Analys och resultat - Gravar i Gränslandet: En osteoarkeologisk jämförelse mellan gravfält från

4. Ströbohögsområdet

4.2. Analys och resultat

Samtliga av de gravar som grävdes ut under 1930-talet var skadade av grustäkter och andra aktiviteter. Gravarna bestod av mindre högar, jordblandade rösen och framförallt stensättningar, alla med brandlager. Efter fynd och gravskick har dessa gravar daterats till främst sen vendeltid och tidig vikingatid. Gravarna blir spännande mycket för att Ströbohög ligger strax intill gravarna. Vilka människor fick begravas i närheten av denna storhög?

Av det material från Ströbohögsområdet som fanns att tillgå fanns det 19 gravar, antalet gravar från detta område har dock varit större om man ser till de historiska källorna. Av de 19 gravar som analyserades kunde ca 17 % av den totala benmängden artbestämmas och vidare analyseras. I en av dessa 19 gravar (A15) var det enbart ett fåtal ben, då ingen människa eller djur kunde identifieras kommer denna inte heller användas för analysen utöver tillden allmänna bedömningen. I fig.19 syns den enda anläggningsplanen som jag kunnat hitta och dessa berör främst gravar som ej finns med i fyndlistor.

I tabell 6 visas den anatomiska representationen vid Ströbohög. Av de bestämbara benen syns främst kranium, som fanns i alla gravar utom två (A15+A24). I övrigt kunde relativt mycket revben återfinnas. Ett antal gravar uppvisar en bred representation. Även vid Ströbohög var hand/fot sällsynta. I tre gravar kunde samtliga ben bestämmas, högst andel obestämbara ben visades i A19.

Tabell 6: Anatomisk representation, enligt viktfördelning.

Anläggning Kranium Bröstkorg Ryggrad Övre ex. Nedre ex. Hand/fot Blandat Rörben Obestämt

1 18,5% 4,2% 0,2% 24,2% 52,9% 2 5,8% 9,6% 0,7% 1,2% 46,7% 36,0% 3 3,5% 2,5% 20,4% 3,9% 69,8% 5 16,7% 1,7% 2,4% 4,9% 4,9% 69,5% 7 22,3% 8,4% 3,3% 0,2% 7,9% 27,1% 30,8% 9 5,1% 2,1% 3,3% 4,1% 15,1% 28,4% 42,0% 15 100,0% 16 17,2% 4,9% 21,9% 56,0% 17 10,3% 2,6% 40,9% 46,3% 18 15,1% 1,0% 47,6% 36,2% 19 3,1% 1,8% 35,3% 59,9% 20 18,6% 0,9% 34,4% 46,1% 21 41,1% 2,6% 25,8% 30,5% 22 12,2% 6,7% 47,0% 34,2% 24 100,0% ? 2,9% 4,0% 24,0% 22,7% 46,4% ? - 5,7% 4,7% 2,9% 14,5% 34,9% 37,2% 2 - 8,1% 5,0% 0,3% 0,4% 34,6% 51,5% 2/44? 11,6% 6,0% 3,9% 1,3% 24,2% 53,0% Totalsumma 9,62% 3,67% 1,21% 1,01% 1,78% 0,22% 8,32% 32,34% 41,84%

Benens tjocklek (tab.7) uppvisar intressanta iakttagelser där ben tjockare än 5 mm finns i 10 av 19 gravar. Enbart ett fåtal tunnare ben uppvisas (B). De tjockare benen kan tyda på ett större däggdjur som t.ex. häst. Dock har hästen inte identifierats i samtliga gravar (tab.9).

Tabell 7: Rörbenens väggtjocklek (cortex), enligt viktfördelning-

Anläggning B B+C C D 1 65,0% 35,0% 2 83,5% 16,5% 3 77,4% 22,6% 7 77,9% 22,1% 9 63,5% 20,6% 16,0% 16 100,0% 17 36,1% 63,9% 18 91,7% 8,3% 19 100,0% 20 100,0% 21 100,0% 22 59,0% 41,0% ? 54,3% 45,7% ? - 86,7% 13,3% 2 - 79,7% 20,3% 2/44? 13,2% 82,3% 4,5% Totalsumma 0,99% 68,63% 11,67% 18,71%

Förbränningsgraden (tab. 8) vid Ströbohög visar att majoriteten av benen blivit välbrända då de flesta har förbränningsgrad 6 vilket uppvisas i samtliga gravar. De obrända benen representeras

av tandfragment från nöt (A1). Förbränningsgrad 4 visar sig i spongiösa benfragment som inte var möjliga att bestämmas (A7). Anläggningarna med förbränningsgrad ”5+6” består av obestämbara ben. Åtta gravar innehåller ben med förbränningsgrad 5 vilket tyder på att man hanterat bålet/bålresterna olika.

Tabell 8: Förbränningsgrad vid Ströbohög, enligt viktfördelning

Ströbohög 0 4 5 5+6 6 Totalsumma 1 6,9 10 81,7 20,6 119,2 2 4,9 78,1 88,3 171,3 3 28,5 28,5 5 14,1 70,2 84,3 7 4 221,9 225,9 9 1 259,2 211,4 471,6 15 7 7 16 36,6 36,6 17 81,9 81,9 18 68 68 19 122,8 122,8 20 112,1 112,1 21 46,2 46,2 22 8,4 14,9 20,3 43,6 24 29 29 ? 241,2 108 349,2 ? - 357,7 63,7 421,4 2 - 18,7 75 51,8 145,5 2/44? 244,9 244,9 Totalsumma 6,9 4 43 1121,9 1633,2 2809

4.2.1. Människor

Av de 19 undersökta gravarna var det endast två individer som kunde könsbestämmas, varav en vuxen kvinna (A3) och en möjlig man som var 18-44 år (A7). Sett till gravgåvorna kan dessa inte göra bedömningen mer säker, då kvinnan fick med sig ett bryne, järnten och krukskärvor, och även en hund. Den möjliga mansgraven fanns det ingen tydligt rapport om, men individen fick med sig en hund, får/get och ett större däggdjur, möjligen häst.

Åldersbedömning gjordes däremot på alla utom en grav (A15). Ingen grav hade en större mängd ben och materialet var allmänt svårbestämt och därför blev åldersspannet stort för flera individer där man enbart kunde konstatera en vuxen individ (8 st). Tre unga individer

identifierades varav två unga/vuxna och en något yngre. Den yngsta individen (A21) var 5-14 år, och den individ som hade mest och de rikaste föremålen på gravfältet, som bestod av ett flertal ringar, spännen och pärlor bland annat. Denna fick även med sig två hundar som båda var småhundar. Detta är den enda graven som har två hundar på detta gravfält. En av individerna (A1) som bedömdes som juvenilis (10-24 år), fick även denne med sig en liten hund, samt fågel och obrända tandfragment av nöt. För den tredje unga individen finns det tyvärr inte någon information om anläggningen, och denna hade heller inga djur i graven. Övriga hundar på detta gravfält var av mellanstor storlek eller större, vilket kan ses som att de yngre individerna alltså fick de

små hundarna.

Fem gravar innehöll äldre individer med en ålder på 35-64 år. Hos dessa ser man ingen skillnad i varken gravgods eller gravskick beroende på åldern utöver att den enda katten från gravfältet finns hos en individ bedömd som maturus. Det finns inget i det osteologiska materialet som tyder på några dubbel- eller flerbegravningar.

4.2.2. Djur

Tabell 9: Artfördelning vid Ströbohög, enligt antal fragment och MNI

MÄNNISKA HUND FÅR/GET HÄST ?

SDD SVIN HÖNS NÖT KATT FÅGEL Totalsumma

1 1 1 1 1 4 2 1 1 1 1 4 3 1 1 2 5 1 1 2 7 1 1 1 3 9 1 1 1 3 16 1 1 17 1 1 18 1 1 2 19 1 1 19 1 1 20 1 1 2 21 1 2 3 22 1 1 ? 1 1 1 1 1 5 2/44? 1 1 ? - 1 1 1 3 2 - 1 1 1 3 Totalsumma 18 10 2 3 3 1 2 1 1 1 42

De djur som representeras på Ströbohögs gravfält är de som brukar finnas vid brandgravfält från yngre järnåldern. Det vanligast förekommande djuret är hunden som finns i 9 av 19 gravar, samt i A20 och A22 där två troliga hundar finns. Sammanlagt finns 12 hundar (varav 2 osäkra) och i A21 finns det två hundar. Hundarna utgör 50 % av den totala mängden individer av djur. Det finns 3 småhundar på gravfältet varav alla finns i gravar med yngre individer. Det finns enbart en stor hund, vilken finns i en möjlig mansgrav. Övriga hundar är mellanstora och alla hundar är fullvuxna sett till fusioneringsgraden. Hunden förekommer i flera olika

artkombinationer. Hästen är det näst vanligaste djuret, den har dock enbart identifierats i tre gravar varav samtliga är osäkra, dock har även tre gravar stora däggdjur (SDD) som mycket möjligt kan vara hästar då nötkreaturet hittills enbart representerats som obrända

tandfragment, här i en grav. Får/get finns i tre gravar (varav en uppvisar slaktspår), höns finns i två gravar och en obestämd fågel finns i en grav. Svinet finns enbart i en grav likaså katten. Få djur uppvisas vid Ströbohög, denna del av analysen bör därför inte ses på som ensamt gravfält. Gravfältet fungerar främst som ett komplement till de övriga gravfälten samt till jämförelsen, gällande förekomst av olika arter och artkombinationer bland annat.

4.2.3. Gravgods

Vissa av de analyserade gravar finns inte med i rapporten vilket gör att bedömning av

arkeologiska fynd saknas (se appendix). Ser man till schaktplanen (fig.20), kan man heller inte avgöra om de gravlagda finns på en särskild plats då denna visar främst gravar vars material inte studerats.

Fynd som kan anses könsindikerande fanns endast i två gravar varav båda kan ses som kvinnliga. Den ena (A15) innehåller bland annat ett likarmat spänne av brons och pärlor. A15 var en hög med brandlager, men är dock den grav därbenen inte kunnat bestämmas. Den andra graven (A21) med kvinnliga föremål tillhör en ung individ med två hundar, och har fått med sig ett flertal ringar, bronsspännen och pärlor. A21 var ett jordblandat röse, och sett till föremålen var detta den rikaste graven. Övrigt består fyndmaterialet främst av krukskärvor samt diverse

fragment då majoriteten av föremålen tycks ha försvunnit från de flesta gravar (se appendix). I likhet med Tuna syns dock kvinnliga indikationer i föremålen vid Ströbohög. Ser man till djuren har dock förekomst av hästar tolkats som en rik och manlig indikator. Av de studerade gravar fanns det häst i 6 av 19 gravar vilket kan tolkas som det ”manliga” som storhögar ofta kopplas till. Intressant är dock att de två högar där man kunnat könsbedöma individen innehåller kvinnor, varav ena är osteologiskt bedömd och den andra utifrån föremål. Hästen är inte heller exklusiv för mannen

.

Tabell 10: Gravar med könsindikerade aspekter vid Ströbohögsområdet.

Grav Gravskick Djurarter Ålder Ost.kön Ark.kön Föremål

3 Hög med

brandlager

Hund Adult K 4 bitar av böjd järnten; bryne av

skiffer; krukskärvor 7 ? Hund, får/get, stort däggdjur Adultus M? ? 15 Hög med brandlager

K likarmat spänne av brons, skärvor av

lerkärl; liten järnbit; glasflusspärlor; brända ben (obestämbara)

21 Skadat jordblandat

röse med brandlager

2 hundar (små) Ung K liten bronsring med tre tresidiga

förtjockningar; delar av 2 el.3 dylika ringar med kubiska förtjockningar; 2 små bronsringar; ändparti av likarmat spänne av brons; eldstål med slagspets samt skaft av brons; 5 nitar och spikar; järnfragment; gröna glaspärlor; 4 mörka glasflusspärlor; skärvor av lerkärl

I tabell 11 visas de unga individerna vid Ströbohög. Det finns enbart tre dokumenterade unga individer. Vad som är anmärkningsvärt är att artsammansättningarna är mest avvikande hos de unga individerna, och att samtliga små hundar finns hos dem. I A21 fanns också det rikaste materialet på hela gravfältet. 2/44? innehöll enbart en liten mängd ben, och fanns tyvärr inte med i någon rapport.

Tabell 11: Unga individer vid Ströbohög.

Grav Gravskick Djurarter Ålder Ost.kön Ark.kön Föremål

1 Brandgrav i

åssluttning

Hund (Liten), fågel, nöt

Juvenilis 3 järnfragment (möjlig del av krampa,

del av ornerad stödskiva till nitad kam), krukskärvor

21 Skadat jordblandat

röse med brandlager

2 hundar (små) Ung K liten bronsring med tre tresidiga

In document Gravar i Gränslandet: En osteoarkeologisk jämförelse mellan gravfält från yngre järnåldern i Västmanland (Page 34-39)