Analys av respektive uppgift 30

Varje uppgift i användningstestet analyseras var för sig.

5.1.1 Uppgift 1

Vilket telefonnummer har Kristianstad Stadsbibliotek?

Denna uppgift illustreras genom Bilaga 5 - Bild 1. Startsidan.

Användarna skulle finna telefonnumret till Kristianstad Stadsbibliotek som finns att läsa i högerspalten. För de flesta användarna fungerar den design som skapats för att förmedla kontakten till biblioteket. Det är dock intressant att en av användarna fann en symbol med en telefonlur, istället för att finna de enbart textade kontaktuppgifterna i högerspalten. En av de vanligaste riktlinjerna för tillgänglighet på webben för personer med kognitiva funktionshinder är, enligt Friedman och Nelson Bryen (2007, s. 208), att använda sig av bland annat bilder och symboler för att lyfta fram texten.

5.1.2 Uppgift 2

Leta upp platsen där du kan logga in på bibliotekskontot. Logga sedan in. Lånekortsnummer och pin-kod finns på lappen.

Denna uppgift illustreras genom Bilaga 5 - Bild 1. Startsidan samt Bild 2. Logga in och Bild 3.

Inloggad.

Det finns en länk i högerspalten på startsidan (Bild 1) som leder till bibliotekskontot. Klickar man på den får man möjlighet att logga in. Frågan är utformad så att information ges att det är bibliotekskontot man ska logga in på. Det har troligtvis påverkat resultatet. Trots det var det inte lätt för alla användare att hitta länken. En av användarna hamnade dessutom på kommunens övriga sidor, i samband med att denne letade efter länken, och hade svårt att hitta därifrån.

Webbsidorna för biblioteket och kommunens övriga sidor är mycket lika så det är inte lätt att se att man hamnat fel. Alla länkar i huvudmenyn leder till webbsidor för Kristianstads kommun och inte till Kristianstad Bibliotek.

För att skapa tillgänglighet för målgruppen bör navigeringen vara genomtänkt och enkel. Enligt Rowland (2004) kan funktionshindret göra att det blir svårare att räkna ut hur man ska lösa eventuella problem som uppstår och en svårnavigerad webbplats ställer högre krav på problemlösningsförmågan. Man kan även ha svårare för att komma ihåg hur man tog sig från olika ställen på webbplatsen. Då underlättar det om vägen tillbaka till en webbsida som tidigare besökts är så tydlig att man slipper använda webbläsarens tillbakaknapp.

Momentet att logga in med lånekortsnummer och kod fungerade överlag bra för användarna

(Bild 2). Målgruppen använder internet mycket, se 1.1 Fiktiv person som representerar målgruppen, och har sannolikt därför utfört liknande inloggningar många gånger tidigare. För

två av användarna kom det dock upp ett felmeddelande när de skrivit in siffrorna. Jag provade i efterhand att slå in fel siffror i formuläret vilket gav ett meddelande om att uppgifterna som slagits in var fel. Det tyder på att det var något i systemet som blev fel vid användningstestet, snarare än att fel siffror angivits.

Genom vår uppfattningsförmåga orsak - verkan får vi svar på frågan VARFÖR? Genom denna tolkar vi mönster mellan det vi gör och det som sker. Målgruppens funktionshinder kan göra att denna tolkning blir svårare. (Söderman och Nordlund 2005, s. 59) Att på ett enkelt språk beskriva i felmeddelandet vad som blivit fel hade varit bättre. Då hade användaren inte behövt undra om fel siffror slagits in, om denne var på fel plats, eller kanske trots allt var inloggad. Rowland (2004) skriver att problem som kan uppstå på webbplatsen bör elimineras för att underlätta för målgruppen och ett exempel på ett sådant problem är otydliga felmeddelande.

5.1.3 Uppgift 3

Sök efter boken på lappen.

Denna uppgift illustreras genom Bilaga 5 - Bild 4. Sök efter bok.

Vid uppgiften skulle användarna skriva in bokens namn i en sökruta (Bild 4). Drygt hälften av användarna hade inga problem med uppgiften. Problem uppstod när en av användarna tog sig tillbaka till startsidan och sökte i den sökruta som finns där, och då kom till kommunens webbsidor. Att sedan hitta tillbaka till sökrutan på bibliotekskontot var svårt. En annan

användare sökte på författarens namn i rätt sökruta, vilket resulterade i en stor mängd träffar som denne hade svårt att hitta bland.

Problem med korttidsminnet kan bidra till att det blir svårare att ta emot flera intryck samtidigt liksom att hålla kvar informationen. För mycket information på en gång kan därför ställa till problem. (Gotthard 2002, s. 44) Tät och överhopad information på en webbplats gör att det blir svårare att identifiera och förena information som hör ihop till meningsfulla delar. (Rowland 2004) Det är troligt att det blev för mycket information på en gång, både i fallet när en av användarna fick så många träffar på sin sökning att denne inte kunde hitta rätt bland dem, samt i det fallet då en annan användare inte hittade till rätt sökruta. Kommunens övriga webbsidor, där en av användarna hamnade, innehåller många webbsidor med mycket information vilket försvårar för målgruppen. Dessutom fanns det ingen tydlig väg tillbaka till platsen där man kan söka efter böcker.

Den rumsliga förmågan spelar roll när vi ska visualisera en webbplats struktur (Nielsen 2001, s. 310). Genom vår rumsuppfattning får vi svar på frågan VAR? Den ger oss en bild av hur saker står i förhållande till varandra. I det verkliga livet kan det ställa till bekymmer för målgruppen att följa en vägbeskrivning utan fasta hållpunkter i miljön. (Söderman och Nordlund 2005, s. 23, 58) Man kan se webbplatsen som ett virtuellt rum som vi ska hitta/navigera i. Svårigheter med den rumsliga uppfattningsförmågan kan då ställa till problem i form av att man får svårt att hitta rätt på webbplatsen. En tydlig navigering är därför viktigt.

5.1.4 Uppgift 4 och 5

Uppgift 4. Finns boken på Kristianstad Stadsbibliotek?

För att ta reda på detta tittar man i en tabell som illustreras i Bilaga 5 - Bild 4. Sök efter bok. Vid denna uppgift fanns en viss osäkerhet när det gällde att utläsa tabellen.

Uppgift 5. Går boken att låna eller är den redan utlånad?

Denna uppgift illustreras genom Bilaga 5 - Bild 4. Sök efter bok.

För att ta reda på detta tittar man i samma tabell som i föregående uppgift (Bild 4). När det gäller tabellen uppstod det två svårigheter. Att se att tabellen innehöll det man letade efter och att utläsa den. Rowland (2004) skriver att innehållet visuellt kan organiseras med hjälp av t.ex. rubriker. Det underlättar om man har svårt att identifiera och förena information som hör ihop. I

detta fall är det inte tydligt vad tabellen innehåller. Det finns t.ex. ingen inledande rubrik eller liknande till tabellen. Tabellen fungerade inte heller tillfredsställande för målgruppen då den skulle utläsas. Särskilt mycket hinder uppstod då man skulle ta reda på om boken fanns inne på det utvalda biblioteket eller inte.

Vår kvantitetsuppfattning svarar på frågan HUR MYCKET? Vi använder oss av siffror och symboler för att ange antal och dessa har ett inneboende värde. Många som har funktionshindret lindrig utvecklingsstörning har svårigheter med att förstå det bakomliggande värdet i siffror. (Söderman och Nordlund 2005, s. 23, 59) Det underlättar att undvika siffror och tidsangivelser om den möjligheten finns och om texten ställer krav på slutledningar är det bättre att skriva ut dem. Att ställa så lite krav på förkunskaper som möjligt underlättar. (Englund och Sundin 2004, s. 83) När det gäller tabellen behöver man ha förkunskaper vad gäller att låna böcker eller annat på biblioteket. T.ex. betyder ”inne” att boken finns inne på biblioteket och då går att låna. Vet man inte det sedan tidigare får man använda sin slutledningsförmåga för att fundera ut det. Tabellen i sin helhet kräver hög grad av slutledningsförmåga. Om boken t.ex. är ”inne” står det en siffra i rutan som anger hur många böcker som finns inne och kan lånas ut. Om boken är utlånad finns endast ett datum presenterat när boken ska vara återlämnad. Det finns ett bakomliggande värde i de siffror som presenteras vilket försvårar. Tabellen innehåller också förkortningar och ord som inte är vardagliga, t.ex. ”varav” och ”återlämningsdatum”. Vanliga vardagliga ord bidrar till att texten blir lättare att förstå (Karreman, van der Gesst och Buursink 2007, s. 518).

5.1.5 Uppgift 6

Reservera boken. Det ska gå att hämta den på Kristianstad Stadsbibliotek.

Denna uppgift illustreras genom Bilaga 5 - Bild 4. Sök efter bok samt Bild 5. Reservera boken och Bild 6. Boken är reserverad. Användarna skulle klicka på knappen ”Reservera” (Bild 4), se till att rätt bibliotek var valt (Bild 5) och sedan kontrollera att boken var reserverad (Bild 6). För att hjälpa användaren att se var och hur man ska interagera på webbplatsen, kan man t.ex. visuellt markera en knapp med färg (Bohman 2004). Två av användarna fick leta på webbsidan innan de fann knappen ”Reservera” (Bild 4). Det skulle därför kunna underlätta om knappen ”Reservera” hade en färg som ledde uppmärksamheten dit. Båda användarna tittade bland annat på den blå länken ”Recensera” innan de upptäckte knappen ”Reservera”. En indikation på att färg kan underlätta genom att dra uppmärksamhet till sig, kan vara att samtliga som kom till

sidan för reservationsstatus (Bild 6) så snabbt uppfattade att boken var reserverad. I tabellen, är ordet ”Ja” skrivit i grön text. Att det stod ”Reserverad - Ja” var enkelt att uppfatta. Även budskapet och ordens enkelhet, liksom att det finns en del ”tom yta” runtomkring kan ha betydelse. Ett tydligt och enkelt språk är viktigt (Englund och Sundin 2004, s. 83). Tomma ytor istället för tät information, gör det lättare att uppfatta viktiga delar på webbsidan. (Rowland 2004)

En tydligare markering när det gäller knapparna hade eventuellt även underlättat för den användare som trodde sig reserverat boken (bild 5), trots att denne behövde gå vidare med att klicka på knappen ”OK” för att genomföra reservationen. Om knappen ”OK” varit markerad med en färg, kan det hända att användaren lättare hade uppfattat att denne skulle gå vidare genom att trycka på knappen.

5.1.6 Uppgift 7

Vilken tid har Kristianstad Stadsbibliotek öppet på tisdagar?

Denna uppgift illustreras genom Bilaga 5 - Bild 6. Boken är reserverad samt Bild 1. Startsidan och Bild 7. Öppettider. För att lösa uppgiften behövde användarna ta sig från bibliotekskontot

(Bild 6) som de befann sig på, tillbaka till bibliotekets startsida (Bild 1) och därefter vidare till

sidan för bibliotekens öppettider (Bild 7).

Navigeringen skapade ett stort problem i denna uppgift. Att vägen tillbaka från bibliotekskontot inte var tydlig ställde till problem (Bild 6). Dessutom är designen på bibliotekskontots

webbsidor mycket olik bibliotekets andra webbsidor. En konsekvent design på varje webbsida är en av de vanligast förekommande riktlinjerna gällande webbdesign för kognitivt

funktionshindrade (Friedman och Nelson Bryen 2007, s. 208). En konsekvent design underlättar bland annat om man har svårigheter att lära sig hur olika knappar är utformade, eller var man hittar information av olika slag (Englund och Sundin 2004, s. 79). Det underlättar även om navigationen till en sida man besökt tidigare är uppenbar, så att man slipper använda webbläsarens tillbakaknapp (Rowland 2004).

En av användarna hade svårt att minnas hur det såg ut på de webbsidor denne besökt i början av testet. Problem med korttidsminnet gör det svårare hålla kvar den information man fått

(Gotthard 2001, s. 44). Bibliotekskontots design ser mycket olik ut i jämförelse med bibliotekets övriga webbsidor. Det ställer högre krav på minnet eftersom man behöver minnas att det fanns ett ställe på webbplatsen som såg annorlunda ut, och att informationen man vill åt eventuellt

finns där. Även vid denna uppgift uppkom problemet att en användare kom ifrån bibliotekets webbsidor, hamnade på Kristianstads kommuns webbsidor och hade problem att hitta tillbaka. Tiden är abstrakt och ogripbar och är därför ofta svår att förstå för en person med lindrig utvecklingsstörning. (Söderman och Nordlund 2005, s. 23) Hur man presenterar öppettiderna kan därför ha betydelse. Att Gamlegårdens Bibliotek har två öppettider angivna för samma dag ställde till problem för en av användarna (bild 7). Och enligt en annan användare hade det skapat bättre förståelse att skriva ut alla veckans dagar istället för Mån-Tors.

Ord bör användas konsekvent. (Karreman, van der Gesst och Buursink 2007, s. 518) Rubriken ”Stadsbibliotek” på sidan för öppettider, skapade en viss osäkerhet hos två användare, eftersom uppgiften handlade om att ta reda på öppettiderna för ”Kristianstad Stadsbibliotek”. Hade endast ett av begreppen används, hade användarna inte behövt fundera på om det handlade om samma bibliotek eller inte.