Resultatredovisning av lärarintervjuer

Lärarnas positiva uppfattningar av blockmodellen presenteras efter de underteman som framträtt under analysarbetet av lärarintervjuerna (se bilaga 10); (1) strukturerad arbetsgång för elever, (2) visuellt stöd samt (3) stöd för arbetsminnet.

Strukturerad arbetsgång för elever

Samtliga lärare upplevde att blockmodellen har en noggrann och tydlig arbetsgång som är lätt att följa:

de där blocken...ja, det är verkligen att rita enkelt. Och tydligt. Jag gillar sättet också. Det gör att man får med de här delarna. Man läser uppgiften, man förstår den, man skriver vad den handlar om. Så att man först skriver - vad handlar det om nu då? Jo, det handlar om godis. Och sen börjar man rita upp den. Jag gillar verkligen den här strukturen. Och det märks att även de här som tycker att

problemlösning kan vara svårt är ganska hjälpta av den här metoden. Det blir så här…enkla steg. (E6)

33

steg fyra i strategin framhöll lärarna vara av stor betydelse: “…man läser texten och då är man klar med läsningen nästan…man har fått sin uppfattning om vad det är man ska lösa…så jag tycker ju att den andra läsningen är bra för man måste dubbelkolla.” (L1)

Några lärare resonerade kring användandet av blockmodellen för elever som visar matematiksvårigheter och samtliga lärare var överens om att strategin med fördel kan praktiseras av dem:

En tjej som är väldigt svag i matte emellanåt och hon har faktiskt tydligt visat att hon har kläm på det här. Och hon gillar strukturen. Den funkar väldigt bra för henne. Det är en jättebra stötta för henne - Vad är det jag gör egentligen? Vad är det jag vill veta? Var ska frågetecknet vara? Så nu i det tidiga skedet tycker jag det syns på de eleverna. (L6)

En annan lärare belyste andra fördelar med strukturen för elever i matematiksvårigheter:

“så om de får strategiskt skriva upp allt och rita upp allting så att de kan gå tillbaks och titta i bilden då ser de lättare vad de ska komma ihåg att ta med”. (L4)

Visuellt stöd

Mer än hälften av lärarna upplevde att en av blockmodellens styrkor är att frågetecknet och informationen ska sättas ut i bilden. Lärarna menade att eleverna då tvingas tänka efter vad som efterfrågas, vad det är de ska räkna ut:

fördelar… det är ju att hålla koll på informationen, för är det väldigt informativa textuppgifter så är det ju lättare för eleverna när de har fått föra ner all information framför sig på pappret… att verkligen försäkra sig om att all information finns med här… i bilden som de har ritat upp. Och då är det lättare för dem att gå tillbaks och titta och se i sina beräkningar… att alla moment kommer med i

beräkningarna… (L4)

Vid intervjuerna lyfte några lärare specifikt vinsten av att rita ett tydligt block, att blocket står för en schematisk representation som kan hjälpa eleverna att veta vad som frågas efter och vilken uträkning som ska göras:

Nämen jag tror att vi måste hjälpa barnen med att få bort …att få in mattetänket tidigt om man säger så…får bort det här…men det handlar ju om att saker och ting händer i verkligheten i den verkliga världen så det är ju kronor, kossor, hästar och får och allt vad det nu är för någonting. Men att man måste göra om det till matematik. Då får man tänka bort det just då. Och då är det bara matten man är ute efter. Men allting är ju matematik runt omkring. Det är bra att man ska få rätt bild i huvudet. Rätt fokus. Byta representation. (L2)

Hälften av lärarna i studien såg att de starkare eleverna får stöd med att visa sina lösningar och tankebanor. Något som lärarna menade att många av dessa elever annars visar en tendens

till att slarva med:

… och det är ju just det här som många av de här vassa tycker är svårt. Men i den här, då inser de att de måste visa vad de tänker och då...blockmodellen blir verkligen en hjälp att visa vad de tänker. (L6)

Stöd för arbetsminnet

Samtliga lärare i studien var överens om att en av de stora fördelarna med blockmodellen är att strategin hjälper till med att hålla koll på, få med sig och sortera informationen i uppgiften. De menade att vinsterna är att kunna lägga ifrån sig informationen i bilden men ändå ha den synligt kvar för att kunna bearbeta saker och ting i uppgiften i tur och ordning:

jag är helt inne på att vi behöver ha en bild för att liksom kunna lägga ifrån oss viss information. Så att man kan bearbeta det man faktiskt ska bearbeta. Så att man liksom kan lugnt tänka sen…jamen det var faktiskt så här mycket vi hade från början. En bild behövs ju många gånger. Om man då inte är kapabel att ha den inne i huvudet och se hur det där…hur stort det är så måste man ju rita det på något sätt. (L2)

Lärarna ansåg också att visualiseringen i form av bilder blir ett stöd för arbetsminnet:

För de här eleverna som har lite svårt för matematik… många av dem har ju också ett kortare arbetsminne och har lite svårt för att komma ihåg vad de har läst. De har lite svårt för att minnas meningen de läste precis innan och för att komma ihåg alla momenten… så om de får strategiskt skriva upp allt och rita upp allting så att de kan gå tillbaks och titta i bilden då ser de lättare vad de ska komma ihåg att ta med när de ska räkna sen. Så att jag ser klart fördelar på det viset. (L4)

4.2.2 Negativa uppfattningar av blockmodellen

Lärarnas negativa uppfattningar av blockmodellen presenteras efter de underteman som framträtt under analysarbetet av lärarintervjuerna (se bilaga 10); (1) tidskrävande och krånglig strategi, (2) svårigheter med den schematiska bilden, (3) för lite tid för implementering samt (4) introduktion för sent i skolgången.

Tidskrävande och krånglig strategi

Flera lärare i studien delade uppfattningen att många elever inledningsvis upplevde strategin krånglig, lång och tidskrävande: “Sen var det en del som tyckte att det kändes krångligt att använda den. Det är ju väldigt många olika steg och man måste ju hålla koll på stegen” (L3). Några lärares uppfattning var att den långa arbetsgången gör att en del elever slarvar och tar genvägar. Lärarna menade att dessa elever hoppar över den andra läsningen vilket gör att de missar nödvändig information som i sin tur kan leda till fel svar.

Eleverna säger att det är för många steg…dom vill liksom kunna lösa uppgiften snabbt eller …man slarvar med läsningen. I blockmodellen ska man ju ändå läsa uppgiften vid två olika tillfällen. Jag tror

35

att man slarvar lite...man glömmer den sista meningen där liksom …vad stod det där egentligen? Och det kan man ju se i flerstegsuppgifter också. Man har bara läst de två första meningarna. Och så tror man att man har löst uppgiften. För att det var som två olika tal där. Man är så fokuserad på siffrorna eller talen som finns i texten. Så att man glömmer det sista steget. (L1)

Svårigheter med den schematiska bilden

Hälften av lärarna i studien uppfattade att eleverna hade vissa svårigheter med förståelsen för och ritandet av den schematiska bilden. De menade att vissa elever kunde ha svårt för att förstå innebörden av blocken, eller att det kunde vara svårt för eleverna att avgöra var i bilden informationen och frågetecknet ska ritas in. Ju mer informativ textuppgiften var med flera beräkningsled desto svårare uppfattade lärarna att det blev för eleverna att skissa bilden rätt:

det är inte alltid så lätt att veta för eleverna hur de ska rita in informationen i blocket… det är där som eleverna tvingas tänka efter hur… “var ska jag dela blocket?” och “var kommer frågetecknet in?” och “behöver jag förlänga blocket, ska jag göra ett eller flera block? Ju svårare problemen blir, desto svårare blir det också att rita in informationen rätt upplever jag... sätta in frågetecknet ställer till problem för eleverna...så… ja, en del ritar fel, en del skriver in informationen på fel sätt och när de väl har gjort fel… då kör de fast där...det blir där själva problemlösningen kommer in... inte i beräkningarna sen. (L4)

För lite tid för implementering

De flesta lärare kände sig lite osäkra på att undervisa efter blockmodellen och tyckte att mer kompetensutveckling skulle ha varit bra:

...man ska känna sig mer trygg… när man står där med barnen och ska gå igenom nånting och så kan man kanske inte riktigt svara på nån fråga. Då blir det ju lite jobbigt. Då skulle jag hellre vara lite mer påläst och ha koll på det lite mer så att man vet vad man ger sig in i…(L3)

Introduktion för sent i skolgången

Merparten lärare i studien var överens om att det skulle ha varit en fördel att börja i tidigare årskurser med strategin, innan andra strategier och lösningsmetoder redan har satt sig: “Jag tror som sagt… börjar man med blockmodellen tidigare än åk 3 så tror jag att det blir lättare att anamma den i textuppgifter.” (L1)