Köping, som en del av både Bergslagen och Mälardalen kan redan genom sitt läge tolkas som en viktig plats under förhistorien. Området befinner sig i ett gränsland gällande olika uttryck och både naturgeografiska förutsättningar. Fornlämningar och fornfynd från Köping indikerar att det tidigt var ett etablerat samhälle och sannolikt även en del av ett maktcentrum. Detta arbete har fokuserat på Köpings roll under yngre järnåldern, då detta tycks vara en form av
”storhetstid” för Köping sett till båtgravarna och mängden lämningar och fyndmaterial. Genom att studera fyra gravfält ifrån Köping osteologisk och arkeologiskt har målet varit att förstå Köping som en del av Mälardalen och Bergslagen men även som ett eget område. Detta har gjorts genom att jämföra benmaterialet från de olika gravfälten, samt att se på dem som ett enskilt gravfält gällande vilka som fanns representerade i gravarna. Även gravskick och gravgods från gravfälten har studerats. I synligheten har kvinnors status varit i fokus. För att studien skulle få en större bredd analyserades även material från Tuna i Badelunda socken utifrån tidigare publikationer, dessutom har litteratur som berör Mälardalen under yngre järnåldern använts. De fyra gravfälten från Köping var liksom Tuna samtliga främst vendeltida
69
och tidig vikingatid och bestod av brandgravar. Enbart Norsa och Tuna hade
skelettbegravningar, i båtar och i kammargravar, men hade båda ett större antal brandgravar intill skelettbegravningarna. De övriga gravfälten som studerades var området runt storhögen Ströbohög som kopplas både till en makt och också en manlighet. Ett mindre gravfält vid Kramsta med tydliga kvinnliga attribut som låg ca 1 km ifrån Ströbohög, samt Jämmertuna som är det största gravfältet i Köping och även det ca 1 km ifrån Ströbohög. Av de analyserade gravarna har endast Kramsta, som grävdes ut senast, och Tuna studerats osteologiskt tidigare, och Norsa till viss del arkeologiskt. Det finns naturligtvis många frågetecken gällande Köping och dess förhistoriska roll. Genom det sammanlagda resultatet av analysen kunde man inte se att Köping skiljer sig avsevärt ifrån övriga Mälardalen. Ser man däremot till de enskilda gravfälten finns det skillnader. Vid Kramsta fanns t.ex. en majoritet av kvinnor och inga barn gravlagda. Samtliga gravfält uppvisade en synlig kvinnlighet genom olika uttryck. Vid Norsa och Tuna syntes kvinnorna främst i båtgravarna. Vid Jämmertuna var den nedre delen av gravfältet rikare i material och med en synligare andel kvinnor. Vid Ströbohög som kopplas till en manlighet utifrån främst storhögen och förekomsten av hästar är de rikaste gravarna tolkade som kvinnogravar. De mindre högarna vid Ströbohög innehöll även dessa kvinnor. Gällande
artsammansättning var utöver hunden det vanligaste djuret svin i Norsa och Jämmertuna, och i Jämmertuna fanns det även fisk på gravfältet. Till gravskick och gravgods skiljer sig inte
gravfälten åt. I majoriteten av gravarna fanns det dock krossade kärl, vilket kan tyda på att man främst blivit begravd i en urna. Köping följer ett mönster som man ser i Mälardalen från denna tid, men tycks ha egna lokala traditioner gällande bland annat djuren. Köpings gravfält verkar inte heller ha använts under lika lång tid som många liknande platser, och inte heller i lika stor skala. Det verkar dock som att Köping var en viktig plats under vendel/vikingatiden. Ett gravfält strax norr om Köping i Holmsmalma uppvisar tecken på att ha varit ett maktcentra. Detta övergavs dock under tidig vendeltid, då även vattennivån hade flyttats närmare in i Köping. Detta ledde troligen till att maktcentrat flyttades, möjligtvis var det samma människor som ”flyttade med” vattnet. Troligen kan Köpings roll och maktposition kopplas till järnet från Bergslagen och läget som den inre hamnen av Mälaren. Järn finns i majoriteten av gravarna genom olika föremål och fragment. Men man kan inte utlösa genom gravskick, gravgods eller av de osteologiska resultaten att det var en viktig plats. De enda hierarkiska faktorer som syns är båtgravarna, ryttar/kammargravarna och Ströbohög, men skicket och förstörelsen samt plundring av många gravar bör beaktas. Köping kan ha varit viktigt som område men
människorna verkar inte ha haft en exceptionellt och generellt högre status, vilket kan förklara gravfältens omfattning och innehåll. Något som är viktigt att belysa är dock kvinnornas synlighet i fyndmaterialet. På samtliga gravfält lyser kvinnorna eller kvinnliga indikationer starkt. Runt om i Köping har även starka manliga uttryck noterats, samtidigt som det kvinnliga finns närvarande. Det finns också exempel på osteologiskt bedömda män med ”typiskt” kvinnliga föremål, som kan vara ett uttryck speciellt för gränslandet som Köping befinner sig i. Man ser även en minskning av de kvinnliga attributen i Köpingsområdet under vikingatiden. Då
uppkommer istället rika ryttar/krigargravar i området som är kopplade till en stark manlighet som tidigare inte har synts till. Förändringen i gravmaterialet syns tydligt, och troligen skedde en förändring i samhället som antingen kan kopplas till ett maktskifte och/eller en ekonomisk nedgång som leder till en förändring i kulturella mönster.
Gravmaterialet har gett en förnyad och fördjupad bild av förhållandena i Västmanland.
70