Analys

I analysen fördjupas hur socialarbetare väljer att hantera hot och våld mot dem i arbete med barn och unga. KASAM används utifrån teorins tre delar: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Empowerment används utifrån sina tre

positioner: motmakt, terapeutisk position och marknadsorienterad infallsvinkel.

5.2.1 Analys utifrån KASAM

KASAM - känsla av sammanhang förklarar hur individer påverkas utifrån hur de känner att de tillhör gruppen och miljön de befinner sig i. En känsla av

sammanhang innebär bland annat att relationen mellan individer i en grupp ska vara fungerande (Antonovsky 2005).

Littlechild (2005) förklarar vidare att en bra relation mellan socialarbetare inom organisationen, samt relation till chefen i verksamheten, är viktigt för att

socialarbetarna ska kunna välja rätt hantering i specifika fall. Relationen påverkas av begriplighet och förstärks av gemensam förståelse av alla individer i en grupp.

Vilket kan innebära att alla socialarbetare exempelvis förstår vilka regler som gäller för hantering av hot och våld i arbete med barn och unga i organisationen (Littlechild 2005).

Antonovsky (2005) förklarar att det krävs att socialarbetare begriper och förstår vilket stöd som hen behöver erbjuda till enskild klient. I fall där socialarbetaren åker ut för hot och våld i arbete med barn och unga och socialarbetaren inte vet hur hen ska hantera hotet eller våldet, riskerar socialarbetaren att förlora känslan av sammanhang. Minskad känsla av sammanhang inom organisationen kan leda till att socialarbetaren inte hanterar händelser i arbetet som önskat av exempelvis chefer eller kollegor (Antonovsky 2005).

Den minskade känslan av sammanhang kan uppstå genom att socialarbetare inte kan begripa innebörden och specificering av begreppen hot och våld i arbeten med barn och unga beskriver Lamhote m.fl. (2018). Ifall alla socialarbetare inte kan förstå varandra om en incident varit allvarligt hotfull eller inte, riskerar känslan av sammanhang att minskas. Därför är det viktigt att det finns en begriplighet för vad som gäller. Situationer ska kunna begripas som det de är, antingen hotfulla eller inte hotfulla. Vissa socialarbetare kan tycka att en situation är allvarlig där barn och unga använder hot och våld, medan andra socialarbetare kan tycka att hot och våld är barnens sätt att uttrycka sina känslor på. Detta dilemma om en situation är allvarlig eller inte påverkar socialarbetarnas hantering av hot och våld eftersom det inte finns någon begriplighet om begreppen hot och våld i arbete med barn och unga Lamhote m.fl. 2018).

Lamhote m.fl. (2018) förklarar även vidare att en viktig aspekt för hur socialarbetare väljer att hantera hot och våld i arbete med barn och unga är handledarstöd som socialarbetare får inom organisationen (Lamhote m.fl. 2018).

Heiskanen (2007) fortsätter förklara att socialarbetarnas hantering av hot och våld kan påverkas av chefens reaktioner av hanteringen. Det kan exempelvis vara att en socialarbetare blir osäker ifall hen ska anmäla incidenter med hot och våld, eftersom hen inte är säker på att chefens stöd finns (Heiskanen 2007).

Ifall det finns en hanterbarhet för socialarbetaren, vet socialarbetaren i detta fall om hen ska anmäla händelsen till chefen i organisationen eller inte. Hanterbarhet handlar om att socialarbetaren kan känna sig trygg och veta hur hen ska hantera hot och våld i arbete med barn och unga utifrån tillgängliga resurserna. Hög hanterbarhet ökar risken för att socialarbetaren inte ska hamna i utanförskap inom organisationen. Socialarbetarna kan känna sig trygga och hantera hot och våld i arbetet som önskat ifall stöd från kollegor och chefer finns inom organisationen (Antonovsky 2005).

Socialarbetarnas trygga känsla om att kunna hantera hot och våld riktat mot dem i arbete med barn och unga kan komma från känslan av sammanhang. Det innebär bland annat att handledarstöd inom organisationen underlättar arbetet genom att beskriva gemensamt arbetssätt. Tydliga riktlinjer där socialarbetarna kan veta vad som gäller och hur de ska hantera hot och våld (Antonovsky 2005).

Förutom tydliga riktlinjer på hur hot och våld ska hanteras i praktiken är tydlig riktlinje på vad som ingår i hot och våld viktigt förklarar Littlechild (2005). Som tidigare nämnt i analysen påverkas hur socialarbetare väljer att hantera hot och våld mot dem i arbete med barn och unga utifrån begreppsförklaringen av hot och

våld. Denna otydliga linje på vad som ingår i hot och våld kan påverka

socialarbetarna arbetsmoral. Eftersom socialarbetare inte är säkra på om de ska anmäla en situation till sin chef eller inte, kan socialarbetarna välja att inte anmäla händelsen eftersom det är enklare att hoppa över anmälan. En anmälan kräver en viss tid eller ansträngning som socialarbetare kan tycka inte är nödvändig.

Socialarbetarna kan riskera att inte se meningen med en anmälan, ifall det inte är tydligt att en anmälan ska göras. En hög meningsfullhet däremot kan påverka socialarbetarna på sätt att de blir villiga att hantera hot och våld i arbetet. Detta eftersom socialarbetarna då ser en mening med att hantera situationen genom att exempelvis anmäla specifika händelsen (Littlechild 2005).

Meningsfullhet beskrivs som motivation och vilja. Ifall socialarbetaren inte känner någon mening med att hantera hot och våld på ett visst sätt, genom

exempelvis en anmälan, har socialarbetaren ingen vilja till att göra det heller. Utan en vilja eller motivation i arbetet riskerar situationer med hot och våld att ses som jobbiga och onödiga uppgifter för socialarbetaren. Däremot med hög motivation och vilja ökar risken för att uppgifterna ska ses som utmanande och spännande istället för socialarbetarna. Utan en meningsfullhet för socialarbetarna i arbetet riskerar de att hantera hot och våld på ett oönskat sätt, vilket kan leda till att utsatta socialarbetare känner utanförskap inom organisationen. Därför förklaras meningsfullhet som en viktig aspekt i socialarbetarnas hantering av hot och våld riktat mot dem i arbete med barn och unga (Antonovsky 2005).

Alla tre teoridelarna inom KASAM påverkar hur socialarbetare väljer att hantera hot och våld i arbete med barn och unga. Socialarbetares känsla av sammanhang är en viktig teori att ta del av i studien för att få förstå studiens resultat. I

resultatavsnittet beskrev jag tidigare att relationer är en viktig aspekt på hur socialarbetare väljer att hantera hot och våld i arbete med barn och unga.

Relationerna kan utifrån KASAM förstås som en känsla av sammanhang. Bra relationer mellan individer skapar en gemenskap var individerna får känsla av sammanhang. Därför väljer socialarbetare att skapa bra relationer till barn, unga, vårdnadshavare och med andra anställda i organisationer för att enklare kunna hantera hot och våld i arbetet.

5.2.2 Analys utifrån Empowerment

Makt är ett begrepp som kan vara en viktig aspekt i hantering av hot och våld i arbete med barn och unga. Maktperspektivet kan vara avgörande ifall och hur barn och unga använder hot och våld i möten med socialarbetare. Vilket även kan bli avgörande för hur socialarbetare väljer att hantera hotet och våldet.

Hot och våld som uppstår från barn och unga mot socialarbetare i arbetet kan handla om relationen mellan barn och unga och socialarbetarna. Relationen påverkas främst av maktperspektiv (Regehr & Glancy 2011). Vilket teorin Empowerment handlar om, kraft och makt. Socialarbetarna strävar efter att barn och unga ska känna att de har makt förklarar Pelto-Piri (2017). Det är en fördel ifall barn och unga känner att de har makt eftersom socialarbetarna ser barn och unga som kapabla till att handla rätt. Även i de fall där barn och unga utsätter socialarbetare för hot och våld anser socialarbetarna att barn och unga vet om att hot och våld är fel. Däremot använder barn och unga hot och våld eftersom de känner sig svaga, de saknar makt (Pelto-Piri 2017).

Lamhote m.fl. (2018) förklarar att det är viktigt för socialarbetarna att använda sin makt rätt för att få sitt önskade resultat i möten med barn och unga.

Socialarbetarna kan använda sin makt rätt genom att ha tydliga gränser och förklara för barn och unga om deras möjligheter och skyldigheter. Även

socialarbetarnas möjligheter och skyldigheter ska vara tydligt förklarade för barn och unga. Ifall barn och unga förstår vilka riktlinjer som gäller i möten med socialarbetare blir det även enklare för socialarbetare att få barn och unga att förstå och använda sin makt (Lamhote m.fl. 2018).

Socialarbetarna kan exempelvis få klienter att känna makt genom positionen

”motmakt”. Vilket innebär att socialarbetaren enligt motmakt kan få klienter att aktivt delta för att få mer kunskap om sin utsatta situation. Med mer kunskap om sin situation kan barn och unga känna sig starkare och känna att de kan få

möjlighet till makt över sin situation (Askheim & Starrin 2007). Pelto-Piri (2017) förklarar i strategimodellen ”Six Core Strategies” (s.10) att denna strategi används ofta av socialarbetare och förklaras kunna vara fungerande i arbete med barn och unga (Pelto-Piri 2017).

Socialarbetare kan använda sin makt mot barn och unga, men genom att begränsa sin makt kan barn och unga känna sitt utrymme för makt också. Detta motsvarar vad som beskrivs utifrån begreppet ”den terapeutiska positionen” (Askheim &

Starrin 2007). Därför är det viktigt för socialarbetare att hitta balans i sin makt och följa balansen av maktanvändningen i möte med barn och unga (Lamhote m.fl.

2018). Genom att barn och unga känner att de har utrymme för makt kan de också känna att de har möjlighet att lita på att de kan lösa sin utsatta situation. För att barn och unga ska kunna lita på att de kan lösa sin situation ska de också veta hur och varför de ska agera på vissa sätt i specifika situationer. Vilket kan innebära för barn och unga att inte använda hot och våld i möten med socialarbetare, eftersom barn och unga också har makt och inte enbart socialarbetarna (Pelto-Piri 2017).

Pelto-Piri (2017) förklarar vidare att det är viktigt att både socialarbetare och barn och unga har makt, eftersom båda ska känna sig respekterade. Barn och unga ska inte känna sig lägre värderade än socialarbetare. I möten med barn och unga ska socialarbetarna samtala med barn och unga i gemensam nivå där ingen känner sig mindre viktig eller mindre respekterad (Pelto-Piri 2017).

Inom positionen ”marknadsorienterad infallsvinkel” förklaras att barn och unga ska kunna vara fria genom att känna att de är starka och har makt (Askheim &

Starrin 2007). För att socialarbetarna ska kunna möjliggöra att barn och unga ska känna sig fria, är det viktigt att socialarbetarna kan lita på att barn och unga kan utföra aktiviteter inom sina intressen rätt. Strategin kan vara enligt det

förbyggande arbetet som Pelto-Piri förklarade i stycket ovan (Pelto-Piri 2017).