Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivåVärdegrunden i en svensk mångkulturell
historieundervisning
En jämförelse mellan den svenska och den israeliska kursplanen i Historia
The value-system in a Swedish multicultural history education
A comparison of the Swedish and the Israeli syllabus in History
Shelia Olsson
Madeleine Smith
Lärarexamen 270hp Handledare: Thomas Småberg
Huvudämne: Historia
2
Förord
Vi vill tacka alla de lärare och elever som har tagit sig tid att sitta ner med oss och svara på våra frågor. Utan er hade detta inte varit genomförbart. Ett speciellt tack vill vi rikta till Wendy Bocarsky som har förmedlat kontakter med historielärare i Israel. Du var ett stort stöd under hela vår resa och du gjorde resan fantastisk genom att bjuda med oss till din synagoga under sabbaten och sedan ordnade du en fantastisk sabbatsmiddag. Detta gjorde att vi kände oss mer hemma i Israel och vi fick ut så mycket mer av vår resa. Tack!
Shelia Olsson har haft det större ansvaret för kapitel 2, 5, 6 och abstract. Madeleine Smith har haft större ansvar för kapitel 3, 4, inledning och bilagor.
Kapitel 1 kan inte tilldelas någon av författarna då lika mycket arbete har lagts ner från båda.
3
Sammanfattning
Vår undersökning syftar till att undersöka hur man kan se uttryck av värdegrunden i den svenska kursplanen i Historia i Lgr11 (Läroplanen för grundskolan 2011) och hur man kan tyda den israeliska kursplanen i Historia angående värdegrunden. Detta för att visa på att elever kan komma från olika kulturer och ha olika erfarenheter av en värdegrund. Genom att en lärare kan identifiera likheter och olikheter i erfarenheterna kan denne närma sig ett samtal angående värdegrunden i ett mångkulturellt klassrum på rätt nivå och med rätt fokus.
Undersökningen baseras framförallt på en komparativ studie mellan kursplanerna i Historia från de två respektive länderna där värdegrunden undersöks. Studien kompletteras med både lärarintervjuer och elevintervjuer från respektive land.
Vår slutsats av undersökningen är att Sverige och Israel lägger olika vikt vid en värdegrund och undervisar om den på olika sätt även om en hel del likheter finns. För att på bästa sätt ta tillvara på dessa erfarenheter som vi i Sverige har turen att ha i våra mångkulturella klassrum är att samtala om dem och därmed utveckla en gemensam värdegrund utifrån allas erfarenheter i klassrummet. På det sättet får eleverna en möjlighet att utveckla sin världsbild och därmed få det lättare att samverka i ett mångkulturellt samhälle.
Abstract.
In this study we will examine how the value-system could be seen in the Swedish syllabus for History in the new syllabus, Lgr11. After that we will do a comparative study with the Israeli syllabus in History with the same purpose as in the Swedish one. Pupils can come from different cultures and have different experiences about a value-system. If the teacher can identify similarities and differences the teacher can have a conversation in a multicultural classroom that fits the situation for that specific classroom.
The study is foremost based on a comparative study between the syllabuses for History in Sweden and Israel where the value-system is the main focus. To supplement the study interviews with teachers and pupils from both Sweden and Israel have been held.
Our conclusion is that Sweden and Israel are putting different amount of thought to a value-system and are teaching about it in different ways even though there are many similarities. The best way to use these different experiences of the value-system, which we in Sweden are lucky to have in our multicultural classrooms, is to have conversations about them and in that way develop a mutual value-system from all the different experiences in the classroom rather than living with different value-systems. In this way the pupils get an opportunity to develop their way of seeing the world and in that way get it easier to live in a multicultural society.
4
Innehåll
Förord ... 2 Sammanfattning ... 3 Abstract. ... 3 Inledning. ... 61. Syfte och frågeställningar ... 7
1.1 Syfte ... 7 1.2 Frågeställningar ... 7 1.2.1 Huvudfrågor. ... 7 1.2.2 Underfrågor. ... 7 1.3 Avgränsningar. ... 8 2. Litteraturgenomgång ... 9 2.1 Värdegrunden - en introduktion ... 9
2.1.1 Värdegrunden i den svenska skolan. ... 10
2.1.2 Värdegrunden i den israeliska skolan. ... 12
2.2 Forskningsläget. ... 14
2.2.1 Etiska värden. ... 14
2.2.2 Läroplanernas och kursplanernas viktiga roll för värdegrunden och den mångkulturella skolan ... 16
2.2.3 Lärarna förklarar vikten av en mångkulturell skola ... 18
2.2.4 Elever och lärare om emancipatorisk undervisning ... 19
2.2.5 Samtalet som faktor för att utveckla värdegrunden ... 20
3. Metod. ... 22
3.1 Textanalys ... 23
3.2 Kvalitativ intervju. ... 25
3.2.1 Medverkan och genomförande. ... 26
3.2.2 Processen i Israel ... 27
3.2.3 Processen i Sverige ... 28
4. Resultat ... 29
4.1 Värdegrunden i den svenska kursplanen i Historia ... 29
5
4.3 Lärarnas erfarenheter av värdegrunden ... 34
4.3.1 Intervju med lärarna i Sverige ... 35
4.3.2 Intervju med lärarna i Israel... 36
4.4 Elevernas erfarenheter av värdegrunden ... 38
4.4.1 Intervju med de svenska eleverna ... 38
4.4.2 Intervju med de israeliska eleverna ... 40
5. Analys och slutdiskussion ... 43
6. Referenser ... 48 6.1 Böcker ... 48 6.2 Internet ... 49 6.3 Intervjuer ... 50 6.4 Kursplan från Israel ... 50 Bilagor ... 52
Bilaga 1 Intervjuguide för eleverna ... 52
6
Inledning.
Vi var på en studieresa i Jerusalem våren 2011 med målet att studera de tre abrahamitiska religionerna och fick då erfarenhet av den segregering som finns i Israels huvudstad. Vi bodde i den östra delen av Jerusalem och bevittnade en arrestering av en palestinsk pojke. Pojken var inte särskilt gammal men ändå förekom det våld från polisernas sida i form av slag med batonger.
Väl hemma i Sverige fortsatte vårt studentliv som vanligt och vi tänkte inte mycket mer på den palestinska pojken. Men några månader senare var det dags för praktik för oss på lärarutbildningen. Vi har båda vår praktik i invandrartäta förorter till Malmö och i vårt arbete med eleverna i det mångkulturella Sverige möter vi elever som invandrat från Palestina till Sverige. Då kom vi att tänka på den arresterade pojken igen.
Sveriges kursplan i historia i grundskolan lägger mycket stor vikt vid värdegrunden och detta är något som vi hela tiden jobbar med på våra praktikskolor. Enligt oss är det viktigt att lärare vet var våra elever kommer ifrån, många av eleverna i det mångkulturella Sverige har en bakgrund som härstammar i ett förtryck. Inte minst ifrån deras hemländers skolsystem. För att lärare ska kunna nå dessa elever måste vi kunna sätta oss in i deras tidigare upplevelser och förstå att inte alla har en positiv inställning till skolan. Vi måste också tänka på de olika orsaker som kan finnas till elevernas misstänksamhet, både kring ämneskunskapen men även skolan som helhet. Vet man som lärare om detta, finns det större möjligheter att nå fram till elever med andra kulturella och språkliga bakgrunder och på så vis även hjälpa dessa elever och eleverna kring dem att bli mer studiemotiverade.
7
1. Syfte och frågeställningar
1.1 Syfte
Syftet med vår uppsats är att se hur värdegrunden kan ses, tydas och användas i den svenska mångkulturella skolan. Med hjälp av undersökningen vill vi skapa en större förståelse för de elever som kommer till Sverige och som vi lärare ska undervisa. Elevernas bakgrund skapar deras identitet i den svenska skolan och det är därför enligt oss även viktigt att veta hur andra länders kursplaner behandlar begreppet värdegrund så lärare kan närma sig ämnet med rätt fokus och på rätt nivå.
1.2 Frågeställningar
Vi har valt att dela in vårt arbete i huvudfrågor och tre underfrågor där underfrågorna ska vara en hjälp för oss att nå fram till huvudfrågan.
1.2.1 Huvudfrågor.
Hur är synen på den svenska värdegrunden i skolan i ett mångkulturellt samhälle utifrån kursplanen i Historia och lärares och elevers erfarenheter?
Hur kan utländska elevers, i detta fall israeliska elevers, erfarenheter av värdegrunden se ut utifrån deras kursplan i Historia?
Hur kan dessa erfarenheter användas i den svenska skolan?
1.2.2 Underfrågor.
Vilka värdegrundsbegrepp använder respektive land i sin kursplan för Historia?
Hur ser lärare på den mångkulturella skolan i Sverige?
8
1.3 Avgränsningar.
Efter att ha reflekterat länge över vad vi ville få ut av undersökningen satte vi upp stolpar som gjorde att våra begränsningar blev klara för oss. Vi har valt att hålla undersökningen till kursplanen i Historia och inte lägga fokus på värdegrunden i övriga ämnen. Detta har vi gjort för vårt huvudämne på Malmö Högskola är Historia men vi har framförallt lagt fokus på Historia eftersom att det är historia som formar vårt förflutna till de personer vi är idag och det kommer också påverka vem vi blir i framtiden.
Den andra stora avgränsningen vi gjorde var att vi lade fokus på de sista skolåren som är obligatoriska i den svenska skolan. I Sverige betyder det att vi har fokus på årskurs sju till nio. I Israel har vi fokuserat på årskurs sju till nio i den statligt-judiska skolan även om de har obligatorisk skolgång upp till årskurs tolv.1 Vi har alltså valt att fokusera på samma ålder bland eleverna.
När vi har tittat på värdegrunden har vi valt att utgå från några begrepp( omnämns i vissa fall som undersökningsbegrepp för att klargöra). Det har vi gjort för att vi ska kunna göra en jämförelse mellan två länders kursplaner och detta anser vi vara svårt om det inte finns fasta ämnen som jämförs. De värdegrundsrelaterade uttryck som vi har tittat på är jämställdhet mellan könen, homosexuellas rättigheter, undervisningen om minoriteter, allas lika värde. Dessa begrepp har vi valt utifrån Lgr11:s grundläggande värden; ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män och solidaritet med svaga och utsatta.”2 Vi har även utgått från syfte och det centrala innehållet i kursplanen i Historia som kommer analyseras under resultatdelen.
Vi har ej tittat på betygskriterierna, detta eftersom vårt syfte med undersökningen är att se hur man använder sig av värdegrunden i undervisningen. Vårt syfte är inte att se vad eleverna måste kunna för att uppnå ett visst betyg.
1Yoav, Israelisk lärare. 2
9
2. Litteraturgenomgång
Kapitlet innehåller forskningsläget angående värdegrunden utifrån ett svensk skolperspektiv och den mångkulturella skolan (Vi använder uttrycket mångkulturell skola som en skola där flera olika nationaliteter och kulturer finns representerade). Då en komparativ undersökning kommer göras mellan den svenska kursplanen i Historia och den israeliska kursplanen i Historia kommer värdegrunden i de två länderna beskrivas först som en inledning. Mycket av forskningen kring den svenska läroplanen och kursplanerna är på den gamla läroplanen Lpo94, därför kommer en kortare jämförelse mellan Lgr11 och Lpo94 göras när det kommer till värdegrundbegreppet i de båda. Fokus i uppsatsen ligger inte på läroplanerna i respektive land utan kursplanerna i Historia för att se vad de kan betyda för arbetet för värdegrunden i den mångkulturella skolan och därför kommer inte fokus ligga på de två respektive läroplanerna i sig utan på kursplanernas roll i undervisningen. Dock behandlas till viss del den svenska läroplanen, Lgr11, då kursplanen i Historia är uppbyggd utifrån denna. Den israeliska läroplanen behandlas inte då det är framförallt den israeliska kursplanens innehåll och ordval som är intressant för arbetets undersökning.
2.1 Värdegrunden - en introduktion
I Sverige har värdegrundsbegreppet en demokratisk vinkling där det bland annat talas om människans lika värde och som också den svenska skolans värdegrund bygger på, vilket förklaras nedan. Förenta Nationerna tar upp demokratiska tankar i de mänskliga rättigheterna. Denna allmänna förklaring om vilka rättigheter men också skyldigheter människan har, har påverkat hur världen ser på människan och vad människan är värd, oavsett kön, ålder, ras, etnicitet eller sexuell läggning. Den första artikeln i förklaringen lyder; ”alla människor är födda fria och med samma värde och rättigheter.”3 Till det har Förenta Nationerna lagt till en barnkonvention som ska ge riktlinjer om vilka barns rättigheter är.4 På detta vis visar dem på att alla ska ha rättigheter vilket vi anser att även
3http://www.fn.se/PageFiles/7177/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf Hämtad den 25
september 2012.
4
10
den svenska värdegrunden står för, detta kan mycket väl bero på att Sverige har skrivit under både de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen.5
På nationell nivå hittar vi en del av den svenska värdegrunden i den svenska regeringsformen. Här finns bland annat allas lika värde, de enskildas frihet och värdighet och tankarna om de demokratiska byggstenar vårt samhälle bygger på, så som lika rösträtt för alla svenska medborgare.6
Vi vill be läsaren att ta i beaktning vid fortsatt läsning att de mänskliga rättigheterna och värdegrund inte kan ses som samma sak även om de ofta flätas in i varandra och ofta skrivs om i sammanhang med varandra.
2.1.1 Värdegrunden i den svenska skolan.
Den svenska värdegrunden i den svenska skolan har främst skrivits ur ett demokratiskt perspektiv. Skolan ska förbereda eleverna på att leva i ett demokratiskt samhälle,7 vilket Vanja Lozic tar upp detta i sin forskning. Han skriver att historieämnet länge har setts som ett ämne som har som mål att ”…stärka elevernas moral, förbereda dem för det samhälleliga livet och deras medborgerliga plikter…”.8
Lozic hänvisar även till den italienska didaktikern Liugi Cajani som är inne på samma spår där kultur och miljö är viktiga delar för att individen ska kunna leva som samhällsmedborgare.9
De huvudpunkter som skolan arbetar för och kallar grundläggande värden i läroplanen Lgr11 är: ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män och solidaritet med svaga och utsatta.”10
Detta är lagstadgat i läroplanen så dessa värden är något som alla inom skolans värld måste arbeta med. För att se hur respektive ämne ska arbeta får lärarna se till kursplanerna, i vårt fall undersöker vi kursplanen i Historia. Här finner läsaren detaljer kring just värdegrunden och hur denna ska arbetas med inom respektive ämne. Det står till exempel i kursplanen för historia ”…att eleverna ska utveckla förståelse för
5
http://www.barnombudsmannen.se/for-barn-och-unga/om-barnkonventionen/artiklar-om-barnkonventionen/sa-har-lever-sverige-upp-till-barnkonvnetionen/ Hämtad den 24 oktober 2012.
6 Sahlberg, sid 44.
7 Olivestam, Carl & Thorsén, Håkan, Värdegrund i skola och förskola: [om värdegrund, yrkesidentitet
och praktik], 2., reviderade uppl., Remus, Stockholm, 2011, sid 12.
8
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/10478/I_historiekanons_skuggaKap1-2.pdf?sequence=1 Sid 20. Hämtad den 25 september 2012.
9 http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/10478/I_historiekanons_skuggaKap1-2.pdf?sequence=1, sid
20.
10
11
att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.”11 Genom detta syfte i kursplanen för Historia så specificeras att människors olika villkor och värderingar i olika tider ska förstås, vilket enligt oss syftar till jämlikhet som är ett övergripande värde i Lgr11. Mer om värdegrunden i kursplanen för Historia kommer att presenteras under resultat.
Likheterna som finns mellan Lpo94 och Lgr11 är att båda läroplanerna har speciella kapitel som behandlar värdegrunden och kapitlet är näst intill identiskt i de båda när det kommer till underrubriker och innehåll. Kapitlet heter ”Skolans värdegrund och uppdrag.” De största skillnaderna är att de värden som behandlas har utvecklats och förklaras närmare i Lgr11. Exempelvis mobbning tas upp på lite olika sätt under rubriken ”Förståelse och medmänsklighet.”12
I Lpo94 står det; ”Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas.”13
Medan det i Lgr11 tas upp så här under samma rubrik;
”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.”14
Lgr11 Innebörden av ordet mobbning har utvecklats och har enligt oss på ett bättre sätt återknytit till de grundläggande värdena så som solidaritet med svaga och utsatta och människans lika värde.
Meningar om den kristna traditionen och den västerländska humanismen har överlevt till Lgr11 och det har även tankarna om mångfalden och demokratins vikt i skolan.15 Lgr11 börjar med ”Skolväsendet vilar på demokratins grund”16
vilket även Lpo94 gör, ”Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.”17
Den kulturella mångfalden tas upp på ett identiskt sätt i de båda läroplanerna;
” Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenheten om det egna och
11 Lgr11, sid 172.
12 Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94. (1994).
Stockholm: Utbildningsdep, sid 5 och Lgr11, sid 7.
13
Lpo94, sid 5.
14 Lgr11, sid 7.
15 Lpo94, sid 5-9 och Lgr11, sid 7-11. 16 Lgr11, sid 7.
17
12
delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.”18
Lpo94 och Lgr11
Det finns så många likheter när det kommer till värdegrunden i de två läroplanerna att vi anser oss kunna använda forskning som hänvisar till Lpo94.
2.1.2 Värdegrunden i den israeliska skolan.
Detta avsnitt kommer utgå från hur staten Israel ställer sig i de frågor som handlar om de värdegrundsbegrepp som det fokuseras på i denna uppsats, jämställdhet mellan könen, homosexuellas rättigheter, minoriteters rätt i samhället och jämlikhet.
Den israeliska lagen utgår från ett judiskt perspektiv vilket märks i staten Israels självständighetsförklaring där det är den judiska befolkningen som står i fokus.19 I den israeliska lagen är män och kvinnor lika inför lagen. Dock är det vanligt att kvinnor ses som mindre värda inom familjelagstiftningen som i Israel styrs av vilken religion människan tillhör.20 Sedan 2011 godkänner den israeliska staten giftemål mellan två homosexuella personer och även rätten att de ska få skaffa barn genom insemination och adoption, vilket innebär att homosexuellas rättigheter i landet har stärkts de senaste åren.21 De kan också öppet vara en del av armén precis som kvinnor kan.22 Enligt svenska utrikesdepartementets rapport har arabminoriteten i Israel inte samma levnadsvillkor som den judiska delen av landet då de ofta diskrimineras när det kommer till arbete men även inom sjukvård och utbildning. Det innebär att människorna i landet inte lever under jämlika förhållanden. Dock råder religionsfrihet även om den ultraortodoxa judendomen tar stor plats i landet. Israel har arbetat för de mänskliga rättigheterna och därmed arbetat för en del av de värdegrundsbegrepp som vi undersöker och har skrivit under vissa konventioner från de mänskliga rättigheterna till exempel att kvinnor inte ska diskrimineras och om medborgerliga och politiska
18 Lpo94, sid 5-6 och Lgr11, sid 7.
19http://al-hamatzav.org/kalldokument/staten-israels-sjalvstandighetsforklaring/ Hämtad den 24 oktober
2012.
20http://kvinnatillkvinna.se/article/734 Hämtad den 18 oktober 2012.
21http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/vi-har-att-lara-av-israels-hbt-politik_6111887.svd Hämtad den 18
oktober 2012.
22
13
rättigheter. De har skrivit under konventionerna även om en de har en del restriktioner vilket innebär att bara delar av konventionerna har skrivits under.23
Eftersom det finns olika skolsystem i Israel där minst tre olika kan utläsas är det viktigt att se till vilket skolsystem som undersöks. Vi undersöker som sagt det statligt-judiska skolsystemet. Utöver det systemet kan vi bland annat finna det arabiska skolsystemet och det ultraortodoxa skolsystemet.24 Då vi undersöker det statligt-judiska skolsystemet utgår vi ifrån vad staten anser i de olika frågorna. Skulle undersökningen se till de andra skolsystemen hade undersökaren möjligtvis få se till arabiska åsikter och ultra-ortodoxa åsikter och därmed fått en annan bild av värdegrundsbegreppen.
I kursplanen i Historia för den statligt-judiska grundskolan i Israel ligger fokus vid judendomen och hur olika händelser har påverkat judendomen. I kursplanen i Historia för åttonde året under paragraf B:C och B:D kan läsaren utläsa ”How the enlightened rulers treated Jews” och ”The influence of enlightenment on the Jewish society”.25
Det är judarna som står i fokus i diskussionen och inte hela befolkningen i landet. Detta är bara två exempel av många som visar på vilken värdegrund som israelerna kan till synes ha utifrån kursplanerna och den värdegrund som visar sig för den utomstående läsaren. Mer av detta redovisas under resultatdelen. Det finns delar där svenska värdegrundsbegrepp kan uttydas av läsaren. Ett sådant exempel är ”minority rights and acknowledgement of Jews as a national minority.”26 Det skulle kunna tolkas som ett försök att lyfta fram alla människor, som minoriteter även om de ännu en gång lägger ett visst fokus på den judiska befolkningen.
Viktigt att förstå är att mycket av det som behandlar de delar som tar upp de värdegrundsbegrepp som vi behandlar i denna uppsats står under delar i den israeliska kursplanen i Historia som är valbara.27 Detta skulle kunna betyda att viktiga delar om den värdegrund som vi i Sverige poängterar inte tas upp. Mer om tolkningen av den israeliska kursplanen i Historia kommer under resultatdelen.
23
http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s-rapporter-om-manskliga-rattigheter/mellanostern-och-nordafrika?c=Israel Klicka på länken som är en Pdf-fil. Hämtad den 18 oktober 2012. Se sida 2-4.
24http://al-hamatzav.org/permalink/utbildning-utbildning-utbildning/ Hämtad den 3 oktober 2012. 25
Israelisk kursplan i Historia årskurs 8, סחי םיטילשה “םירואנה” םידוהיל, תעפשה תונויער תורואנה לע הרבחה תידוהיה
26 Israelisk kursplan i Historia årskurs. 9. תויוכז םיטועימ הרכההו םידוהיב טועימכ ימואל
27 Den Israeliska kursplanen i Historia åk 7-9. Samtliga årskursers kursplan i Historia från Israel finns i
14
2.2 Forskningsläget.
Nedan kommer det redogöras för den forskningen som är aktuell för vår undersökning, där fokus kommer ligga på värdegrunden och den mångkulturella skolans samverkan. Kapitlets underrubriker är uppdelade utefter hur författarna har närmat sig det givna ämnet, detta innebär att kapitlet är uppdelat efter vilken metod författaren har använt sig av.
Valet av forskning har dels skett beroende av hur de har närmat sig ämnen som mångkulturell skola och värdegrund men också på att fokus ska ligga på övergripande teorier angånde värdegrund och mångkulturell skola. Detta har inneburit att forskning ur ett specifikt perspektiv så som värdegrunden angående till exempel mobbning har valts bort då detta inte hjälper arbetets syfte.
2.2.1 Etiska värden.
I en rapport från Integrationsverket 2004 valde de att utgå från de officiella dokument som fanns till hands för att närma sig värdegrundens betydelse för att sedan gå vidare till hur olika sorters värde kan skapa olika situationer i samtalet.
Integrationsverket skriver i ett regleringsbrev att integration ska vara;
Integration ska vara en ömsesidig process. Målen för integrationspolitiken är lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund och ett samhälle som utgår från mångfalden som grund. Alla ska också enligt målen vara delaktiga i samhällsutvecklingen.28
Sahlberg, 2004
Integrationsverket närmade sig den svenska värdegrunden genom att se till det demokratiska som finns i de svenska lagarna som regeringsformen och läroplanen. De vill visa hur kulturell mångfald och integration kan stärka och utveckla den svenska värdegrunden och att allas mening har en plats i diskussionen då värden i stor utsträckning är subjektiva.29
För att visa det mångkulturella samhällets betydelse tar de upp olika sorters värden som kan finnas i religioner och/eller kulturer. Antingen som gemensamma nämnare
28 Sahlberg, sid 33. 29
15
eller som skiljer dem åt. Kultur kommer i fortsättningen att definieras utifrån Banks definition. Han menar att det bland annat är de värden, den tron, de idéer och symboler som en grupp delar med varandra som utgör en kultur.30 I samtalet mellan dessa olika värden utvecklas samhället då både värderingar och samhällen inte är konstanta. Värdegrunden bör fortsätta diskuteras framför allt eftersom inte alla människor i världen anses vara lika mycket värda enligt en del människor.31
De olika värdena som tas upp av Integrationsverket och som även tas upp av Lars Hedin och Pirjo Lahdenperä i sin forskning för Utbildningsdepartementet är de centraletiska,- de signaletiska, och de universella värdena.32 De centraletiska värdena är värden som förenar olika kulturer och/eller religioner.33 Religion och kultur bör ses i samband med varandra då de formar varandra och då religion är den viktigaste basen i en kultur. Detta skulle innebära att alla formas av religion, troende eller inte.34 Centraletiskt värde kan vara den gyllene regeln, Du ska behandla andra så som du själv vill bli behandlad. Medan centraletiska värden förenar så splittrar signaletiska värden. Det kan till exempel vara matregler eller barnuppfostran, värden och normer som är specifika för olika kulturer och/eller religioner.35 Även om den ena splittrar och den andra förenar så är detta ingen absolut regel utan det centraletiska värdet gyllene regeln kan splittra då alla har olika tankar om hur de själva vill bli behandlade. Miljön påverkar hur vi ser på värdena och hur vi tolkar de olika värdena.36 Universaletiska värden är de som förenar mest. De går över religiösa och sociala gränser. Det kan vara tolerans, anpassning, respekt för traditioner, trygghet och harmoni med mera. Men även dessa kan skilja sig mellan olika kulturer då människan även här lägger olika vikt vid begreppen.37
Sahlberg menar att vi kan använda oss av dessa olika kategorier av värden i klassrummet för att skapa diskussioner. Läraren kan börja i de universella för att skapa en gemensam grund för att sedan gå vidare till svårare frågor så som de signaletiska värdena.38 Sahlberg formulerar betydelsen av den etiska dialogen;
30 Banks, James A., An introduction to multicultural education, 4. ed., Pearson Education, Boston, 2008,
sid 133.
31 Sahlberg, sid 65.
32 Sahlberg, sid 72 och Hedin, Christer & Lahdenperä, Pirjo, Värdegrund och samhällsutveckling,
Värdegrundsprojektet, Utbildningsdep., Regeringskansliet, Stockholm, 2000, sid 36.
33 Sahlberg, sid 72. 34
Hedin och Lahdenperä, sid 6.
35 Sahlberg, sid 72. 36 Ibid, sid 78-79. 37 Ibid, sid 81. 38
16
”Syftet med en etisk dialog är att förverkliga varje människas existentiella och etiska givna rätt att uppleva mening, att bli respekterad och rättvist behandlad för de livsvägar hon har valt.39
Sahlberg, 2004
Det finns dock kritik mot att skapa en gemensam dialog som ska främja en gemensam värdegrund. Integrationsverket anser att människan inte kan förvänta sig att alla ska tycka och leva likadant.40 Sahlberg anser dock att även om det finns tankar som inte stämmer överens med alla i samhället betyder det inte att landet inte ska arbeta utifrån en värdegrund då den visar på vad landet i stort står för.41
2.2.2 Läroplanernas och kursplanernas viktiga roll för värdegrunden och
den mångkulturella skolan
Banks behandlar den mångkulturella skolan genom att forska om den mångkulturella undervisningen där utgår han från vilken roll undervisningen har men också hur viktiga läroplaner och kursplaner är för att uppnå det mångkulturella samhället Banks förespråkar. En mångkulturell undervisning kan hjälpa befolkningen att lösa både personliga och större världsliga problem på ett bättre sätt. Den mångkulturella undervisningen har också som mål att visa eleverna att det finns alternativ till till exempel språket och kulturen som eleverna lever i. Skolan vill hjälpa eleverna att kunna leva i olika kulturer.42 Då en individ identifierar sig med kultur, det regionala, det globala och det nationella måste alla delar tas i beaktande i undervisningen. 43
Gemensam nämnare i mångkulturella samhällen är tolerans, samhällelig rättvisa och erkännande.44 Det är viktigt att fortsätta lära ut detta i skolorna så det fortsätter till andra generationer då alla mångkulturella nationer står inför samma problem;
”Multicultural societies are faced with the problem of constructing nationstates that reflect and incorporate the diversity of their citizens and yet an overarching
39 Sahlberg, sid 77. 40 Ibid, sid 44. 41 Ibid, sid 64. 42 Banks, sid 1-2. 43 Ibid, sid 29. 44 Ibid, sid 21.
17
set of shared values, ideals and goals to which all of their citizens are commited.”45
Banks, 1997.
Genom en mångkulturell läroplan kan alla få samma status i klassrummet. Skolan har också en annan möjlighet att ta tillvara på allas erfarenheter och egenskaper och hjälpa eleverna att bli mer accepterande gentemot andra människor.46
En mångkulturell läroplan innebär mycket utbildning, dels kunskapsmässigt och att få lärarna att bli accepterande gentemot alla människor.47 Läroplanen bör därför vara av ett mångkulturellt slag om människan ska förstå världen fullt ut.48
Istället för att se historien ur ett eurocentriskt perspektiv är det inom den mångkulturella skolan viktigt att se till alla kulturer och hur dessa har upplevt olika händelser i historien.49
Hedin och Lahdenperä, utbildare på lärarhögskolan i Stockholm utgick från Lpo94 när de forskade om värdegrunden för utbildningsdepartementet. Begrepp och meningar som går att finna i läroplanen står i fokus, begrepp och meningar som vi även idag kan finna i Lgr11. En intressant del av den forskning som de har gjort handlar om meningen ”etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism.”50 Meningen går att finna i både Lgr11 och Lpo94. Det kan inte ses som en central del i läroplanens värdegrundsdel då Lpfö98 (läroplan för förskolans första år) inte har denna mening.51 Denna åsikt skrev de under Lpo94.s tid men även idag finns denna skillnad mellan läroplanerna.52 Meningen är viktigt att diskutera då skolverket valt att ha med meningen i Lgr11. Debatten handlar mycket om vad kristen tradition och etik innebär, inte många debatter handlar om den västerländska humanismen, den verkar lättare att acceptera. När den kristna traditionen diskuteras så handlar det om vad kristen etik egentligen är. Teologer har försökt att definiera det men ingen version har accepterats.53
Hedin och Lahdenperä menar att det är viktigt att ta del av de utländska elevernas värderingar, då vi ofta generaliserar efter hur media framställer olika länder. 45 Banks, sid 19. 46 Ibid, sid 32-35, 100-101. 47 Ibid, sid 117. 48 Ibid, sid 65. 49 Ibid, sid 116. 50 Lpo94 och Lgr11.
51 Hedin och Lahdenperä, sid 13. 52 Lgr11, sid 7
53
18
Värdegrunden och diskussionen runt den blir också en viktig del för att skapa en gemensam grund i mångkulturella samhällen.54
Genom att lägga fokus på läroplanerna och kursplanerna och människans identifikationsfaktorer, visar författarna på hur viktiga dessa faktorer är för en mångkulturell skola och undervisning. Vikten av en utvecklad mångkulturell skola som fungerar då fler och fler länder bli mångkulturella visas också. Skolan är en viktig faktor i detta arbete. Dock finns det fortfarande begrepp som måste diskuteras och arbetas med för att skapa en gemensam värdegrund.
2.2.3 Lärarna förklarar vikten av en mångkulturell skola
Eva-Stina Hultinger och Christer Wallentin har i sin bok ”Den mångkulturella skolan” bett lärare att skriva essäer om deras upplevelser angående den mångkulturella skolan. Författarna vill enligt oss visa att den mångkulturella skolan är levande och nödvändig för att få eleverna att respektera varandras åsikter och värderingar.
Av enkla skäl är diskussionen angående den mångkulturella skolan mer levande i vissa delar av Sverige än andra, dessa delar har större andel befolkning med utländsk bakgrund.55 Läraren Inger Nordheden skriver om en pojke från Chile för att visa kulturkrockar. Pojken är kristen och är vällärd när det kommer till Bibeln. Pojken anser att det är okej för föräldrarna att slå barn om de gjort något fel då Bibeln förespråkar detta. Det går emot de värderingar och framförallt de lagar vi har i Sverige. Det blir kulturkrock även om vår religion är densamma. Nordheden tar också upp att det är viktigt att dessa åsikter får komma fram och skapa en sorts konflikt så eleverna får ta ställning. Det är viktigt att eleverna få ta ställning till frågor som är aktuella och meningsfulla så att de kan utvecklas. Hon menar att dessa ”möten skapar kunskap”.56 Inger Wikström, ytterligare en lärare, tar upp problematiken om att den skolkunskap som eleverna tar med sig från sitt hemland oftast inte går att applicera i det svenska skolsystemet. Det är viktigt att tänka på att eleverna kanske inte har haft tillgång till någon skolgång i sitt hemland. Hon ger exempel på där deras kunskaper inte ligger i nivå med utvecklingen som förväntas av dem här i Sverige och den kunskap de har stämmer inte överens med de kursplaner vi har. Detta skapar en frustration hos eleverna
54 Hedin och Lahdenperä, sid 32-35.
55 Hultinger, Eva-Stina & Wallentin, Christer (red.), Den mångkulturella skolan, Studentlitteratur, Lund,
1996, sid 299.
56
19
som läraren måste arbeta med. Läraren måste ta tillvara på den kunskap som de elever med utländsk bakgrund har då de ofta kan jämföra denna kunskap med den kunskap som framhävs i de svenska kursplanerna.57
Eller att blanda olika kulturer som finns i klassrummet när läraren ber dem göra grupparbeten.58 Att framhäva deras kunskap och värderingar är viktigt då de kan få viss kunskap och värderingar hemma som kanske inte alltid stämmer överens med den kunskap och den värdegrund de får i skolan.59 Detsamma gäller svenska barn.
2.2.4 Elever och lärare om emancipatorisk undervisning
.Vanja Lozic, forskare inom historiedidaktik har utgått ifrån bland annat lärare och elever när det kommer till tankar kring historieämnet. Han ställer sig frågan varför människan ska läsa historia. Historia har länge setts som ett ämne som kan hjälpa till att utveckla elevers identifikationer och arv, på en nationell nivå. Det hjälper eleven att tänka över tid och rum. Det ska också förbereda eleverna för det samhälleliga livet och ge en mångsidig bild av världen.60 I hans forskning framkommer det att eleverna anser att historia är en del av identitetsskapandet och att det hjälper till när det kommer till att lösa konflikter och ta beslut.61 Lärarna tar upp vikten av att behandla jämlikhetsfrågor och etniska relationer, med andra ord en emancipatorisk undervisning där kunskap om andra människor och deras livsvillkor ska behandlas. Detta kan ses som en del i arbetet för att se till olika gruppers behov och den historia de besitter.62 Både eleverna och lärarna anser att historia har som syfte att ”bidra till elevernas allmänbildning, öka deras demokratiska och moraliska medvetenhet samt ge dem historisk förståelse av samhället.”63
För att kunna sätta historia i förhållande till elevernas liv måste lärarna ha kunskap om bland annat elevernas identitet. Läraren kan göra detta genom att se till olika maktförhållanden så som genus, klass och etnicitet och hur de står sig mot varandra och hur de ibland går ihop och hur dessa skapar maktförhållanden som inte är jämlika och
57 Hultinger och Wallentin, sid 140-141. 58 Ibid, sid 64-65.
59 Sahlberg, sid 49. 60
Lozic, Vanja, Historieundervisningens utmaningar: historiedidaktik för 2000-talet, 1 uppl., Gleerups, Malmö, sid 27.
61 Ibid, sid 35. 62 Ibid, sid 43-44. 63
20
därmed skapar vi och dom perspektiv.64 Eleverna anser att en mer mångkulturell undervisning skulle göra att de tyckte historieämnet skulle bli roligare.
Om läsaren utgår ifrån Lozics forskning har historieämnet en betydande del i värdegrundsarbete då mycket av den svenska värdegrunden bygger på demokratiska och emancipatoriska tankar.
2.2.5 Samtalet som faktor för att utveckla värdegrunden
Alla författare i denna uppsats talar om samtalets vikt dock fokuserar Gunilla Zackari och Fredrik Modigh på detta i deras forskning för utbildningsdepartementet där de utgår ifrån barns och ungdomars erfarenheter. De använder genomgående i sin bok exempel ur ungdomarnas tankar för att styrka sina argument.
De kan genom ungdomarna upptäcka var problemen ligger och hur eleverna upplever dem för att sedan kunna starta samtal utifrån elevernas erfarenheter. De menar att värdegrunden måste genomsyra hela skolsystemet.65
När människor kommer till Sverige från en annan kultur blir de oftast en minoritet i samhället och känner ett extra behov av att visa sin identitet, en identitet som speglar deras religion och kultur som personen identifierar sig med. I Identiteten hittas värderingar.66 I och med det förändringstillstånd som ett land ständigt befinner sig i så är det viktigt att samtalen mellan eleverna får äga rum. Viktigt är dock att ingen får kränkas och att poängtera att åsikter som strider mot de demokratiska värderingarna inte får accepteras eller levas efter. Men detta innebär inte att de inte får diskuteras.67
Zackari och Modigh menar att ”tanken med en gemensam, nationell skola är att alla barn och unga skall undervisas och utvecklas i mångsidiga sociala miljöer.”68 Det görs i samtal. Genom samtal i klassrummet skapas en kontrollerbar diskussion.69 I samtalet lyfts demokratin och värden fram och kan därmed diskuteras och utvecklas.
Huvudpunkterna i forskningen som kommer hjälpa denna uppsats framåt är framför allt att kursplanen har en viktig roll för att skapa en atmosfär där alla i ett mångkulturellt 64 Lozic, sid 49. 65 Ibid, sid 11. 66 Ibid, sid 86. 67 Ibid, sid 18. 68 Ibid, sid 14-15. 69 Ibid, sid 18.
21
klassrum kan känna att deras kultur och tankegångar får komma fram. Kursplanen bör då vara av en mångkulturell typ och framhäva olika kulturer och inte bara den svenska. För att eleverna ska kunna ta till sig dessa lärdomar om olika kulturer så är det viktigt att de lär sig respektera varandra och detta kan ske genom att diskutera olika etiska aspekter av värdegrunden. Diskussionen och samtalet är ett sätt att lyfta fram elevernas olika åsikter och skapa en miljö där eleverna får komma till tals och ventilera och lära sig av varandra. Det är viktigt att diskutera de olika kulturerna då elevernas identiter och värden formas av den kultur de förknippar sig själva med. Då en stor del av Sverige förknippar sig med andra kulturer än den svenska och det är i kulturerna som värderingarna tar form är det viktigt att Sverige som ett mångkulturellt land skapar en gemensam värdegrund.
22
3. Metod.
Vi har valt att använda oss av två olika metoder för att nå fram till vårt syfte. De metoderna är textanalys och intervjuer. Vår textanalys kommer ske genom att analysera den svenska kursplanen i Historia och den israeliska kursplanen i Historia med fokus på den svenska kursplanen. Detta för att se om begrepp som vi knyter samman med värdegrunden finns i de båda kursplanerna och hur de i så fall används.
När vi har gjort vår undersökning har vi haft i bakhuvudet att de båda länderna är olika på många sätt. Detta gör att jämförelsen mellan dessa länder ibland kan tendera till att bli orättvis. Israel är en nation som är väldigt ung men som ändå titulerar sig som en demokarti. Det gör att Israel har inte haft samma tid på sig att utveckla sitt skolsystem som en äldre demokrati som Sverige har haft.
En annan skillnad mellan de båda länderna är att Israel på ett mer märkbart sätt styrs av religion. Det svenska styrelseskiktet är enligt oss mer sekulariserat och religion påverkar inte Sveriges regering och riksdag på samma sätt som det gör i Israel. Detta anser vi har en påverkan på de båda skolsytemen och därmed också på vår undersökning.
Vi anser dock att en jämförelse är genomförbar eftersom att vi inte lägger fokus på hur ländernas politik eller religiösa klimat ser ut. Vårt fokus och syfte med undersökningen ligger istället på hur staten tar upp en värdegrund i de två respektive ländernas kursplaner i Historia och hur denna information kan hjälpa lärarna i klassrummet att hitta rätt fokus i samtalen som kan äga rum, oavsett om jämförelsen visar på likheter eller skillnader.
Vi kommer använda oss av en komparativ metod när vi analyserar dokumenten och intervjuerna. Komparativ metod innebär att undersökaren jämför en studie med en annan för att se skillnader och liknelser.70 I vårt fall vill vi se skillnader och liknelser i framförallt kursplanerna i Historia i Sverige och Israel angående värdegrunden för att se hur läraren kan ta tillvara på de erfarenheter eleverna med utländsk bakgrund skulle kunna ha fått ifrån sitt hemland och därmed kunna föra samtal som alla i klassrummet kan relatera till. Fördelarna med en komparativ studie är att undersökaren kan med hjälp av jämförande pröva olika teorier den har.71 I vårt fall handlar det om att pröva våra
70http://www.ne.se.proxy.mah.se/j%C3%A4mf%C3%B6rande-metod. Hämtad den 11 oktober 2012. 71
23
tankar om att värdegrunden kan förklaras och tas upp på olika sätt i världen och som därmed kan ge olika erfarenheter som kan innebära olika problem i ett mångkulturellt samhälle.
En annan fördel med en komparativ studie är att flertalet länder kan jämföras om så önskas och att nästintill de flesta faktorer såsom politiska system, litteratur med mera kan undersökas.72 Nackdelarna med en komparativ studie är till exempel exogena faktorer. I vårt fall kan detta vara lärare. Exogena faktorer kan ha ett påverkande av det som studeras.73 I detta fall påverkar lärarna analysen då det inte är enbart kursplanerna som bestämmer hur en värdegrund framställs utan även lärarna. Vi har försökt att lösa detta genom att ta med lärarna och elevernas erfarenheter för att se hur de på olika sätt ser och uppfattar en värdegrund, även om detta inte visar på hur alla arbetar med värdegrunden. Ett annat problem är att det är svårt att säga om en faktor påverkar en annan faktor.74 Vi vet helt enkelt inte genom att endast se till kursplanerna om eleverna har påverkats av dess innehåll angående värdegrunden, för detta krävs elevintervjuer vilket vi har utfört, även om inte heller dessa kan tala för alla elever.
3.1 Textanalys
Under textanalysen av kursplanerna i Historia används en kvalitativ textanalys. I den kvalitativa textanalysen får läsaren djupläsa det valda materialet då det oftast är det dolda innehållet som undersökaren är ute efter.75 Till viss del skulle kvantitativ textanalys där statistisk står mer i fokus användas då värdegrundbegrepp står i fokus.76 Men det är inte alltid begreppen står utskrivet med klartext, utan kanske bara innebörden eller att samma ord har olika betydelser i texten.77 Därmed kommer till viss del båda metoderna användas när textanalysen genomförs men med fokus på den kvalitativa textanalysen.
I arbetet med att systematisera texterna kommer det läggas fokus på att klassificera innehållet i kursplanerna. Här arbetas det med olika rubriker för att sedan placera
72http://www.ne.se.proxy.mah.se/j%C3%A4mf%C3%B6rande-metod. Hämtad den 11 oktober 2012. 73 Denk, sid 76.
74 Ibid, sid 73. 75
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 3., [utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012, sid 30.
76Esaiasson, Peter, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2., [rev.] uppl.,
Norstedts juridik, Stockholm, 2003, sid 237.
77
24
innehållet under rätt rubrik.78 Det bör betraktas vem som skrivit texten, vem som är mottagaren, varför texten har skrivits och vem som tolkar texten när en tolkning sker.79 Problem som kan uppstå när textanalyser utförs om undersökaren ser till tolkningsdelen av undersökningen är om materialet inte befinner sig nära den kultur du befinner dig. Det kan vara svårt att tolka texter om den inte tillhör ens egen kultur eller det sociala sammanhang personen är van vid. Ett annat problem kan också vara om texten inte är skriven under samma tidsperiod som personen lever i. Viktigt att tänka på är att två olika personer kan tolka texten på olika sätt beroende på vilken förförståelse personerna har. En tolkning är dock inte möjlig enligt Bergström och Boreus om inte tolkaren har en viss förförståelse.80 Fördelar med att använda sig av textanalys är att det oftast är officiella dokument eller publicerade texter som analyseras och det innebär att det är lätt för läsaren att själv gå in och läsa materialet. En annan fördel har med den gyllene regeln att göra vilket innebär att det ska tolkas generöst vilket innebär att undersökaren dels drar sina egna tankar till det yttersta men också att personen är beredd på olika åsikter och frågor som kan komma under publiceringsstadiet.81
I vårt fall uppstår problem då våra värdegrundsbegrepp som används i Sverige inte skrivs ut klart och tydligt i den israeliska kursplanen i Historia.82 Vi får leta efter innebörden av värdegrundsbegreppen istället för själva begreppen.
Hela tiden måste det tas i beaktande att vi inte lever i den kultur eller miljö som de lever i och därför kanske vår tolkning inte blir den samma som för en israel.
Vi tolkar en icke-officiell översättning av den israeliska kursplanen i Historia, vilket gör att vi måste lita på att den översättning översättaren har gett oss stämmer.83 Vi har valt att be en amerikansk vän i Israel som talar både engelska och hebreiska att se om hon håller med i översättningen, vilket hon gör.84
78 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2011, sid 290. 79 Bergström och Boréus, sid 30-31.
80
Ibid, sid 31.
81 Bryman, sid 252.
82 Israeliska kursplanen i Historia.
83 Översättning gjord av Läraren kallad Yoav i samråd med huvudläraren i Engelska på samma skola. 84
25
3.2 Kvalitativ intervju.
En kvalitativ intervju innebär att moderatorn ställer frågor som är riktade till respondenten beroende på dennes egna erfarenheter.85 När denna typ av intervju används vill moderatorn få fram så innehållsrika svar som möjligt och fokus ligger på hur människor tänker istället för att se på procent enheter till exempel.86
Den intervjumetod vi har valt att använda oss av är semistrukturerade kvalitativa intervjun. När denna typ av intervju används har moderatorn förberett en så kallad intervjuguide.87 Denna typ av intervju används i sammanhang då moderatorn vill få ut individuella svar på samma frågor där allas svar väger lika tungt i forskningen.
En annan möjlighet är att använda sig av fokusgrupper. I den konstellationen finns det en moderator och flera respondenter.88 Anledningen till att genomföra en semistrukturerad kvalitativ intervju i fokusgrupper är att undersökaren får personliga svar som härstammar från en större diskussion och det kan hjälpa respondenterna då samtalet mellan dem kan hjälpa dem att utveckla sina egna åsikter.89
Den semistrukturerade kvalitativa intervjun är en fördel att använda för moderatorn eftersom att denne har stor inverkan på intervjun och kan styra samtalet och diskussionen.90
Det finns dock många problem med att använda en semistrukturerad kvalitativ intervju. Respondenten har möjlighet att dölja och välja sina svar i den diskussion som förs. Diskussionen är inte alltid behaglig och människor vill framstå som bra, därför kan respondenternas svar anpassas för att passa in i den sociala normen.
Att moderatorn har en stor roll i diskussionen är ett annat problem. Intervjun kan lätt bli vinklad eftersom det finns möjligheter till följdfrågor som leder in respondenterna till de svaren som moderatorn vill ha.91
När respondenterna är många är det risk att grupptryck uppkommer. Detta kan leda till att respondenterna anpassar sina svar för att de ska passa in i den sociala normen.92 När
85 May, Tim, Samhällsvetenskaplig forskning, Studentlitteratur, Lund, 2001, sid 174. 86 Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, 3. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005, sid 25 och 32. 87 Bryman, sid 419.
88 Wibeck, Victoria, Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod,
Studentlitteratur, Lund, 2000, sid 7.
89Trost, sid 45. 90 Trost, sid 40. 91 Wibecke, sid 152. 92
26
man har intervjuer i fokusgrupper blir det dessutom svårare för moderatorn att kontrollera intervjun och risken för utsvävningar är stor.93
För moderatorn är det svårt att transkribera en semistrukturerad kvalitativ intervju i fokusgrupper. Respondenterna pratar i mun på varandra och alla kommer inte till tals eftersom det ofta i en grupp är en eller några som styr samtalet. Moderatorns arbete blir att fördela ordet och styra diskussionen i rätt riktning. 94
Vi har använt oss av den enskilda kvalitativa semistrukturerade intervjun när vi har intervjuat lärarna i Israel och i Sverige. Lärarna hade uttryckt att de hade mycket att säga om vårt ämne och därför lämpade det sig bättre med enskilda intervjuer då allas åsikter får lika mycket tyngd. Vi ville inte att någon respondenterna skulle försvinna på grund av att en annan respondent tog mer plats vilket förmodligen hade hänt i en intervju med fokusgrupper.
Med eleverna valde vi att genomföra intervjuerna i fokusgrupper. Eleverna hade här möjlighet att inte svara på en fråga om de kände att de inte ville eller kunde bidra med ett svar. Fokusgrupperna lämpade sig eftersom eleverna fick hjälp av varandra att våga prata och svara på de frågor vi ställde. Med hjälp av en diskussion i en fokusgrupp hoppades vi på att få fram detaljrika svar som härstammade från ett större sammanhang där eleverna kunde jämföra sina tankar och åsikter.
Om vi hade valt att ha fokusgrupper med även lärarna hade vi kanske inte fått så öppna svar som vi faktiskt fick av lärarna. Vi hade kanske inte haft möjligheten att samtala med alla så länge som vi hade velat då tre lärare också innebär att varje lärare får mindre tid på sig att svara. Enskilda intervjuer med eleverna hade kanske fått en annan utgång. Kanske hade vi fått längre och mer öppna svar och en miljö där de hade fått längre tid på sig att svara.
3.2.1 Medverkan och genomförande.
Respondenterna:
Lärarna i Sverige:Lärare A här kallad Jenny, 36-årig kvinna som jobbar på en kommunal skola i Malmö. Lärare B här kallad Anna, 37 årig kvinna som jobbar på en kommunal skola i en förort till Malmö.
93 Bryman, sid 463. 94
27
Lärare C, 40 årig man som jobbar på en kommunal skola i Malmö. Eleverna i Sverige:
Elev A här kallad Emma, Elev B här kallad Olivia och Elev C här kallad Erik, samtliga går i nionde klass i en kommunal skola i Vellinge.
Lärarna i Israel:
Lärare D här kallad Samuel, 41 årig man som jobbar på en statlig-judisk israelisk skola. Lärare E här kallad Yoav, 35 årig man som jobbar på en skola i Jerusalem som är öppen för alla folkgrupper.
Lärare F här kallad Eeta, 30 årig kvinna som jobbar på en statlig-judisk israelisk skola. Eleverna i Israel:
Elev D här kallad Amit, Elev E här kallad Adam och Elev F här kallad Jerry, samtliga går i en nionde klass i en israelisk statlig-judisk skola.
3.2.2 Processen i Israel
Samtliga intervjuer med lärarna och eleverna ägde rum på The American Colony Hotel. Det har setts som en neutral plats som inte är en del av den politiska turbulens som pågår i landet. Det är ett hotell som är populärt bland internationella journalister och höga ämbetsmän.95 Den neutrala platsen diskuterades med deltagarna och även de kände att detta kunde vara en bra plats att mötas på då alla parter kunde prata öppet där.
En tidigare förberedd intervjuguide användes vid alla intervjuerna,96 vilket hjälper moderatorn att hålla struktur på intervjun.97 Innan varje intervju fördes ett samtal om de etiska tankarna så att respondenterna visste sina rättigheter, däribland deras rätt till anonymitet och rätten att inte svara på frågor som alla är viktiga inom till exempel konfidentilitetskravet och samtyckeskravet. Vi klargjorde också hela syftet med undersökningen så att alla deltagare visste vad deras åsikter och meningar skulle användas till.98 Jan Trost anser att moderatorn alltid ska berätta sanningen och att en vit lögn endast är tillåten om det till exempel skyddar anonymiteten.99 För att dokumentera intervjuerna så använde vi oss av en diktafon, i form av en diktafonapp till Iphone.100
95http://www.americancolony.com/history hämtad den 13 augusti 2012. 96 Se bilaga 2. 97 Trost, sid 95. 98 Bryman, sid 131-139. 99 Trost, sid 94. 100 App-QuickVoice.
28
Under gruppintervjun med eleverna användes en intervjuguide anpassad för eleverna.101 Detta för att lägga det på en nivå för deras ålder och för att rikta intervjun till ett elevperspektiv.
3.2.3 Processen i Sverige
Lärarintervjuerna utfördes på deras respektive arbetsplats. Dels för att få en känsla för skolan och för att folk har en tendens att känna sig säkrare på hemmaplan. Samtliga intervjuer skedde i grupprum som lärarna själva valt ut. Utgångspunkten var samma intervjuguide som med de israeliska lärarna. Samma teknik användes för att spela in intervjun en diktofonapp till Iphone. Även här poängterades de etiska principerna i början av intervjun.
Även med eleverna i Sverige utfördes en gruppintervju i fokusgrupper, detta skede på elevernas skola i Vellinge och även denna utspelades i ett grupprum. Samma intervjuguide som med de israeliska eleverna användes och också den tekniska proceduren var densamma med som i de andra intervjuerna.
101
29
4. Resultat
I det här kapitlet kommer vi redogöra för vårt resultat. Kapitlet är uppdelat efter metodtyp för att få en så bra överblick av vårt resultat som möjligt.
När vi har undersökt värdegrunden i de två ländernas kursplan har vi valt att lägga fokus på fyra separata delar för att kunna urskilja vad värdegrunden består av. De delar vi har letat efter är jämställdhet mellan könen, homosexuellas rättigheter, minoriteters roll i samhället och jämlikhet. Dessa fyra begrepp är en del av det som räknas till den svenska värdegrunden i skolan, men för att kunna jämföra de två ländernas kursplaner var vi tvungna att begränsa oss.
4.1 Värdegrunden i den svenska kursplanen i Historia
I syftet i den svenska kursplanen i historia finns det begrepp som är starkt förankrade i den svenska läroplanens värdegrund. De formuleringar som finns i kursplanens syfte som vi kan koppla till våra fyra undersökningsbegrepp (minoriteter, homosexuellas rättigheter, jämställdhet mellan könen och jämlikhet) är levnadsvillkor, förståelse, villkor, identiteter och kulturmöten. Formuleringarna i sig är inte direkt sammankopplade med våra undersökningsbegrepp men sammanhang finns.
I kursplanen i Historia står det att historieundervisningen ska ”…bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar.”102 Det står även att eleverna ska ”…få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.”103 Vidare står det att eleverna ska ”…använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.”104 Läraren ska även enligt kursplanen hjälpa eleverna så att de får ”…olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.”105 Genom att göra allt ovanstående ska
102 Syftet kursplanen i historia Lgr11, sid 172. 103 Ibid, sid 172.
104 Ibid, sid 172. 105
30
historieundervisningen ”…bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.”106
De undersökningsbegrepp som vi valt ut ifrån läroplanens grundläggande värderingar som är ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män och solidaritet med svaga och utsatta.”107 finns inte med i citaten från kursplanen i Historia under syfte. Detta gör att viss tolkning måste göras av citaten från syftet, men begreppen kommer fram på ett tydligare sätt under det centrala innehållet i kursplanen i Historia vilket gör att tolkningen av citaten från syftet kan styrkas genom det centrala innehållet. Viktigt att påpeka är att när tolkning görs utgår vi ifrån våra erfarenheter vilket innebär att en annan tolkare skulle kunna tolka annorlunda. Detta problem tas upp under textanalys i metodkapitlet.
Tolkningar av citaten från syftet kan till exempel vara att kulturmöten innefattar minoriteter. Jämlikhet och homosexuellas rättigheter kan sättas i förhållande till värderingar och föreställningar. Homosexuellas rättigheter, jämställdhet mellan könen och jämlikhet kan även tolkas in under begreppet levnadsvillkor.
I det centrala innehållet finns det som tidigare nämnts formuleringar som tydligare reflekterar de undersökningsbegrepp som vi har valt att arbeta med. Dessa formuleringar innehåller: förtryck, rasism, demokratisering, jämställdhet, sexualitet, kvinnorörelsen, nationella identiteter, levnadsvillkor, migration, kampen mot slaveri, folkmord, minoriteter och gemenskap.
Citat från kursplanen i Historias centrala innehåll där vi kan finna dessa formuleringar är att läraren ska undervisa om bland annat;
”Demokratiseringen i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser tillexempel kvinnorörelsen och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.”108
Lgr11 Kvinnors, barns och männens rättigheter och kamp tas även upp, också i andra delar av världen.
”Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.”
Lgr11
106 Syftet i kursplanen i Historia Lgr11, sid 172. 107 Lgr11, sid 7.
108
31 Det står även att läraren ska ta upp:
”Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.”109
Lgr11 Andra områden som läraren ska beröra är bland annat ”hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter”110 och ” historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.”111
Användandet av ordet migration har starka förankringar i den mångkulturella skolan, detta visar sig på olika sätt i kursplanen som utgår från läroplanens värdegrund. Ett sätt som det kopplas till är genom citat som har med förflyttning av olika människogrupper att göra exempelvis ”Industrialiseringen i Europa och Sverige... migration inom och mellan länder.”112
Historieundervisningen i nian utgår till stor del kring undervisningen kring andra världskriget. I Lgr11 står att en del av undervisningen om andra världskriget ska koncentreras till hur människorna upplevde andra världskriget och hur det påverkade olika människor. ”De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.”113
Alla de citat ovan innehåller formuleringar som vi anser kan kopplas till våra undersökningsbegrepp. Jämlikhet kan diskuteras i samband med bland annat förtryck, demokratisering, kvinnors, barns och mäns kamp för rättigheter och gemenskap. Jämlikhet kan kopplas till de flesta av de andra formuleringarna som vi har nämnt från det centrala innehållet. I citaten kan läsaren utläsa att kvinnans kamp ska ha en framträdande roll i historieundervisningen. Läraren ska undervisa om kvinnokampsorganisationer och kvinnors kamp för ett jämlikare samhälle. När det kommer till homosexuellas rättigheter går detta in under jämlikhet mellan alla människor, men sexualitet tas upp som en egen punkt under demokratiseringen i Sverige, vilket visar att detta ska beröras specifikt och inte ses som en diskussion som automatiskt ingår i diskussionen om jämlikhet mellan alla människor. Att läraren ska
109
Centrala innehållet i kursplanen i Historia Lgr11, sid 176-177.
110 Ibid, sid 176-177. 111 Ibid, sid 176-177. 112 Ibid, sid 176-177. 113
32
undervisa om minoriteter berörs i en punkt där det står att läraren ska undervisa om samerna och hur deras kamp i det svenska samhället har sett ut.
Under det centrala innehållet har det varit lättare att finna konkret stöd för våra undersökningsbegrepp då det under det centrala innehållet är detaljerat hur läraren ska arbeta med värdegrunden i ämnet.
4.2 Värdegrunden i den israeliska kursplanen i Historia
Den israeliska kursplanen i Historia har även den en uppdelning i syfte och centralt innehåll. Dock är dessa indelade i årskurser istället för ett för hela högstadiet som vi har i Sverige. Syftet heter i den israeliska kursplanen targets eller mål. Målen är en omskrivning av det centrala innehållet nerkortat i punkter. Exempel på detta är att det i målet står att ”The students will know the new inventions of the print, navigation, sailing vehicles and understand how it changed the world and influenced the society,”114 medan det sedan beskrivs mer ingående i det central innehållet vad det är läraren ska undervisa om. Där står det istället ”Changes in a world of knowledge”115 som rubrik och under rubriken finns punkter som läraren ska ta upp på lektionen. Exempel på punkter under rubriken är ”The invention of printing and its influence on spreading knowledge”116
och ”Geographical discoveries”117. Det centrala innehållet i den israeliska kursplanen i Historia innehåller punkter som läraren ska använda sig av för att eleverna ska kunna nå upp till de targets som finns beskrivna i kursplanen.
Eftersom att den israeliska kursplanens targets är korta och innefattar stora ämnesområden har vi inte hittat formuleringar som vi kan koppla till våra undersökningsbegrepp bland dessa. Men i deras förlängning i det centrala innehållet har vi kunnat hitta formuleringar som vi skulle kunna koppla till den svenska kursplanen och läroplanen efter viss tolkning. Ännu en gång måste tolkning göras vilket innebär att våra erfarenheter spelar in och gör att en annan tolkare skulle kunna få fram en annan tolkning.
114
Israels kursplan i Historia åk. 7. וריכי תא תואצמהה תושדחה (סופדה, ירישכמ טווינה ילכו טישה) וניביו דציכ ןה וניש תא ינפ םלועה ועיפשהו לע ייח טרפה הרבחהו (תואמ 16-15).
115 Ibid.
116 Ibid. תאצמה סופדה: היגולונכט השדח התעפשהו לע עדיה ותצפהו 117
