I detta kapitel kommer mitt tillvägagångssätt och metod att beskrivas i olika underrubriker. Jag beskriver hur materialet valdes och bearbetades i studien.
4.1 Val av metod och metodologiska reflektioner
Jag kunde valt att göra en intervjustudie eller en innehållsanalys av exempelvis tidningsartiklar om våld och hot mot socialarbetare i arbete med unga, istället för en systematisk litteraturstudie. En innehållsanalysstudie av tidningsartiklar
beskriver oftast händelser hot och våld utan att på djupet förklara förståelsen kring ämnet. Vilket systematisk litteraturstudie har större tendens att göra. En
intervjustudie valde att jag inte göra eftersom vi lever i en pågående Covid-19 pandemi. På grund av pandemin är det försvårat att träffa andra individer och därför skulle intervjuerna nog behövt göras digitalt genom någon form av
videosamtal. Pandemirestrektionerna har försvårat att individer träffas och därför har även bokningar för intervjuer försvårats. Ifall Covid-19 pandemin inte hade uppstått, skulle jag helst vilja göra en intervjustudie och personligen få ställa frågor till socionomer som arbetar med barn och unga.
Genom mina tidigare erfarenheter av videosamtal tycker jag att samtalen inte flyter på lika bra digitalt som samtal i personliga träffar gör. Det skulle kunna påverka för att inte lika mycket data kommer fram ur intervjun. Därför tycker jag att bästa sättet för att få fram mest relevant data är att göra en systematisk
litteraturstudie. Följande underrubriker ger en beskrivning hur jag har arbetat för att göra en bra systematisk litteraturstudie.
4.2 Litteratursökning
Studien bygger på tio vetenskapliga artiklar. Tidigare forskningen har använts i studien för att framställa syftet och för att vara till hjälp för att svara på
frågeställningen. Litteratursökningen förklarar vilket tidigare kunskapsläge som har blivit valt att användas i studien, samt hur dessa vetenskapliga artiklar har valts att ha med i studien.
En litteratursökning i tidigare forskning har genförts genom att olika databaser har använts: ”PsycInfo”, ”Sociological abstract”, ”Education Research Complete (ERC)”, för att belysa studiens syfte och frågeställningar. I Studien har vissa artiklar inom valda databaser sorterats bort från undersökningen. Artiklarna har valts utifrån kriterierna att titeln ska vara passande och därefter även att abstracten ska vara relevant. Utslagsmetoden bland artiklarna har använts för att sökningen ska kunna nå fram till de mest relevanta artiklarna, eftersom databaserna består av många olika artiklar där vissa inte är passande i studien. Inom denna studie har endast artiklar som är ”peer reviewed” valts att användas.
Andra sökmetoder har varit att endast söka efter peer reviewed artiklar som är skrivna tidigast år 2005. För att få fram relevant forskning och kunskapsläge är det inte passande med att forskningen är för gammal, men bara några år gammal forskning har det varit svårigheter med att få fram lika mycket forskning. Det som studien anpassar de vetenskapliga artiklarna som är ungefär 15 år gamla är att dessa valda studieforskningar fortfarande är passande i dagens forskning. Därför blev de vetenskapliga artiklar valda utifrån just år 2005 och senare passande för denna studie.
Urvalet inom databaserna på forskningen inom ämnet har utförts på så sätt att
”Abstract” från artiklarna har lästs och ifall det har varit ett passande ämne lästes artikeln i full text för att kunna få med forskningen i studien. Endast abstract lästes för att det var en passande metod för att kunna avgöra vilka vetenskapliga artiklar som är relevanta för studien. Språk för de vetenskapliga artiklarna sorterades på att endast få fram forskning på svenska och engelska, för att kunna översätta korrekt i relation till tiden för skrivandet av studien. Användningen av denna utslagsmetod av artiklar inom tidigare forskningen var mest passande för att kunna komma så nära den idealiska tidigare forskningen för studiens syfte som möjligt.
Litteraturstudien inom tidigare forskning har gjorts på tre olika databaser med flera olika sökord och även med att filtrera sökningarna på år, språk och teman.
Centrala sökorden som gav relevanta träffar på vetenskapliga artiklar inom databaserna har varit: ”social work*”, ”threats”, ”violence”, ”children”, ”youths”
och ”handle”. Dessa sökord gav många träffar på grund av mycket tidigare forskning inom ämnet. Av träffarna valde jag att ta med 10 vetenskapliga artiklar (se särskild referenslista) som jag ansåg vara mycket relevanta och centrala för studien. Utifrån dessa 10 valda vetenskapliga artiklar har tidigare forskning hjälpt studien genom att syftet ska kunna förstås och genom att svara på studiens
frågeställningar.
4.3 Tematisering och analys utifrån teori
Tematisering har inneburit att jag som författare har tagit till mig innehållet i de utvalda artiklarna och sedan avgränsat och relaterat det till studiens syfte och frågeställning (Hjerm m.fl. 2014). Tematisering har utförts på sätt att jag har satt olika ”teman” i litteraturinsamlingen. Att sätta studiens innehåll i teman innebär att studiens innehåll har delats in i olika rubriker, teman. Rubrikerna beskrev
innehållet i den delen i studien där rubriken var satt. För att teman skulle vara relevanta och enklare för mig att förstå vad som är viktigt för studien har jag utgått ifrån vissa frågor: ”Innehållets betydelse?”, Vilka hot eller våld beskrivs?”,
”Vilken hantering beskrivs?” ”Är det nödvändigt för att förstå syftet?”. Ifall innehållet kunde svara på någon av frågorna var risken för onödigt innehåll lägre.
Efter att innehållet svarade på dessa frågor och fakta i studien var relevant togs rubrikerna bort för att få en röd tråd och ett flyt i studien.
De teman jag har funnit har jag sedan analyserats med hjälp av teori för att fördjupa förståelsen av mina teman. Jag har använt de centrala begreppen i teorin KASAM och teorin Empowerment.
4.4 Förförståelse
Min förkunskap som författare för studiens ämne är för det mesta grundat utifrån min praktiktid som coach för barn och ungdomar. Under min praktiktid upplevde jag inte direkta hot och våld mot mig i arbetet, men jag bevittnade hot mot kollegor. Utifrån min upplevda erfarenhet kring ämnet kan jag redan ha skapat omedvetna antaganden kring hot och våld i arbete med barn och unga. För att dessa antaganden inte ska påverka mitt resultat har jag reflekterat kring dem och medvetandegjort vilka antaganden som jag kan ha fått med mig från min
praktiktid.
4.5 Reflektion över mitt tillvägagångssätt
Jag uppfattar att mitt arbete har fungerat på ett bra sätt och studien har genomförts på ett noggrant och grundligt sätt. Trots att arbetet i stort sett har fungerat bra har det också funnits svårigheter med arbetet. En svårighet inom studien har varit metoden för att samla litteratursökningen inom tidigare forskning. Svårigheten var avgränsningen som gjordes med valda sökord inom databaserna för
litteratursökningen. Inom ämnet hot och våld i arbete med barn och unga finns mycket tidigare forskning, vilket gav många träffar i sökningarna efter
vetenskapliga artiklar. Många träffar bidrog till att jag fick införa flera olika sökord för att hitta specifik passande tidigare forskning som är relevant för studiens syfte och frågeställning. Trots svårigheterna blev avgränsningen det med flera sökord lyckad och relevanta vetenskapliga artiklar på tidigare forskning användes i studien som har hjälpt för att studiens syfte och frågeställning ska förstås.
I mitt arbete har jag fokuserat på att ge en beskrivning av problemet, författarens förkunskap och materialinsamlingen av litteraturen och en bearbetning av detta (Patel & Davidsson 2011). Inom litteraturstudierna har jag jämfört flera olika vetenskapliga artiklar och annan litteratur, vilket har till stor del bidragit till att forskningsmetoden är trovärdig. Det som eventuellt hade kunnat påverka ett annorlunda resultat är att socialarbetarnas hanteringsmöjligheter forskas ännu mer i framtiden. Jag har i min studie beskrivit att ett problem för socialarbetare är hur de ska hantera hot och våld behöver forskas mer, eftersom det bland annat finns problem med tydlighet med innebörd av begreppen hot och våld. En tolkning kan vara att mer forskning om hur socialarbetare hanterar hot och våld i arbete med barn och unga kommer att forskas, vilket kan leda till annat resultat i framtiden än vad denna studie presenterar.