Analys av resultat

Analysavsnittet delas upp utifrån studiens tre forskningsfrågor. Inledningsvis analyseras de två första forskningsfrågorna tillsammans då de står för den kvalitativa delen av

datainsamlingen. Därefter följer en analys av den tredje forskningsfrågan (kvantitativa data) vilken också ställs mot de två första forskningsfrågorna. Denna analys fungerar som den konvergerande länken mellan de kvalitativa och kvantitativa delarna i studien. Slutligen analyseras resultatet utifrån studiens teoretiska utgångspunkt.

4.4.1 Elevers upplevelser och lärares uppfattning av blockmodellen som strategi Positiva upplevelser och uppfattningar

Dataanalys visar vissa likheter mellan elevers positiva upplevelser och lärares positiva

uppfattningar om blockmodellen som stödjande strategi. Eleverna upplevde att blockmodellen var en bra strategi vilket kan liknas vid lärarnas uppfattningar om blockmodellen som en strukturerad och tydligt instruerande strategi som stöttar elever i deras arbete med matematiska textuppgifter.

Resultaten visar att både elever och lärare upplevde att blockmodellen som strategi bidrog till att göra det lättare att hålla koll på informationen i uppgiften. Både elever och lärare uttryckte att information kunde läggas åt sidan samtidigt som den ändå fanns kvar på pappret som ett visuellt minnesstöd. Detta resultat kan tolkas som att arbetsminnet kan avlastas genom användandet av blockmodellen som strategi.

Lärarna diskuterade även vad arbetet med blockmodellen innebar för de svag- respektive högpresterande eleverna. Lärarna menade att blockmodellen gav ett visuellt stöd i form av den schematiska bilden. De såg att de starka eleverna fick stöd av den schematiska bilden

genom att det hjälpte dem att visa sina tankebanor. De uttryckte att de svagare eleverna fick stöd genom att blockmodellen innebar en tydlig arbetsgång där arbetsminnet avlastades och innehållet blev synligt i den schematiska bilden.

Negativa upplevelser och uppfattningar

Även vid analys av elevers negativa upplevelser jämfört med lärares uppfattningar syns vissa likheter. Både elever och lärare beskrev blockmodellen som en lång arbetsgång som krävde tid. Då lärare såg på blockmodellen utifrån sin yrkesroll placerade de elevernas upplevelser i ett vidare perspektiv. Lärarna menade att strategin borde ha introducerats tidigare än åk 3, innan textuppgifterna blivit för komplicerade och andra strategier arbetats in. På så vis skulle eleverna haft möjlighet att tillägna sig strategin bättre och inte blandat ihop med eller

föredragit andra strategier.

Ett annat exempel på undertema där elever och lärare beskrev liknande upplevelser eller uppfattningar handlade om svårigheten att rita en korrekt schematisk bild. Eleverna beskrev att det kunde vara svårt att avgöra var informationen och frågetecknet skulle sättas in i bilden. Lärarna bekräftade dessa synpunkter när de uttryckte att ju mer komplicerad textuppgiften var, desto svårare blev det för eleverna att skissa en korrekt schematisk bild.

4.4.2 Vad kan vi uttyda från elevers lösningar av textuppgifter med och utan hjälp av blockmodellen?

I tidigare avsnitt (4.3 Resultatredovisning av dokument) har redovisats att andelen elever som klarat NP 2020 var lika stor som vid eftertestet. Vid närmare analys och jämförelse av varje enskild elevs resultat, visade det sig att de 46 elever som löst NP 2020 inte var samma 46 elever som löst eftertestet. Resultaten visar att en utveckling skett då andelen elever (23 %) som missat ett led vid eftertestet då blockmodellen användes minskade i förhållande till NP 2020 (37 %) då eleverna använde valfri metod (se tabell 5). Detta resultat tolkar vi som att blockmodellen ger ett visuellt stöd i att få med all information i uppgiften. Studiens

kvantitativa data visar att blockmodellen förbättrar elevers förmåga att lösa textuppgifter i flera led. Detta resultat går i linje med resultatet från intervjuerna.

Av de elever som förändrade sitt resultat från NP 2020 till eftertestet var det 13 elever (15%) som inte hade lyckats lösa NP 2020 men lyckades lösa eftertestet med hjälp av blockmodellen (se tabell 5). Resultatet visar också att 14 elever (17% av alla elever) inte hade lyckats lösa eftertestet med blockmodellen som verktyg trots att de hade lyckats lösa NP 2020.

39

schematiska bilden eller satte ut frågetecknet på fel ställe då de använde sig av

blockmodellen. De felaktigt ritade bilderna ledde i sin tur antingen till felaktiga beräkningar eller att eleverna inte kom vidare alls (se figur 7, bilaga 11).

Vår uppfattning är att svårigheterna delvis skulle kunna förklaras med att dessa elever inte hunnit tillägna sig blockmodellen tillräckligt. Även om dessa elever skulle ha fått mer tid att tillägna sig blockmodellen har vi utifrån denna studies resultat inga belägg för att de skulle få stöd av den.

Då resultaten ställs mot den kvalitativa datan i form av elev- och lärarintervjuer ser vi att de går i samma linje. Resultatet av dokumentinsamlingen bekräftar resultat från intervjuerna gällande att blockmodellen ger elever stöd i lösningsprocessen. Vid de lösningar där elever inte klarat NP 2020 men lyckats lösa motsvarande uppgift i eftertestet (15 % av eleverna), kan man se att blockmodellen var ett stöd i lösningsprocessen. Dessa elever fick med all

information, fick en bild av mängdförhållandena och valde rätt beräkningsmetod. Även då blocket inte var helt korrekt schematiskt ritat verkade bilden ändå ge stöd (se figur 8, bilaga 11). Vid en elevs lösning har frågetecknet ritats på fel ställe men eleven fick med all

information och lyckades göra en korrekt uträkning.

Analys av dessa elevers lösningar (eftertest - korrekt lösning; NP 2020 - ej korrekt lösning) visar att det inte handlat om aritmetiska svårigheter i NP 2020. Det antagandet bygger vi på att eleverna i dessa fall klarat själva uträkningen i eftertestet. Svårigheten i uppgiften från NP 2020 menar vi handlar om att hålla koll på informationen i texten, vilket underlättats då eleven använt sig av blockmodellen (eftertestet).

Sammanfattningsvis visar studiens kvantitativa data att användandet av blockmodellen stöttade elever vid arbete med matematiska textuppgifter i flera led, men att svårigheter kvarstod för en del elever. Dessa svårigheter handlade mestadels om att rita en korrekt schematisk bild. Då studiens resultat triangulerades framkom att den kvantitativa datan stämde överens med den kvalitativa datan som visade att elever fick stöd av blockmodellen i lösningsprocessen. Då det gäller resultat som visar vissa svårigheter att rita en korrekt schematisk bild, finns också samstämmighet mellan kvalitativa och kvantitativa data.

4.4.3 Analys utifrån den teoretiska utgångspunkten

Denna studie tar sin teoretiska utgångspunkt i det inkluderande perspektivet på

matematikundervisning utifrån tre begrepp; delaktighet, tillgänglighet och inkludering (SPSM, 2018a).

Delaktighet (SPSM, 2020) definieras som en känsla av att höra till samt att fysiskt kunna delta

i skoldagens aktiviteter. Studiens kvalitativa resultat visar att blockmodellen innebär en tydlig arbetsgång som fungerar stödjande för elever, både för elever i och utan svårigheter i

matematik. Vi menar att detta leder till att elever som är i behov av stöd i större utsträckning kan delta i klassrumsundervisningen och arbeta med samma område som resten av klassen. Då elever upplever att en modell ger stöd leder det till en ökad känsla av engagemang för sitt lärande och en känsla av delaktighet nås.

Tillgänglighet (SPSM, 2019) handlar i denna kontext om att bemöta alla elevers olikheter och

behov samt att skapa förutsättningar i miljön så att alla elever kan tillägna sig undervisningen. Studiens resultat visar att elever som är i behov av stöd får stöd att strukturera och

schematiskt visualisera uppgiften med hjälp av blockmodellen. Resultatet visar också att de elever som kommit längre i sin matematikutveckling får mer stöd i att visa sina tankebanor. Vi anser att tillgänglighet nås med tanke på att blockmodellen bidrar till att ge elever, oavsett var i utvecklingen de befinner sig, en tydlig, lättillgänglig arbetsgång som ger stöd i lärandet.

Inkludering (SPSM, 2018b) innebär att skapa förutsättningar i undervisningen och lärmiljön

som möjliggör att tillvarata mångfalden och bemöta alla individer med respekt. Denna studie visar att blockmodellen verkar stötta både elever i och utan matematiksvårigheter vilket gör att den kan ses som ett inkluderande verktyg eftersom elevers olikheter kan bemötas och tillvaratas.

En riskfaktor som uppmärksammats i denna studie gällande strävan att nå en inkluderande undervisning handlar om elevers upplevelse att arbetsgången är lång och krånglig. Om undervisningen inte får eleverna att känna att blockmodellen är till nytta för dem menar vi att det kan leda till en låg känsla av engagemang och motivation. En pedagogisk lärmiljö som får eleven att känna att hen inte kan delta i matematikundervisningen skapar låg känsla av

tillgänglighet och delaktighet vilket i förlängningen inte främjar en inkluderande undervisning (SPSM, 2019; 2020). Lärarna i denna studie har lyft sin egen roll och vikten av att lotsa elever genom det de menar är en introduktionsfas för att ge elever möjlighet att tillgodogöra sig det positiva med blockmodellen.

41