I våra intervjuer har följande sex kompetenskrav framkommit, vilka redovisningskonsulterna upplever behövs till följd av den rådgivande rollen.
Sakkunskap: Samtliga intervjuade redovisningskonsulter uppger att sakkunskap inom specifika ekonomistiska frågor är nödvändigt vid övergången mot en mer rådgivande roll. R3 beskriver att det vid rådgivning verkligen krävs att man är insatt i den specifika ekonomiska frågan för att kunna ge bra råd. R1 och R6 beskriver att redovisningskonsulterna inom deras byrå allt mer riktar in sig på olika områden.
Detta medför att kompetenskraven och sakkunskapen helt beror på vilken inriktning man har inom företaget. Att sakkunskapen och kompetenskraven till stor del påverkas av vilka arbetsuppgifter man har nämns även av R2 och R5. Vilka frågor som kunderna vill ha hjälp och rådgivning inom är överlag väldigt varierande enligt de intervjuade redovisningskonsulterna. R8 som huvudsakligen arbetar med rådgivning beskriver att det handlar om allt från t ex bolagsbildning, förvärv/försäljning av företag och utdelning. Frågor kring bolagsbildning och utdelning är något som flertalet av de intervjuade redovisningskonsulterna nämner och dessutom anser att de skulle vilja ha mer kunskap inom för att utvecklas i sin rådgivande roll. Även frågor rörande skatt och moms är vanligt förekommande och något som tre redovisningskonsulter uppmärksammar och känner att de skulle önska förvärva mer kunskap inom för att kunna erbjuda sin kunder bättre rådgivning.
Teknisk kunskap: Även behovet av att redovisningskonsulten besitter teknisk kunskap uppger samtliga intervjuade har ökat i och med inträdet av automatisering och AI och övergången mot en mer rådgivande roll. Den tekniska kunskapen används på flera sätt i redovisningskonsulternas dagliga arbete. R4 och R6 säger att när de sitter bakom datorn på kontoret måste de ha teknisk kunskap i byråns system för att kunna ta fram rätt uppgifter till kunden. R5 säger också att kunskapen behövs
när hon sitter ute hos kunden och jobbar i kundens system som inte alltid är samma som det byrån använder. R1, R5 och R8 säger att den tekniska kunskapen också kommer väl till pass när de ska hjälpa en kund att bli mer digital. Dock säger R1 att eftersom teknisk kunskap ständigt förändras och man måste hålla sig uppdaterad har byrån blivit “mer specialiserad, och har experter till att hjälpa kunderna med införandet av digitala redovisningssystem” vilket också R4 håller med om. Den initiala kontakten har dock redovisningskonsulten och därmed måste en grundläggande kunskap finnas säger R1, R2, R5 och R8. Samtliga intervjuade redovisningskonsulter säger även att i kontakten med kunden är många frågor av teknisk art, då kan det röra sig om teknisk support, vilket system som skulle passa kunden bäst eller att de behöver hjälp med att skicka en digital fil till en myndighet eller bank.
R6 säger att många äldre redovisningskonsulter är rädda för att ta sig an den tekniska kunskapen och för att hjälp dem genom detta har den byrå hon jobbar på lagt in teknisk utbildning i den interna grundutbildning. R2 och R4 säger att de vill få mer kunskap inom det tekniska området, både för att det är ett intresse de har men också för att de på så sätt skulle kunna hjälpa kunden på ett bättre sätt. R4 säger dock att man inte får gå en kurs i ett specifikt system bara för att en kunden har detta system, utan då gäller endast kurser i de system arbetsgivarens använder. När det kommer till kundens system får redovisningskonsulten pröva sig fram för att lära sig.
Kommunikation: Sju av de intervjuade redovisningskonsulterna har sagt att det är viktigt att kunna kommunicera med kunden som ett led i den rådgivande rollen. R4 menar att det handlar om att kunna kommunicera både muntligt och skriftligt och R5 betonar att all kontakt med kunden innebär någon form av kommunikation. R2 tar även upp att det handlar om att kunna ta till sig nya sätt att kommunicera på, som i dagsläget via Zoom eller Teams. R2 menar vidare att mycket kommunikationen handlar om att man skall dokumentera, dels vad som görs i form av ställningstagande när det gäller vad man har gjort med kundens redovisning, men även vad som inte görs. R3 menar att kunskapen om hur man kommunicerar handlar om att man måste nå fram till kunden. Han fortsätter med att säga att det finns en tendens till att kunden
endast tar till sig den positiva biten och då gäller det att fortsätta kommunicera tills kunden har uppfattat hela budskapet. R7 säger att det spelar ingen roll hur bra du är på sakfrågan om du inte kan kommunicera det till kunden så att de förstår. Har du både sakkunskapen och kan kommunicera är det ett vinnande koncept som leder till mer rådgivning. R1 upplever att utbildningar som handlar om t ex presentationsteknik, sälj, projektledning ökar. “Denna typ av utbildning existerade överhuvudtaget inte om man tittar bakåt för 10-15 år sedan. Då fanns inte de att välja på. Utan skulle du jobba med ekonomi så var det ekonomiutbildning som gällde. Nu ser man istället till helheten runt en kund.”
Social kompetens: Fyra (R1, R3, R4, R5) av våra åtta intervjuade redovisningskonsulter upplever att social kompetens är något som behövs i den rådgivande rollen. R5 upplever dock att hon behöver det även när hon endast sköter det löpande åt kunden. R1 och R3 säger att det är viktigt att vara lyhörd, lyssna och vara en form av samtalspartner till företagare i mindre bolag som inte har någon inom sitt egna företaget att diskutera med. Det kan då även handla om frågor som inte direkt rör den ekonomiska biten. R3 och R5 säger båda att den sociala kompetensen behövs när man lägger fram ett förändringsförslag till kunden men kunden inte är intresserade eller mottaglig för detta förslaget. Då gäller det att förstå vad det är kunden vill, kunna backa och återkomma i frågan vid ett annat tillfälle då kunden är mer mottaglig.
Kunskap om kunden: R2 och R3 uttrycker att den rådgivande rollen ställer krav på att redovisningskonsulterna har kunskap om kundens företag. R3 förklarar att han upplever att det är viktigt att ha kunskap om kunden för att kunna kommunicera med dem på rätt sätt samt förstå deras arbete och därmed vilka frågor som kan vara viktiga. Han fortsätter med att förklara att han valt att specialiserat sig på en bransch som han själv är insatt i och därmed kan ge bättre råd. R4 säger att kunskapen kanske blev bättre om man jobbar med bara en bransch men tråkigare och mer enformigt. R2 säger att om hon hade mer kunskap om kundernas företag skulle detta kunna leda till att kunden fick bättre råd. Hon upplever att när man jobbar med för många kunder
som är lika “är det lätt att man blir som en maskin och bara spottar ut rapporter utan att reflektera på siffrorna.”
Analytiska färdigheter: R2, R7 och R8 säker att det tror att i framtiden kommer analysen av kundernas rapporter ha stor betydelse. R4 säger att hon redan i dag ser en ökning av analysen av rapporterna till kunderna. Medan i framtiden säger R8
“siffrorna kommer man få i knäet av en maskin, det kanske tar ett tag, men det handlar om att se vad gör vi med siffrorna och vad vill kunden att vi gör med dem.
Man kommer ersätta repetitivt arbete med mer kreativa och intellektuella arbetsuppgifter tror jag, det kommer mer handla om att tolka och analysera.”
4.3.1 Redovisningskonsulternas upplevelse av kompetensutveckling
De flesta av redovisningskonsulterna som deltagit i studien uttrycker att erfarenhet är det främsta sättet de förvärvat de kompetenser som den rådgivande rollen medför. R7 och R8 förklarar att de tack vare att de fått förtroendet att genomföra olika rådgivningsuppdrag och ha egna kundmöten har kunnat växa i rollen. R2, R7 nämner även att de kompletterat sin praktiska erfarenhet med teoretiska utbildningar. R8 tillägger att utbytet av mer erfarna kollegor också varit en stor del för att utveckla sin kunskap och sina färdigheter.
Fem av de intervjuade redovisningskonsulterna (R2, R4, R5, R7 och R8) föredrar att ta till sig nya kunskaper och nya färdigheter genom learning-by-doing. R5 beskriver att det är bra med utbildningar men samtidigt behöver man något att hänga upp det på, det bästa sättet att lära sig är genom att göra det. Samtliga intervjuade redovisningskonsulter upplever även att stödet och utbytet med andra kollegor är väldigt viktigt och ett sätt de vill utveckla sin kompetens genom. R1, R3 och R5 förklarar att de alltid finns någon kollega inom byrån eller branschen man kan fråga och få hjälp av om man själv är osäkra på någon fråga. R1 tillägger att detta är en stor fördel med att arbeta på en stor byrå men att det också innebär en risk då man ibland hänvisar kunden vidare för snabbt och pga detta inte får möjlighet att utvecklas inom området.
Utöver praktisk kunskap och erfarenhet samt stöd från mer erfarna kollegor nämner även alla intervjuade redovisningskonsulter att teoretisk utbildning behövs i en viss grad vid kompetensutveckling och för att kunna utvecklas i rollen som rådgivare. R1 och R8 uppfattar att en kombination av både intern och extern utbildning är det mest fördelaktiga. R1 förklarar att fördelen med interna utbildningar är att de kan anpassas efter just byråns system och främjar kontakt med andra kollegor. R6 tillägger att det i framtiden kan vara nödvändigt med en intern kompetensbank för att hjälp konsulterna att få svar på sina frågor. Externa utbildningar erbjuder istället oftast sakkunskap på en högre nivå och möjliggör kontakt med andra inom branschen upplever R1. R8 tillägger att externa utbildningar minskar risken för att bli alltför insnöad i den egna organisationen samt bidrar med nya intryck utifrån och därmed nya infallsvinklar.
4.3.2 Redovisningskonsulternas upplevelse av arbetsgivarens stöd
Alla redovisningskonsulter som intervjuats upplever ett stöd från sin arbetsgivare när det kommer till kompetensutveckling samt att förvärva de kunskaper och färdigheter som de anser är viktiga i den rådgivande rollen. Dessutom handlar det till stor del om eget ansvar och att ta reda på kunskap man känner saknas enligt R5. R1, R2 och R5 menar samtidigt att vilken utbildning man får av arbetsgivaren helt beror på vilken roll och vilka arbetsuppgifter man har inom företaget. R5 förklarar att arbetsgivaren inte vill att man ska vara för spretig i sitt uppdrag. Hon säger att de just nu kanske har tillräckligt många på kontoret som är duktiga på rådgivning. Samtidigt är det den rollen som yrket är på väg till, därmed skulle hon önska ännu mer stöttning med utbildning av byrån. R6 upplever att arbetsgivaren hittills framför allt prioriterat utbildningar som fokuserar på företagets system men önskar framöver att byrån ska satsar lite mer på individuellt anpassad utbildning.
R2 menar på att övergången till den mer rådgivande rollen ställer nya krav på yrket och därmed redovisningskonsulten som person. Hon fortsätter att säga, trots att arbetsgivaren stöttar och hjälper sina medarbetare in i den mer rådgivande rollen kan det samtidigt behövas att byråerna anställer en annan typ av person än de man tidigare har anställt, för att möta den nya tiden.
5 Analys av redovisningskonsulternas upplevelse
I följande kapitel kommer det empiriska underlaget analyseras med återkoppling till studiens teoretiska referensramen. Kapitlet disponeras utefter samma teman som föregående kapitel: analys av automatisering och AI;s påverkan på