Tre av uppsatsens frågeställningar är ”Vilka moment under testet av webbplatsen fungerade bra för målgruppen?”, ”Vilka moment under testet av webbplatsen fungerade sämre för
målgruppen, och vad kan det bero på?” samt ”Vilka förändringar av webbplatsen kan utföras för att öka tillgängligheten för unga personer med lindrig utvecklingsstörning?”. Dessa besvaras i analysen där detaljerad information kring vilka moment som fungerade bättre respektive sämre på webbplatsen ges. Likaså ges i analysen en beskrivning av vad problemen som uppstått kan bero på samt hur de kan åtgärdas. En diskussion följer därför av de mest framträdande resultaten. Diskussionen syftar även till att ge svar på frågeställningen ”Hur tillgänglig är Kristianstad Biblioteks webbplats för unga personer med lindrig utvecklingsstörning?”.
En tillgänglig webbplats är en webbplats som fungerar för alla människor. En webbplats som är otillgänglig är en webbplats där det finns hinder som utestänger människor från att använda den. Ett problem som uppkom vid återkommande tillfällen under användningstestet, och som ställde till stort problem hos flera av användarna, var när de tappade bort sin position på webbplatsen. Vid flera moment under användningstestet hamnade användare på kommunens webbsidor, utan att hitta därifrån på egen hand. Problem uppstod även vid uppgift sju då användarna skulle hitta vägen tillbaka från bibliotekskontot (se Bilaga 5 - Bild 6) till bibliotekets sida för öppettider. Det var ett moment som fungerade sämre för målgruppen eftersom det inte fanns någon tydlig väg tillbaka från bibliotekskontot till bibliotekets övriga sidor. Ovanstående ger en indikation på hur betydelsefull av en tydlig och väl fungerande navigering är. Webbläsarens tillbakaknapp användes mycket under användningstesterna vilket tyder på att navigationen kan bli bättre. Rowland (2004) skriver att det underlättar om navigationen tillbaka till en sida man besökt tidigare är uppenbar så att man slipper använda webbläsarens tillbakaknapp. Liknande resultat kom Harrysson et al. (2003, s. 11) fram till i undersökningen ”Internet Enabling Design for People with Cognitive Limitations”. När användarna under testets gång väl tappat bort sin position, var det nästan omöjligt för dem att hitta tillbaka till startpositionen. I den
undersökningen deltog fem elever med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. I användningstestet som genomförts för detta arbete har sju elever med lindring
utvecklingsstörning deltagit. Detta arbete stödjer därför ytterligare vikten av en väl fungerande navigering för personer med lindrig utvecklingsstörning.
För att Kristianstad Biblioteks webbplats ska vara tillgänglig för målgruppen måste
webbplatsens navigation förändras. Att tappa bort sin position på webbplatsen bidrar till att webbplatsen blir otillgänglig för den som inte hittar tillbaka till utgångspunkten på egen hand.
Att skilja Kristianstad Biblioteks webbplats från Kristianstads kommuns webbplats hade bidragit till att användarna inte lika lätt tappar bort sin position på webbplatsen. Navigering och design skiljer sig dessutom åt mellan bibliotekskontot och övriga ställen på bibliotekets
webbplats, med en otydlig navigering däremellan, vilket också bidrar till svårigheter att navigera på webbplatsen.
Ett annat moment under testet av webbplatsen som i hög grad fungerade sämre för målgruppen var att utläsa informationen ur en av tabellerna på webbplatsen (se Bilaga 5 - Bild 4). Den innehåller information som talar om vilket bibliotek boken finns på, samt om boken finns inne för tillfället eller är utlånad. Webbplatsen utestänger de användare som inte kan ta del av informationen. För att Kristianstad Biblioteks webbplats ska vara tillgängligt för gruppen unga personer med lindrig utvecklingsstörning, är det därför nödvändigt att information av denna typ presenteras på annat sätt. Förslag jag gett för bättre tillgänglighet gällande informationen i tabellen, är bland annat att låta användarna välja bibliotek redan innan de söker efter boken, och på så slippa onödig information. Ett annat förslag är att använda sig av multimodalitet i form av en ljudfil som förklarar tabellens innehåll.
Kristianstads Biblioteks webbplats är inte anpassad med lättläst text. En del av de moment som under testet av webbplatsen fungerade sämre för målgruppen kan bero på svårigheter att läsa texten. Lässvårigheter är vanligt hos personer med lindrig utvecklingsstörning. Tabellen (som diskuterats ovan) med information om mediet tillhandahåller information i textform på ett sätt som inte passar målgruppen. Momentet vid uppgift sex där användaren skulle reservera en bok (se Bilaga 5 - Bild 4) fungerade generellt sätt inte dåligt, men värt att notera är att två av testdeltagarna under användningstestet, först fann länken ”Recensera” istället för knappen ”Reservera”, när en bok skulle reserveras. Karreman, van der Gesst och Buursink (2007) har genom en undersökning visat att en webbplats med text som anpassats för att vara lättläst, skapar mycket bättre förståelse av innehållet på denna för personer med intellektuella funktionshinder, jämfört med samma webbplats fast utan lättläst text.
Att enbart arbeta för att skapa lättlästa texter för de som har svårt att läsa är dock något som Falk och Johansson (2006, s. 11) anser vara fel väg att gå. De ger därför bland annat förslagen att arbeta mer med multimodalitet som komplement till skriven text, samt att tillhandahålla ett hjälpmedel som läser upp texten. Kristianstad Biblioteks webbplats tillhandahåller ett
hjälpmedel som läser upp texten. Ingen av användarna i användningstestet använde sig av denna funktion. Att användaren blir medveten om att funktionen finns, hittar hjälpmedlet på
hjälpmedel. Frågan är då om det finns någon mening med att tillhandahålla detta hjälpmedel. Jag anser att det finns en mening med det, men att det krävs mer arbete för att nå gruppen unga personer med lindrig utvecklingsstörning. En riktlinje är att använda vanliga verktyg, som är välkända för användaren, när den möjligheten finns (Harrysson et al. 2003, s. 11). Så länge hjälpmedlet inte är ett vanligt verktyg på webben, som ser likadant ut på varje webbplats där det finns, är det inte säkert att målgruppen hittar till det. Det är möjligt att gemensamma riktlinjer för dessa verktyg, på sikt skulle kunna öka användningen hjälpmedlet.
En av arbetets frågeställningar är ”Vilka moment under webbplatsen fungerade bra för målgruppen?”. Ett av de moment som fungerade bäst för målgruppen under användningstestet var att finna telefonnumret till Kristianstad Stadsbibliotek (se Bilaga 5 - Bild 1). Utseendet och placeringen av informationen på webbplatsen fungerade för de flesta av användarna. Ett annat moment som överlag också fungerade bra för målgruppen var att logga in med
lånekortsnummer och kod. Målgruppen unga personer med lindrig utvecklingsstörning använder internet regelbundet och är vana internetanvändare. Communitys såsom t.ex. Facebook och Instagram är populära att använda, se 1.1 Fiktiv person som representerar
målgruppen. Testdeltagarna i användningstestet har därför med största sannolikhet utfört
liknande inloggningar många gånger tidigare.
Flera hinder uppstod under användningstestet och användarna kunde inte utföra alla de uppgifter på webbplatsen som de kan tänkas ha nytta av. Särskilt otillgänglig är webbplatsen vad gäller navigeringen och tillhandahållande av information om mediet (boken) som skulle reserveras. Problemen som uppstod i dessa avseenden var omfattande och bidrar till att utestänga användare ur målgruppen från webbplatsen. Svaret på frågeställningen ”Hur tillgänglig är Kristianstad Biblioteks webbplats för unga personer med lindrig
utvecklingsstörning?“ är därför att webbplatsen inte är tillräckligt tillgänglig för målgruppen. Trots problem som uppstod fanns det moment som fungerade bra under testet. Ingen av
testdeltagarna hade tidigare använt en bibliotekskatalog. Se 1.1 Fiktiv person som representerar
målgruppen. Och eftersom det var första gången testdeltagarna använde webbplatsen och ett
biblioteks webbplats överhuvudtaget, är det sannolikt att om användarna hade använt sig av webbplatsen ett par gånger, så hade flera av problemen inte inträffat igen. Å andra sidan bör en webbplats vara enkel att använda redan första vid första tillfället, annars finns det en risk att man inte vill återvända till den. En webbplats man inte vill återvända till kan inte anses tillgänglig.