Resultatdiskussion

5.2.1 Resultatdiskussion utifrån studiens forskningsfrågor

Lärare och elever i studien ansåg att blockmodellens strukturerade och tydligt instruerande arbetsgång gav stöd i arbetet med textuppgifter i matematik. Lärare i studien menade att både elever i och utan svårigheter blir hjälpta av blockmodellen vilket även påvisas i forskning (Beckman, 2004; Carcoba Falomir, 2019). Studiens resultat visar att en arbetsgång som stöttar elever, oavsett hur långt de kommit i sin matematikutveckling, bidrar till en ökad

tillgänglighet för alla elever att tillgodogöra sig undervisningen. Då skolan använder sig av undervisningsformer där fler elever känner tillhörighet och gemenskap leder till större känsla av delaktighet och inkludering (Göransson, Nilholm & Karlsson, 2011; Nilholm &

Göransson, 2013; SPSM, 2020).

Resultat från elevintervjuer visar samtidigt att arbetsgången kunde upplevas som lång och krånglig. Lärare menade att elevernas känsla av en lång och krånglig arbetsgång hade att göra med att blockmodellen var ny för dem och att mer tid behövdes. Lärare menade vidare att den känslan borde minska då man arbetat sig igenom inlärningsfasen. Naroth och Luneta (2015) beskriver också elevers inledande tveksamma känsla inför blockmodellen som ny modell i undervisningen. Författarna menar att det är svårare för elever att ta till sig en ny modell då de redan hunnit arbeta in andra typer av strategier, vilket både elever och lärare i denna studie också uttryckte. Frågan är hur dessa elever skulle beskriva sina upplevelser om intervjuer hade genomförts i ett senare skede då man arbetat längre med blockmodellen och de hade haft chans att tillägna sig strategin mer. Lärare påpekade också vikten av fortbildning inför

implementerandet av en ny metod för att få goda möjligheter utveckla

matematikundervisningen. Även detta bekräftas av forskning (Naroth & Luneta, 2015). Både lärare och elever i denna studie upplevde att den schematiska bilden gav stöd i lösningsprocessen. Att informationen finns kvar på pappret i form av ett block, dvs. en schematisk bild, avlastar arbetsminnet menar både elever och lärare, vilket också beskrivs i flera studier (Boonen et al., 2014; Lee et al., 2013; Swanson et al., 2015). Även studiens kvantitativa resultat pekar på att blockmodellen verkar stödja elever i att komma ihåg alla

beräkningsled. Studiens resultat visar också att den schematiska bilden även ger elever stöd i deras val av de beräkningar som krävs i en matematisk textuppgift. Lärarna menade att elever genom blockmodellen tränas i att använda sig av en korrekt bildlig representation där

mängdbilden blir tydlig för dem och att förståelse för vad som efterfrågas lättare nås. Denna uppfattning, att korrekt ritade schematiska bilder stödjer elever samt förbättrar deras möjlighet till djupare konceptuell förståelse, går i linje med vad forskning visar inom detta område (Abdullah et al., 2012; Beckmann, 2004; Boonen et al., 2014; Carden & Cline, 2015; Ho & Lowrie, 2014; van Garderen & Montague, 2003). Några elever i studien beskrev dock att det kunde vara svårt att rita den schematiska bilden korrekt, att veta informationens och

frågetecknets rätta placering i bilden. En förklaring till dessa svårigheter skulle delvis kunna bero på att dessa elever under studiens korta tidsram inte hunnit tillägna sig strategin

tillräckligt. Troligtvis skulle eleverna känna en större säkerhet och förståelse kring ritandet om de haft mer erfarenhet av blockmodellen. En annan förklaring skulle kunna kopplas till textuppgiftens svårighetsgrad. Ju mer komplex en textuppgift är, desto mer information behöver sorteras, förstås och ritas in i bilden vilket komplicerar för elever. En del elever beskrev svårigheter att rita en korrekt schematisk bild vilket också syntes i resultat från studiens kvantitativa del. Vid vissa elevlösningar kunde man se att en felaktigt ritad bild vilseledde istället för att den hjälpte i lösningsprocessen. Detta belyser vikten av en korrekt ritad schematisk bild för uppgiftens lösning.

Studiens kvantitativa del visar delvis motsägelsefulla resultat då det gäller felaktigt ritade bilder. Å ena sidan kan en felaktigt ritad bild förvirra elever och leda till fel uträkning. Å andra sidan syns också exempel på att den schematiska bilden kan stödja trots att den inte är korrekt ritad. Den schematiska bilden har i det senare exemplet ändå gett stöd i att hålla koll på informationen då vi ser att eleverna inte tappat bort något led i textuppgiften. En möjlig förklaring skulle kunna vara att blockmodellen ger stöd vid en relativt enkel matematisk uppgift i flera led genom att informationen i texten synliggörs i bilden, även om den inte är helt korrekt ritad.

Utifrån den teoretiska utgångspunkten anser vi att blockmodellen kan fungera som ett inkluderande pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen. Tillgänglighet nås med tanke på att blockmodellen bidrar till att ge elever en tydlig, lättillgänglig arbetsgång som ger stöd i lärandet. Vi menar att elevers positiva upplevelse av blockmodellen bidrar till att känslan av engagemang för sitt lärande ökar och att en känsla av delaktighet därigenom nås.

45

och som bidrar till att alla elever kan känna sig delaktiga i klassrummet och i tillägnandet av kunskap vilket går i linje med ett inkluderande klassrum (Kotte, 2017; Nilholm & Göransson 2013).

5.2.2 Slutsatser och specialpedagogisk relevans

Utifrån tidigare presenterade analyser drar vi slutsatsen att elever kan få stöd av

blockmodellen med vissa betänkligheter kring hur strategin implementeras, i vilken årskurs, hur länge den har undervisats samt vilken erfarenhet lärare har av den. Då studiens data triangulerats och ställts mot tidigare bakgrund drar vi också slutsatsen att blockmodellen som lärverktyg kan stödja en inkluderande klassrumsundervisning. För att nå en inkluderande undervisning behöver skolan dock arbeta på flera nivåer där kollegialt lärande och didaktiska verktyg spelar in (Kotte, 2017). Blockmodellen skulle kunna vara en av olika metoder som utvecklar matematikundervisningen. En speciallärare ska ha fördjupade kunskaper om barns och elevers matematikutveckling och till uppdraget hör att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör detta område. Vidare ska en speciallärare kunna ta initiativ till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och

svårigheter i olika lärmiljöer (SFS 2017:1111). Då studiens resultat visar att arbete efter blockmodellen verkar stödjande för elever i arbete med textuppgifter i matematik, skulle en speciallärares kunskaper inom området därför kunna bidra till elevers matematikutveckling i flera avseenden. Dels i det förebyggande arbetet men även i det stödjande arbetet. Resultat visar att lärare ser fördelar med att använda blockmodellen i undervisningen men att de känner en osäkerhet inför implementering av strategin i undervisningen. Speciallärare med inriktning mot matematik skulle på organisationsnivå kunna fortbilda lärare i undervisning efter blockmodellen, samt bidra med rådgivning och handledning vid implementering och utvärdering av insatsen. Speciallärarens kunskaper om blockmodellen skulle även komma till användning i deras egen stödjande undervisning av enskilda elever och i mindre grupper. Våra förhoppningar är att studiens resultat ska bidra med värdefull kunskap kring elevers matematikutveckling inom detta område och även stödja speciallärare i deras förebyggande arbete med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer för elever.