Kandidatuppsats
Redovisningskonsulten och den rådgivande rollen
En kvalitativ studie om förändrade kompetenskraven som följer med den rådgivande rollen
Kandidatuppsats
Redovisningskonsulten och den rådgivande rollen
En kvalitativ studie om förändrade kompetenskraven som följer med den rådgivande rollen
Författare:
Redovisningskonsulten och den rådgivande rollen - En kvalitativ studie om förändrade kompetenskraven som följer
Anna Centerman Jasna Jagunic Patrik Johansen
Förord
Denna uppsats är ett resultat av vårt examensarbete i ekonomistyrning och
redovisning vid Linnéuniversitetet. Vår studie ämnar visa hur redovisningskonsulter upplever att automatiseringen och AI påverkat deras arbetsuppgifter, den rådgivande rollen och medföljande kompetenskrav. Den har varit möjlig tack vare de
redovisningskonsulter som ställt upp med sitt deltagande i vår undersökning. Vi vill därmed rikta ett stort tack till alla Er som tagit sig tid och delat med sig av sina erfarenheter till oss.
Vi vill också rikta ett varmt tack till vår handledare som engagerat sig och gett oss värdefulla synpunkter under uppsatsens gång. Denna feedback har hjälpt oss att förbättra uppsatsens kvalitet och utformning.
Trevlig läsning!
Växjö, 2021-01-07
_______________ ____________ _____________
Anna Centerman Jasna Jagunic Patrik Johansen
Sammanfattning
Titel: Redovisningskonsulten och den rådgivande rollen -
En kvalitativ studie om kompetenskraven som följer med den rådgivande rollen.
Författare: Anna Centerman, Jasna Jagunic, Patrik Johansen
Program: Examensarbete i ekonomistyrning och redovisning (kandidatexamen) Handledare: Petter Boye
Institution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö
Inledning: Automatiseringen och AI:s påverkan på redovisningsbranschen blir allt större och tar i många fall över redovisningskonsulternas arbetsuppgifter. Den tid som frigörs kan redovisningskonsulterna använda till rådgivning åt sina kunder.
Detta ställer dock krav på nya kompetenser hos redovisningskonsulten.
Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för redovisningskonsultens upplevelse av förändrade arbetsuppgifter, rådgivande roll och medföljande kompetenskrav, till följd av automatisering och AI. Vidare vill vi skapa en ökad förståelse för hur redovisningskonsulterna upplever sin kompetens i den rådgivande rollen och möjlighet till kompetensutveckling.
Metod: För att öka förståelsen för vårt valda ämne har vi använt en abduktiv forskningsansats. Vi har valt att bygga uppsatsen på en kvalitativ metod för att besvara studiens syfte, där redovisningskonsulter från olika redovisningsbyråer har intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter.
Slutsats: Automatiseringen och AI har medfört att redovisningskonsulternas arbetsuppgifter förändrats från att sköta löpande bokföring och bokslut till en allt mer rådgivande roll. Förändringen ställer nya krav på redovisningskonsulternas kunskap och färdigheter, där de mest framträdande kompetenserna som följer med den rådgivande rollen är ökad ekonomisk sakkunskap, teknisk kunskap, kommunikationsförmåga samt social kompetens. Kompetensutvecklingen har och sker bäst genom en kombination av praktisk erfarenhet, utbyte med kollegor och teoretisk utbildning.
Nyckelord: Redovisning, automatisering, artificiell intelligens, rådgivande roll, kompetenskrav
Abstract
Title: The accounting consultant and the advisory role – A qualitative study of the competence requirements that accompanies the advisory role.
Author: Anna Centerman, Jasna Jagunic, Patrik Johansen
Course: Degree Project in Financial Management and Accounting, (Bachelor degree) Supervisor: Petter Boye
Institution: School of Economics at Linnaeus University, Växjö
Background: The automation and AI's impact on the accounting industry is
constantly evolving and has in many cases taken over accounting consultant´s tasks.
As technology continues to take over simpler and more routined tasks, accounting consultants can act as more of an advisor to their clients. Due to this, accountants need to acquire a new set of skills.
Purpose: The purpose of this thesis is to create an understanding of the accounting consultant's experience of changed tasks, advisory role and accompanying
competence requirements, as a result of automation and AI. Furthermore, we want to create a wider understanding of how accounting consultants experience their
competence in the advisory role and the opportunity for competence development.
Method: To increase the understanding of our subject, we have used an abductive research method. To answer the purpose of our study, we have chosen to build this essay on a qualitative method where accounting consultants from different
accounting firms have been interviewed about their experiences.
Conclusion: Due to automation and AI the tasks of accounting consultants have changed from ongoing accounting and financial statements to a more advisory role.
The change sets new demands on accounting consultant`s knowledge and skills, where the most prominent competencies for the advisory role are increased financial expertise, technical knowledge, communication skills and social competence.
Competence development has and continues work best through a combination of practical experience, exchange with colleagues and theoretical training.
Keyword: Accounting, automation, artificial intelligence, advisory role, competence requirements.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 3
1.3 Forskningsfråga ... 5
1.4 Syfte ... 6
2 Metodiska val för studiens genomförande ... 7
2.1 Förförståelse för redovisningsbranschen och författarnas individuella bidrag ... 7
2.2 Val av kvalitativ forskningsmetod ... 8
2.3 Val av abduktiv forskningsansats ... 8
2.4 Urval av redovisningskonsulter ... 9
2.5 Val av intervju som datainsamlingsmetod ... 10
2.6 Val av semistrukturerad intervju ... 10
2.7 Hur intervjuerna gick till ... 11
2.8 Transkribering ... 11
2.9 Metod för analys av intervjuvdata ... 12
2.10 Beskrivning av kvalitetsmåtten reliabilitet och validitet ... 13
2.11 Hur vi uppfyller de forskningsetiska övervägandena ... 15
3 Teoretiskt ramverk ... 16
3.1 Automatiseringens påverkan på redovisningskonsulternas arbetsuppgifter ... 16
3.2 Artificiell intelligen och dess påverkan på redovisningskonsulternas arbetsuppgifter 17 3.3 En beskrivning av den rådgivande rollen ... 19
3.4 Kompetenskraven till den rådgivande rollen ... 21
3.5 Institutionella teorins påverkan på redovisningskonsulternas väg mot den rådgivande rollen ... 23
3.6 Den sociotekniska teorins betydelse för individens kompetensutveckling ... 25
3.7 Syntes av uppsatsens teoretiska ramverket ... 26
4 Redovisningskonsulternas upplevelse av den rådgivande rollen ... 28
4.1 Automatisering och AI;s påverkan på redovisningskonsulternas arbetsuppgifter ... 29
4.2 Redovisningskonsulternas upplevelse av den rådgivande rollen ... 32
4.3 Redovisningskonsulternas upplevelse av vilka kompetenskrav som följer med den rådgivande rollen ... 35
4.3.1 Redovisningskonsulternas upplevelse av kompetensutveckling ... 38
4.3.2 Redovisningskonsulternas upplevelse av arbetsgivarens stöd ... 39
5 Analys av redovisningskonsulternas upplevelse ... 40
5.1 Analys av automatisering och AI;s påverkan på redovisningskonsulternas arbetsuppgifter ... 40
5.2 Analys av redovisningskonsultens upplevelse av den rådgivande rollen ... 42
5.3 Analys av redovisningskonsulternas upplevelse av de kompetenskrav som krävs i den rådgivande rollen ... 45
5.3.1 Analys av redovisningskonsulternas upplevelse av kompetensutveckling ... 47
5.3.2 Analys av redovisningskonsulternas upplevelse av arbetsgivarens stöd ... 49
6 Slutsats ... 50
6.1 Övergången mot en rådgivande roll och nya kompetenskrav ... 50
6.2 Studiens bidrag till teorin... 51
6.3 Studiens betydelse för redovisningsbranschen i praktiken ... 52
6.4 Förslag till vidare forskning ... 53
Referenslista ... 54
Appendix 1 – Brev till till potentiella respondenter ... 60
Appendix 2 – Intervjufrågor ... 61
Appendix 3 – Sammanfattning av empirin ... 63 Figurförteckning
Figur 1. Syntes av uppsatsens teoretiska ramverket Tabellförteckning
Tabell 1. Lista över intervjuade redovisningskonsulter
1 Inledning
I detta kapitel presenteras en bakgrund och problematisering till studiens forskningsområde. Vidare presenteras studiens forskningsfråga och syfte.
1.1 Bakgrund
En redovisningskonsult definieras som en extern konsult som yrkesmässigt och självständigt utför redovisningstjänster (SOU 1989:59, s.13). Vanliga uppgifter som utförs är löpande bokföring, deklarationer, bokslut, årsredovisning, ekonomisk planering och budgetarbete. Redovisningskonsulten kan också ha en mer rådgivande roll och hjälpa företag med utveckling samt att tolka och analysera information som sedan omvandlas till beslutsunderlag (FAR 2020; Srf konsulterna 2020).
Yrket redovisningskonsult har genomgått flera stora förändringar sedan 2006 då standarden för redovisnings- och lönetjänster (REKO) togs fram. I samband med detta infördes auktoriseringen av redovisningskonsulter och 2010 blev sedan revisionen frivillig för små bolag. Även om den senaste förändringen främst berör revisorer påverkade den även redovisningskonsultens roll. När revision blev frivillig avstod många företagare från att anlita en revisor. Istället frågade de den redovisningskonsult, som sedan länge, har skött deras bokföring, om råd i ekonomiska frågor (FAR 2020; Srf konsulterna 2020). Men den största förändringen för redovisningskonsulter är den digitaliseringen som skett och fortfarande sker med och kring deras arbetsuppgifter (Kairos Future 2016).
Många branscher, däribland redovisning och revision, har i många avseende redan gått mot ett paradigmskifte. Mycket pekar dock på att detta bara är början och att utvecklingen kommer att accelerera ytterligare när det kommer till digitalisering (Kairos Future 2016). Automatisering och artificiell intelligens (AI) är två av de största förändringarna inom digitaliseringen som kommer att påverka redovisningsbranschen (Moll & Yigitbasioglu, 2019; Kairo Future, 2016).
Automatisering inom redovisning betyder att enkla repetitiva uppgifter sköts av datorn men redovisningskonsulten behövs fortfarande för att styra datorn (Rundqvist, 2019). AI bygger på ett dataprogram som lär sig främst kognitiva funktioner såsom förmåga att lära sig av tidigare händelser och genom dessa händelser lösa problem, planera en sekvens av handlingar och att generalisera helt utan redovisningskonsultens inblandning (Delphi, 2019).
Många forskare och branschansvariga är överens om att automatiseringen och införandet av AI utgör en möjlighet för redovisningskonsulter men kommer innebära att yrket får en ny innebörd (Kokina & Davenport, 2017; Jedrzejka, 2019; Kairo Future, 2016; Moll & Yigitbasioglu. 2019). I dag används automatiserade processer och AI för att effektivisera arbetsprocessen för redovisningskonsulterna (Cooper, Holderness, Sorensen & Wood, 2019). En arbetsuppgift som görs på 17 sekunder efter införandet av automatisering och AI tog det tidigare 16 timmar att utföra. Även andelen fel i bokföringen minskar från 10 % till 0,01% när arbetsuppgifterna görs digitalt. (Cooper et al, 2019).
Redan i början av 2000-talet började PwC att automatisera och använda AI gentemot sina kunder. Tillsammans med ett större bensinbolag togs beslutet att samtliga enskilda bolag under samma bensinbolags namn skulle automatisera sin redovisningsprocess tillsammans med PwC. Inga fakturor, kontoutdrag eller annan information skulle längre finns på papper, allt skulle skötas digitalt. Konteringen automatiserades och avstämning av check sköttes med hjälp av tekniken. Där och då kändes det som science fiction men i dag är detta den verklighet redovisningskonsulterna jobbar i enligt de flesta redovisningsbyråer (Hogia 2020, Visma 2020; Pepic 2020; Fortnox 2020).
Visma, som utvecklar bokföringsprogram, skriver på sin hemsida (Visma, 2020) att AI redan används i deras bokföringssystem, t ex lär sig programmet genom historik hur fakturan ska bokföras både för kund- och leverantörsfakturor. Andra exempel på AI-användning i Vismas bokföringssystem är att AI använder historik från flera kunder för att hjälpa varje företag att bokföra rätt genom att identifiera leverantören.
Genom att ta historik från flera kunder kan systemet identifiera olika typer av konteringar på t ex skattekontot. Om kunden använder sig av digitala kontoutdrag kan dessa laddas upp i programmet som sedan utför en automatisk avstämning av företagets bankkonto med hjälp av AI (Visma 2020).
Daniel Nilsson, Hogias AI-expert, (Hogia, 2020) säger att AI i dag stödjer redovisningskonsulten i dess arbete. Han fortsätter berätta att AI används av redovisningskonsulten för att flagga för risker och fel i bokföringen. Även Istner- Byman (2019) menar att AI används inom redovisningen för riskanalys och för att upptäcka bedrägerier.
I en intervju för Balans beskriver Maria Svensson, auktoriserad redovisningskonsult, att arbetet tack vare den nya tekniken blivit mer utmanande men också intressantare.
Hon berättar: “I stället för att sitta och mata in siffror och göra mindre kvalificerade uppgifter har jag fått en annan roll gentemot kunden. Tidigare kom jag in i början av processen och fanns med när uppgifter skulle in i systemet. Nu är jag med i slutet och får hjälpa till att jobba med produkterna som blir resultatet av automatiseringen. Vi människor kommer alltid att behövas, någon som hjälper företagen att tolka de rapporter och siffror som kommer ut.” (Balans 2019).
1.2 Problemformulering
Då enklare och mer rutinmässiga arbetsuppgifter tas över av automatisering och AI kommer redovisningskonsulter inte alls ägna sig åt att utföra bokföring och ta fram finansiella rapporter utan istället få en allt mer rådgivande roll (Jedrzejka, 2019;
Kairos Future, 2016; Kokina & Davenport, 2017).
Camilla Carlsson, expert inom redovisning på FAR, beskriver utvecklingen mot en mer rådgivande roll som en stor möjlighet och som kommer att göra yrket mer attraktivt. Samtidigt betonar hon att det också innebär en stor utmaning. Den nya tekniken och övergången till en mer rådgivande roll ställer nya krav där en översyn av arbetssättet är nödvändig. Här ingår bland annat behovet att se över redovisningskonsulternas kompetens betonar Carlsson (Finago, 2018).
I den rådgivande rollen ingår att tolka finansiella rapporter och resultat samt förse styrelsen med relevant information (Kokina & Davenport, 2017).
Redovisningskonsulter har alltid haft en viktig roll när det kommer till att hjälpa företag att ta fram, tolka, bedöma och utvärdera finansiell information. Denna analytiska färdighet kommer fortsatt att vara aktuell och väntas i och med den rådgivande rollen bli ännu mer betydelsefull (Jedrzejka, 2019; Hadjipetri Glantz, 2020).
Kokina & Davenport (2017) fortsätter med att säga för att vara en riktigt bra rådgivare krävs det ökad kunskap om kundernas företag, social kompetens och att kunna kommunicera. Även branschexpert Jan Söderling, menar att det är de mjuka värdena, dvs kommunikationsförmåga och social kompetens som krävs i den rådgivande rollen (Hadjipetri Glantz, 2020), vilket Belin (2020), håller med om.
Redovisningskonsulten behöver ha en helhetsförståelse för kundernas verksamhet, konstatera Camilla Carlsson, expert inom redovisning på FAR. På det sättet säkerställs att beslutsunderlagen som redovisningskonsulten tar fram kan bidra med en bra överblick, ökad kontroll och ordning och reda i kundens företag (Finago 2018). Som rådgivare är det viktigt att kunna fånga kundens behov vilket är ytterligare en anledning till att djupare förståelse för kundens företag krävs, berättar Birgitta Åhlander från branschorganisationen FAR (Fortnox 2019).
Redovisningskonsulten behöver kunna samarbeta med olika företagsfunktioner och avdelningar i sin rådgivande roll. Detta ställer krav på god social kompetens och att kunna kommunicera (Jedrzejka, 2019). Ytterligare exempel på att det är viktigt med god kommunikationsförmåga är när informationen på ett begripligt sätt ska kommuniceras till kunderna, enligt FAR expert inom redovisnings Camilla Carlsson (Finago, 2018).
Även teknisk kunskap kommer bli allt mer av betydelse för yrket då redovisningskonsulten ska arbeta tillsammans med system som bygger på
automatisering och AI (Jedrzejka, 2019; Gotthardt, Koivulaakso, Paksoy & Saramo, Martikainen & Lehner, 2020; Hadjipetri Glantz, 2020).
Överlag saknas det empiriska studier på området för att få en djupare förståelse för hur utvecklingen av automatiseringen och AI påverkar redovisningsyrket (Moll &
Yigitbasioglu. 2019; Gulin, Hladika & Valenta, 2019). Gulin, Hladika och Valenta (2019) tillägger att den forskning som finns inom redovisning oftast är gjord på uppdrag av de stora revisionsbyråerna, som KPMG och PwC och visar att företag förbereder sig för den förändring som digitaliseringen inom redovisningsområdet innebär med nya IT-system och utbildning för sina anställda.
Den forskning som finns, har undersökt de förändringar som automatiseringen och AI innebär på redovisningsyrket med resultatet att redovisningskonsulterna går mot en allt mer rådgivande roll. Men vi saknar undersökningar där redovisningskonsulter tillfrågas om de upplever förändrade arbetsuppgifter och att de går mot en mer rådgivande roll. Dessutom saknar vi forskning kring vilka kompetenskrav redovisningskonsulterna anser behövs i den rådgivande rollen.
Vi hoppas att vår undersökning skall vara till hjälp för både blivande och nuvarande redovisningskonsulter. Det vore även intressant för redovisningsbranschen att få en djupare förståelse kring redovisningskonsultens upplevelse kring kompetenskraven.
Detta för att branschen ska kunna anställa rätt kompetens, ta fram utbildningar som driver branschen framåt och stötta sin personal.
1.3 Forskningsfråga
Hur upplever redovisningskonsulterna att automatiseringen och AI har påverkat deras arbetsuppgifter, rollen som rådgivare samt de kompetenskrav som följer med rollen.
1.4 Syfte
Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för redovisningskonsultens upplevelse av förändrade arbetsuppgifter, rådgivande roll och medföljande kompetenskrav, till följd av automatisering och AI. Vidare vill vi skapa en ökad förståelse för hur redovisningskonsulterna upplever sin kompetens i den rådgivande rollen och möjlighet till kompetensutveckling.
2 Metodiska val för studiens genomförande
Kapitlet inleds med en förklaring av den förförståelse som författarna till uppsatsen besitter och deras individuella bidrag till uppsatsen. Vidare kommer valet av den kvalitativa forskningsmetoden och abduktiva ansatsen att presenteras och motiveras.
Som avslutning presenteras och diskuteras studiens forskningsstrategi, forskningskvalitet och forskningsetik.
2.1 Förförståelse för redovisningsbranschen och författarnas individuella bidrag
Förförståelse belyser den kunskap och de erfarenheter som författarna har inom ett ämne innan studien genomförs (Gummesson, 2000). Vår samlade kunskap inom området redovisning kommer i första hand från studier i ämnet. Den teoretiska förförståelse har vi tillägnat oss genom vetenskapliga artiklar, faktaböcker och tidningsartiklar.
När det kommer till den empiriska kunskapen har en av oss erfarenhet av att under 10 år ha jobbat som redovisningskonsult. Enligt Gummesson (2000) finns det både för- och nackdelar med detta. Fördelarna är att det hjälpt oss som grupp att få en ökad empirisk förförståelse och en viss inblick i hur redovisningskonsultens arbetssituation kan se ut. Denna erfarenhet har också hjälpt oss i konstruktionen av våra intervjufrågor.
Nackdelarna med empirisk förförståelse är att det finns en risk för förutfattade meningar och antaganden baserade på tidigare erfarenhet när det kommer till analys av empiri. Det är därmed viktigt att de i gruppen som ännu inte har fått erfarenhet av yrket, bidrar med nya infallsvinklar och ett annat perspektiv. Detta minskar risken för att vi har förutfattade meningar vid analys och slutsats. Samtidigt vill vi förtydliga för alla läsare att vi under arbetet med denna uppsats beaktar dessa aspekter för att få en så neutral tolkning av empirin som möjligt även om Alvesson & Sköldberg, (2017) säger att det inte är möjligt att vara helt neutral i sin tolkning.
Författarna till uppsatsen har individuellt sökt lämpliga artiklar, böcker och övrig litteratur till studien, liksom tagit kontakt med respondenter. I övrigt har vi gemensamt, intervjuat, skrivit och sammanställt samtliga delar i uppsatsen.
2.2 Val av kvalitativ forskningsmetod
Val av forskningsmetod är en viktig förutsättning för att kunna genomföra en studie (Ejvegård 2009). Det finns två huvudsakliga metoder, kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, som tillämpas för att besvara en forskningsfråga och samla in data till undersökningen (Starrin & Svensson 1994). Val av forskningsmetod grundar sig i vilket resultat forskningen eftersträvar (Olsson & Sörensen, 2011). Kvalitativ forskningsmetod strävar efter en djupare förståelse inom ett ämne (Yin, 2013). Då vi söker förståelse för hur redovisningskonsulter själva upplever att automatiseringen och AI påverkat deras arbetsuppgifter, den rådgivande rollen samt de kompetenskrav som följer med rollen har vi valt den kvalitativa forskningsmetoden. Vi har valt att beskriva, tolka och analysera några utvalda redovisningskonsulters syn. Vilket är ytterligare ett argument att välja kvalitativ forskning (Yin, 2013).
En nackdel som oftast riktas mot den kvalitativa forskningen är att den inte går att generalisera, bland annat då antalet intervjuade i en undersökning aldrig kan matcha antalet enkäter som samlas in i en kvantitativ undersökning (Bryman & Bell, 2017).
Målet inom kvalitativ forskning och tanken med vår studie är få en djupare förståelse i ämnet utifrån redovisningskonsulternas upplevelse inte att generalisera.
2.3 Val av abduktiv forskningsansats
Val av forskningsansats speglar hur teori och empiri relaterar till varandra. Det finns tre huvudsakliga typer av vetenskapliga ansatser nämligen deduktion, induktion och abduktion vilken är en kombination av de två förstnämnda (Bryman & Bell, 2017). I denna studie har vi utgått ifrån en abduktiv ansats för att göra det möjligt att dra slutsatser genom att växla mellan teori och empiri. För att få en ökad förståelse för vårt valda forskningsområde började vi studien med att samla ihop information från artiklar, böcker och undersökningar. Informationen ligger till grund för valet av vår
teori och utformningen av våra intervjufrågor. Därmed tog vår studie utgångspunkt i en deduktiv forskningsansats vilket vi ansåg nödvändigt då vi själva saknade tillräckligt med kunskap inom ämnet för att påbörja insamlingen av empiri. Vi ville dock inte låsa oss helt vid de valda teorierna utan kunna justera det teoretiska ramverket utifrån respondenternas svar. En stor fördel med den abduktiva ansatsen är just att minska risken för att låsa sig vid förutbestämda teorier (Alvesson &
Sköldberg 2017). Tack vare att vi använt oss av en induktiv ansats när det kommer till respondenternas svar har vi kunnat utöka det teoretiska ramverket för att täcka in information som respondenterna beskrivit men vi saknat. Detta har i förlängningen möjliggjort för oss att kunna få en ökad förståelse och analysera den empiriska datan på ett mer heltäckande sätt.
2.4 Urval av redovisningskonsulter
I denna uppsats har vi gjort ett stratifierat målstyrt urval. Anledningen till denna typ av urval var att få så god samstämmighet som möjligt mellan forskningsfrågan och de intervjuade personerna, vilket kan uppnås med hjälp av stratifierat målstyrt urval (Bryman & Bell 2017).
Eftersom uppsatsen handlar om redovisningskonsulter är det naturligt att vi i denna uppsats intervjuar denna yrkeskategori. Vi satte en gräns på minst fem års yrkeserfarenhet. Detta för att respondenterna skall ha varit med om förändringar som utvecklingen av den digitala tekniken medfört samt ha en viss erfarenhet av redovisningskonsultens arbetsuppgifter. Olika redovisningsbyråer kan ha kommit olika långt i sin utveckling av automatiseringen och AI samt övergången till den rådgivande rollen. Därför valde vi att tillfråga och har strävat efter att intervjua redovisningskonsulter från olika redovisningsbyråer.
Själva urvalet gjordes genom att vi utnyttjade våra kontakter inom redovisningsområdet i första hand. Därefter tog vi kontakt med representanter för olika redovisningsbyråer.
2.5 Val av intervju som datainsamlingsmetod
Undersökningen i denna uppsats genomfördes med hjälp av intervjuer, detta för att det då finns möjlighet att fördjupa sig i ämnet och därmed få en ökad förståelse för det område som vi valt att studera. Fördelen med intervju är att det finns möjlighet att ställa följdfrågor, men även förklara en fråga så att inga missförstånd uppstår.
Respondenten har även möjlighet att ge ett mer fylligt svar (Bryman & Bell, 2017).
Detta till skillnad från enkät som skulle ge en ganska bred, men inte djup kunskap i ämnet (Bryman & Bell, 2017).
Deltagande observation, som också är en undersökningsmetod inom den kvalitativa forskningen, är heller inte ett alternativ pga Covid-19. Just denna form av observation innebär också att man engagerar sig under lång tid (Bryman & Bell, 2017) och till det finns det ingen tid till inom ramen för vår uppsats.
I denna uppsats har vi använt oss av intervjuer för att genomföra undersökningen och den insamlade empirin är vår primärdata. Primärdata är data som tidigare inte fanns, utan framkom i och med den nya undersökningen. Fördelarna är att forskaren vet varifrån informationen kommer, eftersom hen själv har samlar ihop den, samt att informationen är aktuell. Nackdelen med att göra en undersökning är att det tar tid (Staake, 2018).
2.6 Val av semistrukturerad intervju
Det finns två typer av intervjuer inom kvalitativ forskningsmetod, ostrukturerade och semistrukturerade (Alvesson, 2011; Bryman & Bell, 2019).
Enligt Alvesson (2011) använder sig forskaren av sina egna minnesanteckningar i den ostrukturerade intervjun och kanske ställer en eller två frågor till respondenten som får prata fritt om ämnet och forskaren följer upp de svar som hen tycker är relevant och faller inom forskningsområdet.
Med semistrukturerade intervjuer har forskaren en bas av frågor som ställs till alla respondenter men under intervju har forskaren möjlighet att ställa följdfrågor för att förtydliga och fördjupa sig i en viss fråga (Alvesson, 2011).
Vi valde en semistrukturerad intervju för att skapa en röd tråd genom intervjun med hjälp av en intervjuguide. Detta till skillnad från en ostrukturerad intervju som ställer krav på att intervjuaren själv håller den röda tråden (Bryman & Bell, 2017). Vi kunde med hjälp av intervjuguiden också säkerställa att frågorna var kopplade till vår forskningsfråga och syfte. Därmed minskade risken att vi missade information eller att någon fråga glömdes bort. Semistrukturerad intervju möjliggjorde även för oss att ställa följdfrågor och därmed fördjupa oss i respondenternas svar.
2.7 Hur intervjuerna gick till
Eftersom det pågår en Covid-19 pandemi, var det svårt att få träffa redovisningskonsulterna personligen, vilket hade varit det bästa alternativet enligt Gummesson (2000). Dessutom bor inte alla i vår grupp i Sverige. Därför genomförde vi intervjuerna med appen Zoom. Fördelarna med Zoom var att vi kunde spela in både ljud och bild. Detta medförde att vi under och efter intervjun kunde se respondentens reaktion både i tal och i ansiktsuttryck, samt till viss del kroppsspråk till skillnad från vid en telefonintervju. Vi utgick från öppna frågor och respondenterna fick svara fritt, för att inte styra respondenterna svar.
2.8 Transkribering
Transkribering betyder att vi skrev ut, dels de frågorna som intervjuaren ställde, men även de svar som respondenterna gav. Detta bör göras så noggrant som möjligt enligt Bryman och Bell (2017). Vi valde att transkribera intervjuerna eftersom vi ser det som en fördel att arbeta med texten och på så sätt minnas och förstå innehållet bättre, detta är även något som Bryman & Bell (2017) skriver om. Vi har även valt att transkribera för att underlätta momentet med analys av empirin då vi har kunnat strukturera svaren enligt våra teman.
Eftersom vi har använt oss av appen Zoom, har vi kunnat spela in samtliga intervjuer vilket har underlättat transkriberingen. Under transkriberingen har vi tittat på intervjun samtidigt som vi har skrivit ned vad som sagts. Ord som var meningslösa har vi tagit bort som t ex va och öh, men även där intervjuaren och respondenten pratar samtidigt. Det har tagit ca 6 timmar per intervju att transkribera.
Transkriberingarna utfördes av författarna till denna uppsats och påbörjades dagen efter själva intervjun för att ha den färskt i minnet.
2.9 Metod för analys av intervjuvdata
Kvalitativ data som erhålls genom intervjuer leder vanligtvis till stora mängder av ostrukturerat textmaterial som kan vara svårt att tolka (Patel & Davidsson 2003). För att intervjudata ska bli begriplig och användbar för studien är det viktigt att denna bearbetas och analyseras. Det finns flera olika kvalitativa analysmetoder och vilken som bör väljas är främst upp till forskaren och vilken typ av data som studien fokuserar på (Bryman & Bell 2017). Vi valde tematisk analysmetod för att kunna identifiera och upptäcka mönster eller teman i vår primärdata, vilket enligt Braun och Clarke (2006) är grundtanken med metoden. Redan i vår forskningsfråga utgick vi från olika fokusområden, dessa identifierades senare som uppsatsens teman;
automatisering och AI;s påverkan på arbetsuppgifter, rådgivande rollen och kompetenskrav. Uppsatsens teman användes vidare för att skapa en intervjuguide, ett teoretiskt ramverk samt struktur på vårt empiri- och analyskapitel.
Ett viktigt steg vid tematisk analys är att försöka reducera och koncentrera det ofta väldigt omfångsrika textmaterialet (Braun, V. & V. Clarke, 2006). Detta gjorde vi genom att flera gånger läsa igenom transkriberingarna och slutligen sammanfatta materialet i en tabell (se appendix 3) enligt uppsatsens teman. Detta hjälpte oss att bli mer insatta i respondenternas svar samt ta fram det mest väsentliga ur intervjuerna för vår studie. Men också urskilja likheter och skillnader mellan de olika intervjupersonernas svar.
Ytterligare en anledning till att tematisk analys valdes var för att kunna beskriva insamlad data på ett rikt och utförligt sätt, vilket metoden möjliggör och därmed
skapar förutsättning för en insiktsfull analys med många infallsvinklar (Braun &
Clarke, 2006). Vi analyserade vår empiri med uppsatsens identifierade teman. För att få ytterligare aspekter i vår analys använde vi även institutionella och sociotekniska teorin, vilket gav oss en djupare förståelse när det kom till våra respondenternas upplevelser. Genom att addera dessa teorier har vi försökt lyfta och fördjupa vår analysen samt möta en av nackdelarna med tematisk analysmetod att tolkningsutrymmet är begränsat till endast definierade teman (Braun & Clarke, 2006).
Kritik som framkommer mot kvalitativ analysmetod är att materialet kan tolkas olika beroende på vem som analyserar det (Bryman & Bell 2017). Även om forskarens förståelse är en viktig utgångspunkt vid kvalitativ forskning (Gummesson, 2000) har vi haft detta i åtanken vid analys av datan och helat tiden jämför våra tolkningar så att de stämmer överens med transkriberingen där respondenternas svar ordagrant framkommit. Dessutom har bearbetningen och analysen av materialet skett av samtliga tre författare vilket möjliggjort att vi fått olika perspektiv på resultatet.
2.10 Beskrivning av kvalitetsmåtten reliabilitet och validitet
I denna studie har vi använt oss av begreppen reliabilitet och validitet som mått på undersökningens kvalitet. Reliabilitet är ett mått på att undersökningen görs på ett tillförlitligt sätt och validitet handlar om att undersökningen är trovärdig dvs att den undersöker det som var avsikten att undersöka (Patel & Davidson, 2019).
För att få en ökad tillförlitlighet i denna uppsats har vi fört många diskussioner inom gruppen när vi skulle konstruera intervjufrågorna. Alvesson (2011) skriver att ett av de avgörande momenten i en undersökning är att tänka igenom frågorna i förväg och sedan var lyhörd genom intervjusituationen.
Vidare har majoriteten av de semistrukturerade intervjuerna genomförts med tre stycken intervjuare. Detta har möjliggjort att relevanta följdfrågor har kunnat ställas utifrån våra olika förkunskaper vilket Gummesson (2000) anser är viktigt.
Då vi har använt oss av appen Zoom och spelat in intervjuerna, har vi kunnat koncentrera oss på vad respondenterna har svarat istället för att behöva anteckna svaren. Tack vare detta har vi kunnat ta in respondenternas svar och ställa relevanta följdfrågor. För att öka tillförlitligheten i studien har vi även bekräftat respondenternas svar för att säkerställa att vi uppfattat dessa korrekt. Vidare har den transkribering vi gjort av intervjuerna varit så exakta som möjligt, vilket Kvale och Brinkmann (2014) säger ökar reliabiliteten.
Det finns två typer av generaliseringar. Den ena är den statistiska generaliseringen som görs till populationer, och den andra är den analytiska generaliseringen som görs för att bekräfta, förändra eller att utvidga en teori. I vår uppsats har vi använt oss av den analytiska generaliseringen. Detta eftersom vi har en abduktiv ansats som utmynnar i att vi skall bekräfta och vidga teorin (Yin, 2018).
Bryman & Bell (2017) skriver om ekologisk validitet. Den ekologiska validiteten handlar om att resultaten skall gå att använda i verkligheten samt i den miljö som redovisningskonsulten verkar. För att få en högre ekologisk validitet har vi valt att ställa frågor som har med intervjupersonens arbetsuppgifter i rollen som redovisningskonsul att göra. Vi har även valt att intervjua undersökningspersonerna i dess naturliga miljö, alltså på kontoret eller hemma. Dessutom får respondenten själv möjlighet att utforma svaret eftersom vi använder oss av öppna frågor.
För att säkerställa en viss kvalitet på våra källor har vi använt oss av vetenskapligt granskade artiklar. Förutom vetenskapligt granskade artiklar har vi även använt oss av aktuella tidningsartiklar, forskningsrapporter och avhandlingar, läroböcker men också internetsidor. Internetkällorna utgörs främst av information från branschorganisationer, branschansvariga och redovisningsbyråers hemsidor. Denna information har ansetts viktig för att öka förståelsen för ämnet och bidra med aktuell kunskap om utvecklingen på området. Vid samtliga källor har vi gjort en bedömning av författarens trovärdighet genom att analysera individens tidigare erfarenheter, yrke samt kompetens inom området. Vi har strävat efter att stärker våra argument
med mer än en källa. Vilket kan ökar trovärdigheten i studien (Bryman & Bell, 2017).
2.11 Hur vi uppfyller de forskningsetiska övervägandena
När det gäller forskningsetiska överväganden finns det fem etiska principer som forskare ej bör överträda. Dessa krav är: information, samtycke, konfidentialitet, anonymitet, samt att respondenterna ej skall råka illa ut på grund av sin medverkan i undersökningen (Bryman & Bell, 2017).
Vi har gjort följande för att uppfylla dessa krav i vår uppsats:
Informationskravet: Vid vår första kontakt med våra respondenter informerades de om syftet med vår uppsats, samt syftet med deras medverkan. Vidare informerades de om vilka moment som ingår i intervjuprocessen. Denna information kompletterades med ett mejl där vi konfirmerade deras medverkan och återigen beskrev vårt syfte och hur intervjun skulle gå till (Se appendix 1).
Samtyckeskravet: Innan intervjun påbörjades tillfrågades respondenterna om de ställde upp på intervjun av egen fri vilja och om de accepterade att intervjun spelades in.
Konfidentialitets- och anonymitetskravet; Uppgifterna i undersökningen har behandlats konfidentiellt. Endast författarna har haft möjlighet att ta del av inspelningarna och vi har själva gjort transkriberingarna. Vi kommer att radera de inspelade intervjuerna och transkriberingarna efter kursen. Deltagarna har själva fått välja om de vill vara anonyma eller inte.
De som deltagit i undersökningen skall inte behöva lida skada på grund av sin medverkan; Uppgifterna som framkommit i intervjun har behandlats konfidentiellt och inga obehöriga har fått tillgång till materialet. Respondenternas arbetsgivare har inte haft tillgång till vårt material, även om intervjun skett på arbetstid och det som framkommit i intervjun har därmed inte kunnat användas emot respondenterna på deras arbetsplats.
3 Teoretiskt ramverk
I detta kapitel kommer ett teoretiskt ramverk presenteras. Utifrån problemdiskussionen presenteras automatiseringens och den artificiella intelligensens påverkan på redovisningskonsulternas arbetsuppgifter. Därefter följer en beskrivning av den rådgivande rollen samt tillhörande kompetenskrav. Vidare presenteras den institutionella teorin och sociotekniska teorin. Avslutningsvis beskrivs en syntes av det teoretiska ramverket.
3.1 Automatiseringens påverkan på redovisningskonsulternas arbetsuppgifter
Automatisering innebär att man inför “steg i en process som gör att processen går mer eller mindre för sig själv” enligt Rundqvist på Nationalencyklopedins hemsida.
Rundqvist fortsätter att förklara syftet med automatisering är “att avlasta människans arbete och risker men också att höja effektiviteten och kvaliteten i en process” (NE, 2020).
Den teknik som gör det möjligt att automatisera heter Robot Process Automation (RPA) (Harrast, 2020). Ett exempel på hur tekniken används inom redovisningen är vid inskanning av fakturor, uppgifterna läses in till RPA som därmed kan automatisera processen genom att kontera, bokföra och arkivera dokumentet (Cooper et al, 2019).
Alla processer kan automatiseras i teorin men i praktiken måste automatiseringen vara lönsam. För att en arbetsuppgift skall vara lönsam att automatisera måste den vara en standardiserad process. Det handlar även om att det skall vara stora vardagliga arbetsuppgifter, stora volymer och regelbaserade uppgifter som hanteras i processen annars är den inte lönsam. Några av de arbetsuppgifter som kan vara aktuella för automatisering är bankavstämningar, leverantörsreskontran och bokföring av anläggningstillgångar (Cooper et al, 2019).
Carlsson (2018) skriver att genom att automatisera kan man minimera fel inom redovisningen. När man skriver siffror och ord för hand på ett papper kan dessa bli otydliga och därmed svårlästa. Genom automatiseringen sparar man tid, då automatisering genererar rätt siffror och ord från början. På detta sätt förenklas hanteringen. (Carlsson, 2018).
Tekniken att automatisera är inget som redovisningsbyråerna är ensamma om, utan dagens bokföringsprogram, appar och betalsystem använder sig av tekniken.
Redovisningsbyråns kunder får därmed möjlighet att ta del av tekniken enligt Cooper et al, (2019).
När det gäller att införa den nya tekniken i form av automatisering, är det inte alla som är övertygade att den kommer att revolutionera tillvaron. Gartner menar att den tvekan som företagen känner handlar om att de inte våga lita på att den nya tekniken verkligen kan ta de rätta besluten. Företagen tror heller inte att de blir lönsamma snabbt och ger den avkastning som var tänkt. Dessutom finns en rädsla för att tekniken skall göra fel vilken skulle kunna medföra att arbetet inte blir klart i tid (FAR, 2019).
3.2 Artificiell intelligen och dess påverkan på redovisningskonsulternas arbetsuppgifter
Forskningen kring AI startade för drygt 60 år sedan. Trots detta finns det än idag ingen vedertagen definition av begreppet (Boman, 2018). Enligt Delphi (2019) är AI ett datorprogram som har blivit programmerad med kognitiva funktioner såsom förmågan att lära sig av tidigare händelser och genom dessa händelser lösa problem.
Samt att planera en sekvens av handlingar och att generalisera helt utan redovisningskonsultens inblandning (Delphi, 2019).
Automatisering av enkla rutinmässiga arbetsuppgifter för redovisningskonsulter har i hög grad redan skett men framöver förväntas även arbete som inte är rutinmässigt samt kräver en viss kognitiv förmåga att kunna digitaliseras med hjälp av AI. Detta
kommer innebära att många yrken kommer att försvinna medan andra kommer att behöva förändras (Frey & Osborne 2017).
Elliot, Paananen och Staron (2020) säger att tidigare beskrev forskningen det som att AI skulle ta över beslutsfattandet helt från redovisningskonsulterna. Men idag pratar forskningen istället om att den nya tekniken kan vara ett stöd till redovisningskonsulterna i beslutsprocessen. Det handlar om att AI på mycket kort tid kan sätta sig in i stor mängd data, vilket människan inte kan. Genom att automatisera framtagningen av beslutsunderlagen med hjälp av AI görs beslutsprocessen snabbare (Elliot, Paananen & Staron, 2020). Beslutsunderlag från AI används t ex vid investering, men även för att kunna förutsäga hur stora företagets intäkter kommer att bli, vilket ger ett stöd vid budgetering (Zhang, Xiong, Xie , Fan & Gu, 2020).
Företaget 24SevenOffice (24SevenOffice, 2020) säger att de är ett företag som föddes i den digitala världen och använder sig av alla de hjälpmedel som finns för att underlätta redovisningen för företag, bland annat sitt bokföringsprogram AI Assistant. AI Assistant använder sig av kunskap från alla 24SevenOffice kunder, vilket ger AI information och historik i sådan mängd att en människa inte kan hantera det men AI kan. Denna kunskap används för att bokföra konsekvent och korrekt men redovisningskonsulten finns kvar som kontrollant av listor och rapporter, vilket även stöds av Petkov (2020).
Även Kokina & Davenport (2017) skriver att viktiga arbetsuppgifter för redovisningskonsulten är att arbeta tillsammans med AI och övervaka samt förbättra rapporter som är framtagna med hjälp av AI. Här ingår även att avgöra om mer, mindre eller annan information måste tas fram för att kunna presentera rapporterna för kunderna. (Kokina & Davenport, 2017).
Peter Bergman, produktägare på Hogia säger i en artikel på företagets hemsida att med AI, då bokföringen sker i realtid, går det snabbare att få en uppfattning om hur det går för bolaget och att nå ut med finansiell information till ägare och intressenter.
Med bokföring i realtid är informationen mer aktuell och relevant som underlag när
företagarna ska fatta beslut om hur de vill utveckla sin verksamhet. Men han betonar att redovisningskompetens alltid kommer att behövas och att redovisningskonsulterna istället får nya arbetsuppgifter, t ex att analysera siffrorna i de aktuella rapporterna (Hogia, 2018).
Användningen av AI är relativt nytt i redovisningsbranschen och Gulin, Hladika och Valenta, (2019) skriver att de undersökningar som gjorts pekar mot en digital förändring i branschen. Dock påpekar de att branschen endast är i en uppstartsfas och att det tar tid att få till en förändring. Därtill är det förenat med stora initiala kostnader att utveckla ett tekniskt system och utbilda sin personal (Gulin, Hladika &
Valenta, 2019). Även Petkov, (2020) säger att AI kommer med stora initiala kostnader, men han fortsätter med att säga att en av de största fördelarna med AI är att i det långa loppet blir billigare att använda än människan som arbetskraft (Petkov, 2020).
3.3 En beskrivning av den rådgivande rollen
Både FAR och Srf konsulterna uppger på sina hemsidor att arbetet till stor del består av löpande bokföring, bokslut, årsbokslut- eller årsredovisning, moms- och arbetsgivardeklaration, inkomstdeklaration samt koncernredovisning.
Redovisningskonsulter har förutom det löpande arbetet med redovisning, alltid haft en mer eller mindre rådgivande roll gentemot sina kunder och fungerat som ett bollplank (FAR, 2020; Srf konsulterna, 2020). Rådgivningen går ut på att ta fram, tolka samt analysera information som sedan kan omvandlas till beslutsunderlag, uppgifter som är svåra att automatisera (Kokina & Davenport, 2017). FAR (2020) och Srf konsulterna (2020) beskriver att viktiga arbetsuppgifter inom ramen för rådgivningen är att hjälpa företag med att ta fram budget och prognoser, beräkna nyckeltal och lönsamhet, skapa system och rutiner samt ge stöd vid affärsutveckling.
Redovisningskonsulten ska i den rådgivande rollen ha ett framåtblickande och proaktivt perspektiv (Srf konsulterna, 2020).
Historiskt sett har redovisningskonsulterna gjort mycket manuellt arbete, men i och med automatiseringen och AI har en stor del av dessa uppgifter tagits över av den
nya tekniken. Istället antyder forskningen inom ämnet att redovisningskonsulterna mer och mer går mot en rådgivande roll (Kokina & Davenport 2017; Jedrzejka, 2019; Kairo Future, 2016). Enligt Björn Elfgren, VD Wint, kommer ca 80 procent vara rådgivning och 20 procent redovisning i framtiden. Idag är det de omvända (Kairo Future, 2016).
Övergången till en mer rådgivande roll innebär nya krav på redovisningskonsulterna.
Enligt Camilla Carlsson och Birgitta Åhlander från branschorganisationen FAR finns det därmed en osäkerhet hos många i branschen när det gäller att gå in i en mer rådgivande roll (Fortnox, 2019).
I och med den rådgivande rollen blir redovisningskonsulten tvungen att sälja sin kunskap vilket blir en utmaning för många, menar Mikael Carlsson, branschansvarig på Srf konsulterna. Tidigare när redovisningskonsulterna utförde mer standardiserade arbetsuppgifter fanns inte samma behov av att sälja in tjänster utöver löpande bokföring. Men nu när dessa enkla arbetsuppgifter i allt högre grad automatiseras måste redovisningskonsulterna visa på specifika kunskaper (Finago, 2018).
“Ska man vara rådgivare är det bra att ha stor erfarenhet av vad som händer i olika situationer. Det är därmed lättare för mig som är 58 att berätta när du ska ha ett dotterbolag för annars händer A, B och C, än det är för någon som är 20 år gammal och som inte har varit med om det tidigare.” säger Mikael Carlsson, branschansvarig på Srf konsulterna (Finago, 2018).
Flera forskare stödjer Mikael Carlssons resonemang. Kokina och Davenport (2017) och Gotthardt et al. (2020) lyfter i sin forskning fram att automatiseringen och utvecklingen av AI innebär en högre efterfrågan på redovisningskonsulter med erfarenhet och som arbetat många år inom branschen. Nyexaminerade har traditionellt utfört enklare och mer rutinmässiga arbetsuppgifter som tas över av den nya tekniken. Arbetsuppgifterna som är kvar är mer komplexa och kräver erfarenhet (Kokina & Davenport, 2017; Gotthardt et al., 2020).
3.4 Kompetenskraven till den rådgivande rollen
I en rapport från RATIO, skriver författarna Karlson och Fergin, (2013) att kompetens kan förstås som en balans mellan teoretisk kunskap, praktisk kunskap och omdömeskunskap. Den teoretiska kunskapen är vetenskaplig, bevisbar och generaliserbar. Praktisk kunskap handlar istället mer om hur man gör saker och ting och kan därmed sägas vara färdigheter. Omdömeskunskap är en typ av praktisk kunskap/färdighet och handlar om gott omdöme. Det räcker enligt författarna inte med teoretisk utbildning, utan det krävs även praktisk erfarenhet och kritisk reflektion över gjorda erfarenheter för att bli kompetent i de flesta sammanhang.
(Karlson & Fergin, 2013) Utifrån detta har vi definierat kompetens i vår uppsats som kunskap och färdigheter som behövs i rollen som rådgivare.
Rollen som rådgivare ställer enligt litteraturen följande krav på kompetens:
Analytiska färdigheter; Inom redovisning har det alltid ställts krav på analytisk färdighet. Men i och med automatiseringen och AI kommer kravet på kompetensen öka i och med att redovisningskonsulterna har en viktig roll när det kommer till att analysera siffrorna och underlaget som tekniken tar fram (Kokina & Davenport, 2017; Jedrzejka, 2019; Elliot, Paananen & Staron 2020).
Analytisk färdighet används även för att kunna lösa olika typer av problem och fatta beslut. Man måste förstå vad det handlar om för att det skall vara en effektivt och/eller ett kreativt sätt att gå tillväga på. Det kan handla om att upptäcka mönster och tolka information (Björkman, 2020)
Kunskap om kundernas företag; Redovisningskonsulter sitter redan i dag på stor kunskap om kunden, men det gäller att använda den kunskapen och ställa de rätta frågorna till kunden, enligt Camilla Carlsson och Birgitta Åhlander från FAR. De fortsätter med att säga att all rådgivning inte behöver handla om stora beslut eller investeringar utan kan vara mindre, enklare saker som hur man ska strukturera sin
redovisning eller hur man förändrar en del av sin redovisningsprocess (Fortnox, 2019).
Kunskapen som redovisningskonsulten har handlar inte bara om företaget. Utan konsulten får ta ett helhetsgrepp om kunden där förutom företaget även privatekonomin och livsmål ingår, säger branschexperter Jan Söderling, (Hegelund, 2018).
I dag jobbar många redovisningskonsulter med kunder i flera branscher. Enligt Camilla Carlsson, vore det bättre att redovisningskonsulten i framtiden specialiserade sig på en bransch. Detta skulle göra att kompetensen blev smalare men djupare, inom ett visst område (Finago, 2018).
Social kompetens; Eftersom rådgivning kommer att var en stor del av arbetsuppgifterna blir den sociala kompetensen viktigare och viktigare (Kokina &
Davenport, 2017; Balans, 2018). Bara för några år sedan kunde en redovisningskonsult utföra det mesta av sitt arbete utan att ens träffa kunden, jobbet förmedlades av kundens revisor, säger Anders Hell. Han fortsätter med att säga att idag måste du som redovisningskonsult vara mer utåtriktad, kunna prata med din kund och samtidigt läsa av vad deras behov är just nu. Detta för att i förlängningen kunna sälja in rådgivande tjänster till sin kund (Balans, 2018).
Kommunikationsförmåga; Eftersom redovisningskonsulternas arbetet till stor del handlar om att interagera med kunden måste de veta hur man skall kommunicera.
God kommunikationsförmåga kommer göra att kunderna engagerar sig mer, att relationen blir mer förtrolig, att kunden kan öppna sig och rådgivaren kan därmed ge bättre råd. (Dale Carnegie, 2018).
För att få fram sitt budskap till kunden, kring den analys som gjorts på kundens rapporter, krävs att informationen kommuniceras på ett begripligt sätt. För att lyckas med detta krävs en god verbal och skriftlig kommunikationsförmåga enligt Camilla Carlsson på FAR (Finago, 2018).
Tidigare kommunicerade man mer verbalt. Men numera har det skett en kraftig ökning av den skrivna kommunikationen, t ex mejl, men även att läsa den skrivna kommunikationen. Vilket gör att redovisningskonsulten behöver kunna inte bara kommunicera verbalt utan även skriftligt (Cöster och Westelius, 2016).
Teknisk kunskap; Eftersom redovisningskonsulter allt mer arbetar tillsammans med system som bygger på automatisering och AI behöver de en viss grad av teknisk kunskap (Jedrzejka, 2019; Gotthardt et al, 2020; Elliot, Paananen & Staron, 2020).
För en redovisningskonsult handlar det om att kunna förstå hur man skulle kunna integrera olika system och vad man skulle kunna få ut av dessa. Denna kunskap kan komma väl till pass när redovisningskonsulten föreslår kunden att denne ska satsa på en automatiserad redovisningsprocess (Charlotta Marténg, 2019).
Eftersom utvecklingen går mer åt ett teknikintensivt arbetsliv, måste medarbetarna hålla sig uppdaterade för att vara konkurrenskraftiga. Detta görs genom att de utvecklar den tekniska kompetensen. Arbetsgivaren kan lägga upp en kompetensstrategi för att säkerställa att redovisningskonsulterna utvecklar den tekniska kompetensen (Belin, 2020). Men ansvaret menar Belin (2020) måste ligga på individen att ta till sig den nya kunskapen.
Den största svårigheten är inte att lära sig tekniken utan att bli medveten om att tekniken finns, och förstå att den kan underlätta verksamheten enligt Accountancy Europes undersökning (Zager, Decman & Rep, 2020).
3.5 Institutionella teorins påverkan på redovisningskonsulternas väg mot den rådgivande rollen
Institutionella teori handlar om hur organisationer påverkas av sin omgivning som består av bland annat andra organisationer samt formella- och informella regler.
Utifrån sin omgivning, förändras organisationer successivt, bland annat efter vad som är på modet för tillfället. Inom redovisnings forskningen har teorin använts med
stor framgång och möjliggör att studera utvecklingen av organisationer (Rimmel &
Jonall, 2016).
Forskningen inom redovisning har utvecklat olika typer av institutionell teori (Rimmel & Jonall, 2016). En vanlig indelning av teorin utgörs av tidig institutionell teori och nyinstitutionell teori. Den tidiga institutionella teorin fokuserar på en organisations agerande i relation till omgivningen samt hur yttre faktorer påverkar organisationen (Eriksson-Zetterquist, 2009). Nyinstitutionella teorin belyser att organisationer strävar efter att uppnå legitimitet. Den formella strukturen, t ex tekniska lösningar, redovisning och informationssystem används för att få organisationen att framstå som lämplig. Om en organisation inte tar till sig förändringar, ideer och moden i samhället kommer den att framstå som nonchalant och avvikande. Detta leder i sin tur till att den kommer ha svårigheter att uppfattas som legitim av sin omgivning. Att uppfattas som legitim av sin omgivning är avgörande för en organisations överlevnad och framgång (Meyer och Rowan, 1977).
För att säkerställa sin legitimitet försöker organisationer efterlikna varandra i hög grad (Meyer och Rowan, 1977). Denna process kallas isomorfism och kan enligt DiMaggio och Powell (1983) urskiljas i tre delar, tvingande-, mimetisk- och normativ isomorfism. Den tvingande isomorfismen innebär att formella och informella krafter från samhället och andra företag påtrycker organisationer i en viss riktning. Det kan t ex handla om lagar och normer som tvingar företaget att bokföra, rätta sig efter utsläppsregler, konsumentlagar eller skydd för sina anställda.
Organisationer är delvis tvingade att rätta sig efter kraven men det skapar också förutsättning för företaget att säkerställa ekonomiska resurser, inflytande och makt.
Mimetisk isomorfi beskriver hur företag vid osäkerhet tenderar att imitera varandra.
Det kan handla om t ex osäkerheten inför ny teknik eller nya arbetssätt. Genom att efterlikna andra framgångsrika organisationer vill företag säkerställa sin egna överlevnad och konkurrenskraft. Processen kan både vara medveten och omedveten.
Ett exempel är införandet av japansk företagsmodell, då många japanska företag med stor framgång använt sig av denna modell började allt fler företag världen över tillämpa japanska metoder även i sina organisationer i hopp om att skapa legitimitet.
Normativ isomorfi utgörs av påtryckningar i form av professionalisering. Det handlar om inflytande från utbildningar och professionella nätverk. Både universitet och professionella nätverk skapar normer, värderingar och nya metoder. Utbildningar bygger på normativa standarder som ska göra yrkesutövare jämförbara t ex revisorer.
Yrkena har vanligtvis stark koppling till sina yrkesorganisationer som bestämmer professionellt tillvägagångssätt och beteende (Eriksson-Zetterquist, 2009; Rimmel &
Jonall, 2016).
3.6 Den sociotekniska teorins betydelse för individens kompetensutveckling
Enligt Mumford (2006) säger den sociotekniska teorin att alla organisationer består av sociala och tekniska aspekter. Dessa är ömsesidigt beroende av varandra. Vid förändring i en av aspekterna blir den andra aspekten påverkad. Vilket leder till att den kan välja att förändras med förändringen och organisation blir framgångsrik eller vara motståndare till förändringen vilket gör att organisationens förlorar sin effektivitet (Mumford, 2006).
Teorin utvecklades under 1950-talet i Storbritannien. Teorin menar att den tekniska aspekten, som definieras som datorer, maskiner och företag inte ska äga förändringen utan även den sociala aspekten, de anställda, ska ha lika stort inflytande över förändringen.
När Mumford (2006) skriver om de sociala aspekterna, dvs vad som påverkar individen, menar han att arbetsuppgifterna måste passa individen och vara krävande på rätt nivå, vara varierande, finnas möjlighet att utvecklas och lära sig mer inom sitt område, finnas utrymmer för den enskilda individen att fatta beslut, måste vara arbetsuppgifter som övriga världen anser är viktiga, samt att det finns en möjlighet att utveckla sig för framtiden. Men även att det ska finnas stöd från arbetsgivaren när det kommer till utbildning men även mindre saker som stöd vid utförandet av dagliga arbetsuppgifter (Mumford, 2006).
Mumford (2006) skriver om den tekniska aspekten som öppna system när det kommer till organisationens relation till sin omgivning. Med omgivning menar Mumford, medarbetare, andra avdelningar inom samma organisation, ledning men även den externa omgivningen i forma av konkurrenter, trender inom branschen och kunder (Mumford, 2016).
3.7 Syntes av uppsatsens teoretiska ramverket
Figur 1: Syntes av uppsatsens teoretiska ramverket
Med hjälp av uppsatsens teoretiska ramverk har vi analyserat redovisningskonsultens upplevelse av förändrade arbetsuppgifter, den rådgivande rollen och tillhörande kompetenskraven till följd av automatisering och AI för att kunna svara på vårt syfte.
Uppsatsens syntes förklaras med hjälp av figur 1 och nedan text.
Institutionella teorin förklarar hur omgivningen påverkar redovisningsbyråer att automatisera och införa AI. Enligt forskningen leder automatisering och AI till förändrade arbetsuppgifter. Detta då den nya tekniken medför att enklare och mer rutinmässiga arbetsuppgifter försvinner vilket frigör tid (Jedrzejka, 2019; Kairos Future, 2016; Kokina & Davenport, 2017).
Både förändrade arbetsuppgifter och den institutionella teorin förklarar övergången mot den rådgivande rollen. Den tid som frigörs vid förändrade arbetsuppgifter används till rådgivning (Carlsson, 2018), vilket resulterar i att redovisningskonsulterna går mot en rådgivande roll (Jedrzejka, 2019; Kairos Future, 2016; Kokina & Davenport, 2017). Institutionella teorin beskriver vidare det yttre trycket på övergången mot rollen.
Den institutionella teorin har hjälpt oss förstå redovisningskonsulternas upplevelse av övergången mot den rådgivande rollen när det kommer till omgivningens påverkan.
Rådgivande rollen leder i sin tur till förändrade kompetenskrav.
Den sociotekniska teorin kopplar ihop de olika delarna i modellen då teorin utgår från den tekniska påverkan (automatisering och AI), förändrade arbetsuppgifter, rådgivande roll och kompetenskrav och kopplar ihop dessa med individens behov.
Sociotekniska teorin har hjälpt oss förstå individens behov vid en förändring, men också vad arbetsgivaren kan göra för att hjälpa individen genom en förändring. Detta har i sin tur hjälpt oss att analysera första delen av vårt syfte; redovisningskonsultens upplevelse av förändrade arbetsuppgifter, rådgivande roll och medföljande kompetenskrav, till följd av automatisering och AI.
Vidare förklarar den sociotekniska teorin att vid förändrade arbetsuppgifter och en förändrad roll bör arbetsgivaren ge individen möjlighet att utvecklas genom utbildning och stöd. Vilket leder oss till andra delen av vårt syfte; att vi vill skapa en ökad förståelse för hur redovisningskonsulterna upplever sin kompetens i den rådgivande rollen och möjlighet till kompetensutveckling.
4 Redovisningskonsulternas upplevelse av den rådgivande rollen
I detta kapitel återges de intervjuade redovisningskonsulternas upplevelse av automatiseringen och AI:s påverkan på deras arbetsuppgifter, den rådgivande rollen, och de kompetenskrav som följer med den rådgivande rollen.
Tabell 1. Lista över intervjuade redovisningskonsulter
Respondenter Kön Byrå År i
yrket
Arbetsuppgifter
Redovisningskonsult 1- R1
Kvinna Större bolag
30 Marknad, teamledare, rådgivare
Redovisningskonsult 2 - R2
Kvinna Större bolag
20 Månadsavstämning, årsbokslut, ÅR, deklarationer, internt dataansvar
Redovisningskonsult 3 - R3
Man Egen företagare
45 Månadsavstämning, årsbokslut, ÅR, deklarationer inom jord och skogsbruk
Redovisningskonsult 4 - R4
Kvinna Större bolag
10 Månadsavstämning, årsbokslut, ÅR, deklarationer
Redovisningskonsult 5 - R5
Kvinna Större bolag
8 Löpande, bokslut, mycke ute hos kund och sköter löpande
Redovisningskonsult 6 - R6
Kvinna Större bolag
18 Teknikspecialist, projekt för integrering av digitalisering
Redovisningskonsult 7 - R7
Man Medelstort bolag
8 Bokslut, ÅR, teamledare, special projekt
Redovisningskonsult 8 - R8
Man Medelstort bolag
18 Rådgivare kring kvalificerade redovisningsfrågor
4.1 Automatisering och AI;s påverkan på redovisningskonsulternas arbetsuppgifter
När det kommer till vad som har försvunnit i och med automatisering och AI;s inträde i redovisningsbranschen svarar samtliga intervjuade redovisningskonsulter att det manuella pappersarbetet har försvunnit. R3 säger att “det knappt förekommer ett papper idag som ska skickas till någon myndighet eller organisation. Förr satt man med papper och skrivmaskin.” R1 säger även att det är “De tråkiga arbetsuppgifterna som har försvunnit allt mer” med automatisering och AI, detta håller även R3 med om. R3 och R5 säger att all kontakt och alla uppgifter som ska skickas in till myndigheter i dag sker digitalt. De upplever att detta har tvingat både kunderna och redovisningsbyråerna att bli mer digitala. R3 säger att hans kunder inte har kommit så långt i sin digitaliseringsprocess. Att han då i egenskap av egenföretagare, tvingats att digitalisera sig för att kunna hjälpa sina kunder både med att skicka in uppgifter till myndigheter och att guida dem genom bokföringsprogrammen. R1 som jobbar för en stor byrå upplever att de ligger i framkant när det kommer till digitalisering och hon uppmanar även sina kunder till att bli mer digitala. R1 fortsätter med att säga “många kunder är positiva till utvecklingen men en hel del kunder upplever istället införandet av digitala redovisningssystem som något negativt då rädslan finns att jobb ska försvinna för någon i företaget.” Denna uppfattningen om att det finns en oro att en automatiserad redovisningsprocess ska påverka någon av företagets anställda negativ säger R2 att även hon fått höra av sina kunder.
I och med att automatisering och AI har tagit över arbetsuppgifter har tid frigjorts för redovisningskonsulterna säger R1, R3, R4 och R7, de fortsätter med att säga att tiden används till rådgivning. Även om R4 säger “det är alltid en inkörstid med att digitalisera, där tiden sticker iväg så att det tar mer tid att köra in det. Men sedan när allt är inkört och alla behärskar det så sparar det tid”
Med automatisering och AI minskar också fel och risker i bokföringen säger R1och R4 och tidigare lade man även mycket tid på att leta efter fel som uppstod på grund av den mänskliga faktorn. Samtidigt säger R3, R5, R6 och R7 att en kontrollfunktion
