulterna upplever är viktig i den rådgivande rollen men som inte framkommer av litteraturen är sakkunskap inom specifika ekonomiska frågor. Denna kunskap är viktig för att kunna hjälpa och ge rätt rådgivning åt kunden. R1 och R6 säger att eftersom sakkunskapen inom det ekonomiska området berör många olika frågor bör/måste redovisningskonsulterna fördjupa sig inom vissa områden. Detta är även ett sätt att minska osäkerheten inför den rådgivande rollen. R3 nämner att han genom att specialisera sig på en bransch har minskat sin känsla av osäkerhet inför rollen.
Specialisering är något Camilla Carlsson från FAR säger är ett måste för redovisningskonsulter i framtiden (Finago, 2018).
Teknisk kunskap: Alla intervjuade redovisningskonsulter säger att det krävs mer teknisk kunskap i den rådgivande rollen. Detta stämmer överens med vad forskningen säger krävs i den rådgivande rollen (Jedrzejka, 2019; Gotthardt et al, 2020). Den tekniska kunskapen behövs även för att redovisningskonsulterna skall kunna hantera de system som finns på redovisningsbyrån och enligt R1, R5 och R8 även förstå kundernas redovisningssystem och hjälpa dem med dessa. Detta bekräftas även av Hadjipetri Glantz som säger att det krävs teknisk förståelse för att kunna hantera systemen (Hadjipetri Glantz, 2020). Innan redovisningskonsulten tar kontakt med kunden i digitala frågor måste redovisningskonsulten ha en grundläggande kunskap om tekniken säger R1, R2, R5 och R8, detta bekräftas också av Charlotta Marténg från FAR. (Balans, 2019). Även när redovisningskonsulten ska hjälpa kunden att digitalisera kommer den tekniska kunskapen väl till pass, vilket också litteraturen säger (Balans, 2019).
Tekniken går fort fram och det innebär enligt R1 och R4 att den tekniska kunskapen ständigt måste uppdateras och det kan vara en utmaning för redovisningskonsulterna.
Detta stödjer Belin, (2020), som menar att medarbetarna måste hålla sig uppdaterade för att vara konkurrenskraftiga. Belin (2020) fortsätter med att säga att ansvaret för utveckling av teknisk kompetens ligger både hos arbetsgivaren och individen. Även
den sociotekniska teorin menar att arbetsgivaren ska stötta medarbetarna med utbildning, samtidigt som individen måste ta till sig kunskap inom området (Mumford, 2006).
Social kompetens: Hälften av de intervjuade upplever att de behöver mer social kompetens i den rådgivande rollen, vilket även litteraturen tyder på (Kokina &
Davenport, 2017; Balans, 2018). Enligt litteraturen förmedlades tidigare mycket av redovisningskonsulternas arbetsuppgifter via revisor men i och med den förändrade rollen ökar kontakten med kunderna och därmed också kravet på social kompetens (Balans, 2018). Detta är något som R1 och R2 också nämner i tidigare delar av intervjun. R5 upplever dock inte att det är ett nytt kompetenskrav som har kommit med den rådgivande rollen utan hon säger att det har man alltid behövt i relationen med kunden. Även utifrån de övriga redovisningskonsulternas svar går det att utläsa att social kompetens är viktigt för yrket utan att de specifikt kopplar ihop kompetensen med den rådgivande rollen.
Kommunikation: Sju av de intervjuade redovisningskonsulterna säger att kommunikationen med kunderna är viktig att behärska. Kommunikationen gäller både muntligt och skriftligt säger vår empiri men också litteraturen (Finago, 2018).
Detta stödjer även Cöster och Westelius (2016), men tillägger att det har skett en ökning av den skriftliga kommunikationen. R3 och R7 pratar om vikten av att nå fram till kunden med sin information. Det säger även Camilla Carlsson på FAR är en av de viktigaste hörnstenarna inom kommunikation (Finago, 2018). R7 säger att det är viktigt med kombinationen av sakkunskap och kommunikation och om dessa två existerar tillsammans blir råden till kunden bättre, vilket även litteraturen säger (Dale Carnegie, 2018). God kommunikation skapar också en djupare relation med kunden vilket tre av våra intervjuade redovisningskonsulter säger, detta bekräftas också av litteraturen (Dale Carnegie, 2018).
Kunskap om kunden: Av de åtta intervjuade pratade endast två om att kunskap om kunden skulle leda till bättre rådgivning eller att det skulle vara ett kompetenskrav i den rådgivande rollen. Detta till skillnad från forskningen som säger att kunskap om
kunden är ett kompetenskrav i den rådgivande rollen (Kokina & Davenport, 2017.
Branschorganisationerna säger dock att redovisningskonsulterna redan idag besitter denna kunskapen (Fortnox, 2019).
Indirekt, under andra frågor av intervjun, pratade ytterligare två om att en djupare relation till kunden ger bättre råd och att den djupare relationen handlade om kunskap om företaget och kundens privata plånbok, vilket även bekräftas av litteraturen kring kunskap om kunden (Hegelund, 2018).
R1 och R3 menar på att det är lättare att ge råd om man är specialiserad på en bransch vilket Camilla Carlsson på FAR (Finago, 2018) säger kommer bli än viktigare i framtiden för redovisningskonsulten. När det kommer till mer specialisering för redovisningskonsulterna uttryckte sig R4 att detta inte var något hon välkomnade utan att det skulle kännas tråkigt och enformigt.
Analytisk färdighet: Endas en av de intervjuade redovisningskonsulterna nämner att analytisk färdighet krävs i rollen som rådgivare i dagsläget. Detta i motsats till litteraturen inom ämnet som lyfter fram analytisk färdighet som en av de främsta kompetenserna redovisningskonsulterna behöver vid övergången till en mer rådgivande roll (Kokina & Davenport, 2017). En förklaring till detta skulle kunna vara att redovisningskonsulterna traditionellt haft en viktig roll när det kommer till att tolka, bedöma och utvärdera finansiella rapporter enligt Jedrzejka (2019). Därmed kanske flertalet av de intervjuade redovisningskonsulterna tar denna färdighet för givet och inte specifikt kopplar ihop den med den rådgivande rollen. R2, R7 och R8 uppmärksammar dock liksom Kokina och Davenport (2017) samt Jedrzejka (2019) att betydelsen av analytisk färdighet kommer bli allt viktigare i framtiden då automatiseringen och AI skapar de ekonomiska rapporterna.
5.3.1 Analys av redovisningskonsulternas upplevelse av kompetensutveckling
Att lära sig ny kunskap och nya färdigheter säger merparten av de intervjuade att de vill gör genom att använda sig av metoden “learning-by-doing”. I processen med
“learning-by-doing” har arbetsgivaren och kollegorna en stor roll som stöd enligt de
intervjuade, vilket även stöds av den sociotekniska teorin (Mumford, 2006). Men flera redovisningskonsulter säger även att en teoretisk grund är bra för att sedan testa den teoretiska kunskapen i verkligheten.
Genom att skaffat sig kunskap och erfarenhet i sin roll som redovisningskonsult upplever de intervjuade att de har blivit bättre rådgivare, vilket stöds av Mikael Carlsson på Srf konsult (Finago, 2018). Detta stöds även av den sociotekniska teorin som säger att det är viktigt att individer får utvecklas (Mumford, 2006). Vidare säger två av redovisningskonsulterna att erfarenheten de har byggt upp är tack vare att arbetsgivaren har haft förtroende för dem vilket också stöds av den sociotekniska teorin (Mumford, 2006).
En av redovisningskonsulterna tar upp att det är en fördel att jobba på en stor byrå med många att fråga om råd. Men fortsätter med att säga att det också är en risk då man lätt kan be någon annan ta rådgivningen och inte själv utvecklas inom den rådgivande rollen. Detta kan kopplas tillbaka till Camilla Carlsson och Birgitta Åhlander från FAR som säger att det finns en osäkerhet bland redovisningskonsulter att ta på sig rollen som rådgivare (Fortnox, 2019) . Även i den sociotekniska teorin säger Mumford att det är viktigt att arbetsuppgifterna är anpassade till arbetstagarens nivå av kunskap (Mumford, 2006).
När det kommer till hur man vill förvärva kompetens säger tre av de intervjuade att en blandning av interna kurser och externa kurser är det bästa. Enligt R1 finns det fördelar med interna kurser då de kan anpassas till byråns system och arbetssätt.
Detta kan kopplas till sociotekniska teorin av att anpassning till arbetstagarens nivå och utveckling samt att det stödjer den tekniska aspekten av teorin, det vill säga, att individerna får utvecklas inom den teknik som arbetsgivaren valt (Mumford, 2006).
R8 säger att det är viktigt med externa kurser för att man inte ska bli för fokuserad på sin egen byrå och dess arbetssätt. Även R1 säger att på externa kurser kan man träffa andra kollegor i branschen och som man kan få “input” från. Vilket också Mumford (2006) säger i den sociotekniska teorin gynnar individen. Enligt den institutionella teorin vill en organisation inte framstå som avvikande och nonchalant, därför är den
öppen för idéer och trender i samhället (Meyer och Rowan, 1977). Ett sätt att få idéer är att redovisningskonsulten åker på externa kurser för att få kontakt och diskutera med branschkollegor.
5.3.2 Analys av redovisningskonsulternas upplevelse av arbetsgivarens stöd
Alla redovisningskonsulter som intervjuats uttrycker att de känner stöd från arbetsgivaren till att utveckla kunskaper och färdigheter som kan vara viktiga i den rådgivande rollen. Detta faller i linje med vad sociotekniska teorin anser viktigt. Dvs att medarbetare får stöd med kompetensutveckling vid införandet av ny teknik som oftast resulterar i nya arbetssätt och därmed förändrade arbetsuppgifter (Mumford, 2006). I detta fall handlar det alltså om att automatiseringen och AI medfört att redovisningskonsulterna går mot en mer rådgivande roll, både utifrån empirin och litteraturen, och därmed nya kompetenskrav. För att utvecklingen ska anses ske i balans enligt teorin måste medarbetarna få rätt hjälp och stöd att utvecklas inför det nya arbetssättet vilket de intervjuade redovisningskonsulterna alltså upplever att de får. R5 uttrycker dock att hon gärna hade önskat ännu mer stöttning från arbetsgivaren, men just nu finns det tillräckligt många som är inriktade på rådgivning inom byrån. Sociotekniska teorin belyser denna aspekt med att det är viktigt att alla individer i organisationen ska få utvecklas mot de arbetsuppgifter som i framtiden anses viktiga. Automatiseringen och AI kommer i framtiden, enligt litteraturen och utifrån vad de intervjuade redovisningskonsulterna tror, ta över ännu mer av det löpande arbetet och bokslutsarbetet. Därmed kan det tänkas bli ett ökat tryck på arbetsgivare att utbilda alla sin personal och hjälpa dem att få rätt erfarenheter för att övergå till den rådgivande rollen. Sociotekniska teorin stödjer även R6 svar om att hon önskar och vill ha mer individuellt anpassade utbildningar i framtiden.
R2 belyser en aspekt som även går att utläsa av litteraturen, även om arbetsgivaren ger stöd, ställer den rådgivande rollen krav på färdigheter som delvis kan vara svåra att förvärva, t ex krav att redovisningskonsulten är och trivs med att vara utåtriktad och sälja sina tjänster (Balans, 2018). Detta kan, vilket R2 tror, medföra att andra typer av människor söker sig till yrket än det hittills gjort.
6 Slutsats
I detta avslutande kapitel kommer vi dra slutsatser för att besvara vår forskningsfråga. Vidare kommer vi att presentera studiens bidrag till teorin, betydelse för redovisningsbranschen i praktiken samt förslag till vidare forskning.