Förslag för ökad tillgänglighet 35

Här följer förslag på hur webbplatsen kan förändras för att öka tillgängligheten för målgruppen. Förändringarna finns illustrerade i Bilaga 6 och Bilaga 7 - Illustrerade förslag för ökad

tillgänglighet. Texten hänvisar till olika delar i Bilaga 6 och Bilaga 7 genom siffror som är

angivna i bilagorna. Utgångspunkten för förslagen är Kristianstad Biblioteks webbplats tillhörande Kristianstads kommun (2013). Delar av Kristianstad bilioteks webbplats i form av innehåll samt design har därför använts.

5.2.1 Navigering

Förslagen när det gäller webbplatsens navigering är:

– Att låta Kristianstad Bibliotek ha en egen webbplats, som inte är gemensam med kommunens. Huvudmenyn innehåller då enbart länkar till bibliotekets egna sidor (Bilaga 6, nr. 1). Varför? Svårigheter uppstod då man hamnat på kommunens webbplats och inte hittade därifrån. – Att låta användaren välja sitt bibliotek (Bilaga 6, nr. 2). Efter att biblioteket är valt utgår allt innehåll på webbplatsen från det valda biblioteket. Varför? Användaren slipper sortera och välja ut den information som tillhör det bibliotek man är intresserad av.

in”. Varför? Vid användningstestet uppstod svårigheter att hitta länken ”Ditt bibliotekskonto” för att kunna logga in.

– Att navigering och design är konsekvent, oavsett om man är på mina sidor eller bibliotekets övriga sidor. Att sidhuvud, huvudrubrik, meny för att välja bibliotek och kontaktuppgifter alltid hittas på samma plats (Bilaga 6 och 7). Varför? Webbläsarens tillbakaknapp användes vid upprepade tillfällen, bland annat då navigeringen mellan bibliotekskontot och övriga delar av webbplatsen inte fungerade. Enligt Rowland (2004) bör hemsidan vara utformad så att man slipper använda webbläsarens tillbakaknapp. Navigeringen bör vara konsekvent (Englund och Sundin, 2001 s.83) liksom designen (Friedman och Nelson Bryen,2007 s. 208).

– Att bibliotekskontot heter ”Mina sidor” (Bilaga 6, nr. 4) och länken till ”Mina sidor” finns i huvudmenyn. Varför? ”Mina sidor” är ett vanligt begrepp på webben. Vanliga vardagliga ord passar målgruppen och abstrakta begrepp bör undvikas (Karreman, van der Gesst och Buursink 2007, s. 518).

– Att startsidan heter ”Hem” (Bilaga 6, nr. 5) och leder till det valda bibliotekets startsida. Den är illustrerad med en symbol av ett hus för att lyfta fram texten och hittas alltid i huvudmenyn. Varför? ”Hem” var en knapp som användes flertalet gånger vid testet för att komma tillbaka dit man var tidigare. Enligt Harrysson et al. (2003) är en riktlinje att använda symboliska grafiska illustrationer för att representera kategorier.

5.2.2 Layout

Förslagen när det gäller webbplatsens layout är:

– Att sökrutan finns i mitten på startsidan där den är lätt att hitta (Bilaga 6, nr. 6). Trycker man på ”Sök” visas endast sökträffar på det valda biblioteket. För att söka i samtliga biblioteks kataloger väljer man att klicka på en särskild knapp (Bilaga 6, nr. 7). Varför? Att utläsa tabellen där sökresultat från flera bibliotek finns presenterade, skapade problem för användarna. Det förenklas om sökresultaten från endast ett bibliotek visas.

– Att det valda bibliotekets öppettider finns utskrivna i högerspalten (Bilaga 6, nr. 8). Varje dag är utskriven. Varför? Att hitta öppettiderna ställde till problem, då det var svår att hitta tillbaka till startsidan. Väl framme på webbsidan med öppettiderna, upplevde ett par användare att det fanns för många bibliotek att välja mellan. En användare ansåg att det hade underlättat om alla dagar varit utskrivna.

– Att knappen ”Reservera” har en färg som gör den enkel att se (Bilaga 7, nr. 9), liksom de övriga knapparna på webbplatsen (Bilaga 6 och 7). Varför? Det framkom under testet att det inte alltid var lätt att se knappen ”Reservera”. Att visuellt markera en knapp med en färg, hjälper användaren att se var och hur man ska integrera på webbplatsen (Bohman 2004).

– Att inläggen i spalten på mitten av webbsidan avgränsas t.ex. med en linje och tom yta runtom

(Bilaga 6, nr. 10). Varför? Linjer och tom yta avgränsar innehåll visuellt och hjälper användaren

att förena information som hör ihop till meningsfulla delar (Rowland 2004).

5.2.3 Text

Förslagen när det gäller webbplatsens text är:

– Att tabellen som visar information om mediet har en informativ rubrik, gärna i färg (Bilaga 7,

nr. 11). Att övriga rubriker är också är informativa och gärna i färg (Bilaga 6 och 7). Varför?

Eftersom det uppstod svårigheter i testet med att se att tabellen innehöll det man letade efter. Informativa rubriker ökar begripligheten och färger kan användas för att avgränsa innehållet (Englund och Sundin 2004, s. 82-83) Eftersom det även fanns andra svårigheter med att hitta på webbplatsen, kan informativa och synliga rubriker vara till hjälp.

– Att om boken finns inne på biblioteket, anges detta i tabellen med ”Ja” i grön färg. Om boken inte finns inne, anges detta med ”Nej” i röd färg tillsammans med återlämningsdatum. (Bilaga

7, nr. 12) Varför? Användare vid användningstestet hade svårt att utläsa om boken fanns inne

på biblioteket eller inte. Dessutom visade det sig att ett grönt ”Ja” i en liknade, befintlig tabell, fungerade för användarna att utläsa (se Bilaga 5 - Bild 6).

– Att det som finns skrivet om mediet är skrivet med ett enkelt språk och inleds med den

viktigaste informationen. För den som vill läsa mer om boken finns en länk att klicka på (Bilaga

7, nr. 13). Varför? Att placera den viktigaste informationen i första meningen kan vara till hjälp

(Bohman 2004). Länkar kan användas för att presentera mer information som eventuellt inte är lättläst. (Karreman, van der Gesst och Buursink 2007, s. 518).

– Att funktionen under ”Lyssna”, ett hjälpmedel som läser upp texten, har en annan placering och ett utseende som sticker ut mer än tidigare (Bilaga 6, nr. 14). Varför? Ingen av användarna vid testet använde detta hjälpmedel trots att det finns på webbplatsen. Det är ett hjälpmedel som bör tillhandahållas enligt Falk och Johansson (2006, s. 11).

5.2.4 Bilder och multimodalitet

Förslagen när det gäller bilder och multimodalitet är:

– Att använda sig av bilder för att lyfta fram text. Rubriken kontakta oss är som exempel förstärkt med en bild på en telefon (Bilaga 6, nr. 15). Varför? Väl valda bilder kan lyfta fram innehållet i texten och underlätta textens förståelse (Englund och Sundin 2004, s. 82). En av användarna i testet hittade inte kontaktuppgifterna.

– Att det finns en ljudfil med en röst som talar om ifall boken finns inne på biblioteket att låna, eller om den är utlånad och i så fall när den finns inne för utlåning igen. Rösten talar även om var på biblioteket mediet kan hittas. (Bilaga 7, nr. 16) Varför? Tabellen var vid testet svår för användarna att utläsa. För att klargöra innehållet kan man använda sig av multimodalitet, t.ex. genom att komplettera texten med en ljudfil (Bohman 2004).

– Att det finns filmer upplagda på webbplatsen som visar hur man använder olika funktioner på webbplatsen (Bilaga 7, nr. 17). Varför? I testet förklarade jag för användarna vad det innebar att reservera en bok, eftersom det fanns en osäkerhet kring detta. Det var inte heller självklart för alla användare hur man gick tillväga vid reservationen. En filmad person som visar och berättar något kan vara till stor hjälp (Falk och Johansson 2006, s.16).