I detta kapitel kommer vi redogöra för en sammanfattande analys av den teori och det resultat som vi har redogjort för i tidigare kapitel. Målet med denna undersökning är att se hur vi kan tolka skolans värdegrund utifrån den svenska kursplanen i Historia och utifrån lärares och elevers erfarenheter av den. Då vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan blir mer och mer influerad av andra kulturer än den svenska så är det viktigt att se till alla i klassrummet som Hultinger och Wallentin tar upp i sin forskning där kulturkrockar i klassrummet behandlas. Därför ville vi göra en komparativ studie med ett land där landets kultur skulle kunna finnas representerat i ett svenskt klassrum, dock kommer fokus ligga på den svenska skolan. Vi valde att jämföra med Israels kursplan i Historia och israeliska lärares och elevers erfarenheter av värdegrunden. Detta då vi båda har elever från Israel på våra praktikskolor och då vi har kontakter i detta land vilket gjorde en undersökning genomförbar. Genom denna komparativa studie vill vi se hur värdegrunden kan framställas i ett annat land och visa på att just skillnaderna eller likheterna i kursplanerna kan vara till hjälp när samtal i klassrummet ska äga rum, Banks tar upp kursplanernas och läroplanernas viktiga roll i undervisningen och Zackari och Modigh lyfter upp samtalets vikt i undervisningen.
Slutsatsen som vi har kommit fram till är: värdegrunden i den svenska och den israeliska kursplanen i Historia har både likheter och skillnader och dessa går att använda i samtal i klassrummet för att gynna en utveckling av en gemensam värdegrund som är väsentlig del i vår samhällsutveckling enligt oss då landet blir mer och mer mångkulturellt. Likheter som vi har funnit är till exempel att essensen av våra undersökningsbegrepp finns i båda kursplanerna, dock olika mycket. En stor skillnad vi har funnit är bland annat de homosexuellas rättigheter där Sverige tar upp det medan Israel inte gör det. En annan stor skillnad är att Sveriges kursplan tar upp en värdegrund på ett tydligare sätt. Integrationsverket menar på mångfald där värdegrunden om jämlikhet ligger i fokus är viktig för samhällsutvecklingen. Det innebär att fler och fler människor ska känna sig hemma i Sverige och för att de ska göra detta måste alla i Sverige känna att deras röst och åsikter får komma fram.
Vi har valt att koncentrera oss på olika teman inom den svenska värdegrunden: jämställdhet mellan könen, homosexuellas rättigheter, minoriteters roll i samhället och jämlikhet. Dessa kan vi känna igen från de grundläggande värdena som skolan ska
44
arbeta utefter, det vill säga; ” människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män och solidaritet med svaga och utsatta.” Dessa grundläggande värden ska sedan återkomma i kursplanerna för respektive ämne där det beskrivs mer detaljerat hur läraren ska arbeta med dem, till exempel som i kursplanen för Historia under det centrala innehållet:
”Demokratiseringen i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser till exempel kvinnorörelsen och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.”
Lgr11
Här kan läsaren se tankar om bland annat jämlikhet, homosexuellas rättigheter och kvinnans kamp som skulle kunna knytas till människans okränkbarhet, jämställdhet mellan kvinnan och mannen, alla människors lika värde och solidaritet med svaga och utsatta. Enligt vår tolkning av den israeliska kursplanen i Historia är det svårt att finna dessa begrepp utskrivna utan endast essensen av en del av dem kan utläsas. Detta innebär att lärarens tolkning av kursplanen blir grundläggande för vilken typ av värdegrundsundervisning som förs i det israeliska klassrummet men även vilka begrepp som används. Det tillsammans med att det finns valbara ämnesområden i kursplanerna gör att det kan vara stora skillnader på vilken utbildning eleverna får. Den svenska kursplanen finner vi tydligare när det kommer till värdegrundsbegreppen vi valt ut men detta kan mycket väl vara för att vi har en förförståelse i vår tolkning som är lättare att applicera på den svenska kursplanen i Historia. Den israeliska kursplanen i Israel speglar till viss del den lag som staten Israel har men till exempel så speglar den inte de homosexuellas rättigheter i landet. Då vi inte är från Israel har vi den svenska kulturen som grund för våra tolkningar och även begrepp som vi knyter till den svenska skolans värdegrund. Detta innebär att en tolkare från en annan bakgrund skulle kunna se det ur en annan synvinkel och använda andra begrepp.
I Lgr11:s grundläggande värden skriver skolverket att trots undervisningen ska vara icke-konfessionell att skolans etik ska ha en grund i kristen tradition vilket blir problematiskt, detta då ingen kan definiera vad de menar med kristen tradition. I den israeliska kursplanen i Historia märker vi att religionen är mycket mer framträdande då ett fokus ligger på judendomen.
Värdegrunden är viktig att ta upp i en mångkulturell skola då eleverna kommer från olika bakgrunder där religion och kultur har format var och ens identitet. Det är i denna identitet som elevernas värderingar kan finnas enligt bland annat Zackari och Modigh,
45
men dessa tankar går även att känna igen i de andra forskarnas teorier i denna uppsats. Om historia och elevernas liv ska kunna kopplas samman måste den personliga identiteten vägas in enligt Lozic. Detta skulle kunna visa på att det är viktigt att hämta erfarenheter från elevernas hemländer för att förstå sig på den kultur som de kommer ifrån för att i vårt fall, under historieundervisningen, kunna lägga vår undervisning på rätt nivå och för att skapa en atmosfär i klassrummet där alla kan känna igen sig och skapa referenser och dra paralleller. Ett sätt att göra detta är då enligt oss att läraren ser till de utländska elevernas kursplaner i Historia för att på det sättet få erfarenhet av vilka värden de har med sig från sin skolgång i hemlandet och möjligtvis vilka värden föräldrarna har fått med sig ifrån sin skolgång och hur dessa skulle kunna ha framställts. Föräldrarna påverkar också vilka elevernas åsikter och värderingar är, detta gäller i alla familjer oavsett etnicitet enligt Sahlberg. Dock vill vi påpeka att det inte räcker att se till kursplanerna i Historia då alla kanske inte har gått i skolan i sitt hemland. Alla lärare har heller inte samma syn på saker och ting och detta innebär att det är omöjligt att elevernas får samma utbildning på alla skolor, vilket även gäller i de svenska skolorna. Detta kan vi delvis se genom våra intervjuresultat. Vi har fått uppfattningen under intervjuerna att både de svenska lärarna och eleverna var välbekanta med de värdegrundsbegrepp som finns i Lgr11 och som vi har valt ut våra begrepp från. Dock väljer lärarna att angripa dem på olika sätt i sin undervisning och även eleverna förknippar begreppen till olika händelser i undervisningen då de minns olika saker. De israeliska lärarna och eleverna hade andra erfarenheter av begreppen och tycktes inte använda samma begrepp som oss lika frekvent. Bland annat används inte begrepp som homosexuellas rättigheter av dem som vi har intervjuat. Detta innebär dock inte att det inte förekommer då detta bara är tre av lärarna och eleverna i hela Israel. Det kan också vara så att det diskuteras i andra ämne.
Då Sverige är ett mångkulturellt land finns det många olika värden, värden som skiljer oss åt men också sammanför oss. Enligt många forskare, till exempel Sahlberg, Hedin och Lahdenperä kan läraren dra nytta av dessa värden och skapa samtal i klassrummet där de kan börja i de universella och centraletiska värdena som sammanför då det är värden som många kulturer har, såsom den gyllene regeln. Sedan går de vidare till de signaletiska värdena som skiljer kulturer åt. Det kan vara allt ifrån matregler till barnuppfostran. En sådan fråga kan vara den om slöjan. Samtalet är en bra möjlighet för att skapa diskussioner om just sådana här frågor då eleverna får höra åsikter från varandra och får ta del av varandras erfarenheter. Nästintill alla forskare som det har
46
refererats till i denna uppsats håller med om att samtalet är viktigt för att lära om andra kulturer och för att ta del av varandras erfarenheter. Dock trycker Zackari och Modigh extra mycket på samtalets vikt och menar på att det hjälper eleverna att diskutera under kontrollerbara situationer där kränkningar kan förhindras på ett lättare sätt och diskuteras för att få eleverna att förstå att vissa åsikter är kränkande och fel. Detta är i dessa möten som kunskap skapas enligt Nordheden i Hultinger och Wallentins bok. I dessa möten kommer värdena fram och får lov att diskuteras och där elevernas på ett levande sätt upplever olika värden och där de får möra emancipatoriska frågor så som jämlikhetsfrågor och frågor som berör etniska relationer.
I Lgr11 tas vikten av förståelse av värden i ett mångkulturellt samhälle upp;
”Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenheten om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.”
Lgr11
Enligt oss räcker det dock inte med samtal, det är viktigt att eleverna får en stark bakgrund innan de kan föra diskussioner om detta och för att kunna fortsätta diskussionen även utanför skolans väggar. Genom att använda sig av en mångkulturell kursplan, i detta fall i ämnet Historia, så kan läraren ge dem denna bakgrund då olika kulturer lyfts fram i en mångkulturell kursplan och undervisning enligt Banks. Syftet med en mångkulturell undervisning är att eleverna ska få en annan bild av samhället än det typiskt svenska. De ska få möjligheten att se att det finns alternativ till den kultur de lever i. På detta sätt ska eleverna kunna leva i alla sorters samhällen. Enligt oss är ett sätt att göra undervisningen mer mångkulturell att se till kursplaner från utländska elevers hemländer för att på det sättet lägga rätt fokus på undervisningen och för att förstå hur eleverna har närmat sig en värdegrund innan de kom till Sverige. Enligt läroplanen ska undervisningen genomsyras av värdegrunden. För att kunna lägga ett mångkulturellt fokus där värdegrunden framkommer anser vi att det är viktigt att se till alla värden som finns i klassrummet och som vi har tagit upp innan finns dessa värden i elevernas identiteter som formats av kultur och religion. En del av deras kultur är deras skolupplevelse. Detta innebär att ett sätt att närma sig deras kultur är att just se till deras skolgång i deras hemland.
47
För att kunna få ett fungerande samhälle måste vi överkomma de problem som till exempel Banks tar upp där han anser att ett stort problem för mångkulturella samhällen är att skapa värden och idéer som alla i samhället kan stå för. Ett sätt att försöka överbrygga dessa problem enligt oss och enligt en del forskare är att låta eleverna samtala. Detta då Integrationsverket klart och tydligt i sin rapport nämner att alla ska vara med och forma samhällsutvecklingen. Som Förenta Nationerna har föreslagit tillhör även barnen begreppet alla. Detta kan vi även se tecken på i vår regeringsform. Därmed ska barnen vara med och forma samhällsutvecklingen, en samhällsutveckling som enligt oss måste gå ännu mer mot ett samhälle som ser det positiva i mångfalden och där mångfalden kan hjälpa oss mot en gemensam värdegrund, en gemensam värdegrund som är ett måste i ett mångkulturellt samhälle enligt Banks. Ännu viktigare anser vi det vara idag där parti som är restriktiva mot invandring får större och större stöd bland svenska befolkningen. Banks menar på att genom den mångkulturella undervisningen kan vi ge alla elever i klassrummet samma status. Vi lärare kan genom att göra detta visa eleverna att alla har samma status i samhället, att alla har mening och kulturer ska få komma fram och diskuteras.
Det som inte kommer fram i denna undersökning och som lyfter upp de delar som inte behandlats i undersökning och som skulle kunna problematisera vår undersökning är om det hade fungerat i praktiken att tolka kursplaner från andra länder och kombinera analysen av dessa och samtalet i klassrummet. Vad hade de fått för resultat? Hade det gynnat en gemensam värdegrund som i sin tur skulle kunna gynna vår samhällsutveckling i Sverige? Hade det varit möjligt, rent praktiskt, för läraren att utföra analyser av kursplaner från andra länder för alla olika kulturer i klassrummet och hade detta blivit ett för omfattande arbete?
48