Analys, stöd och förväntningar

• Vad har man på den aktuella skolan gjort för att kunna säkerställa en öppen kommunikation?

Den skola som studien har bedrivits på har uppenbarligen tagit till sig de rekommendationer som finns angående den lokala skolutvecklingen. Man har valt att starta ett omfattande skolutvecklingsprojekt utifrån ett kvalitetsförbättringsområde. 98 Friheten som skapats genom styrdokumenten har man tagit vara på samt att man också har tagit hänsyn till de skyldigheter som friheten också för med sig. Skolan har försökt att i samverkan med både föräldrar, elever och kommun utveckla skolan och förbättra skolsituationen för eleverna. ”Alla som arbetar

inom skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet.” 99 En bidragande faktor till kommunikationen mellan föräldrar, pedagoger och elever är den enkätundersökning som jag gjorde. I denna fick de som ville komma till tals och pedagogerna fick en möjlighet att reflektera över de åsikter som kunde lyftas fram från samtliga parter även om deltagandet måste ses som begränsat. När det gäller denna form av kommunikation så blir den dock en form av envägskommunikation då inte alla parter får ta del av resultaten. Förhoppningsvis kan denna uppsats bidra till att de synpunkter som fanns hos samtliga parter, kan tydliggöras för dem som vill ta del av dem då jag informerade föräldrarna om att de kommer att ha möjlighet att ta del av denna uppsats under höstterminen 2008. Kommunikationen som skedde under det föräldramöte som initialt hölls begränsades mycket av den låga närvaron. Om jag ändå bortser från detta så finns det ett par områden där kommunikationen uppenbart inte varit tillräcklig. Med tanke på att eleverna inte med egna ord kunde beskriva vad kooperativt lärande innebar, vittnar detta om att den allmänna informationen om arbetssättet gått förlorad medan kunskapen hos eleverna om specifika detaljer eller moment inom arbetssättet tagit över. En komplicerande faktor som jag tidigare nämnt gällande detta är dock att arbetet inledningsvis handlar om uteslutande samarbete gällande eleverna. Ett annat område som jag tydligt la märke till var gällande de föräldrar som faktiskt varit närvarande vid informationsmötet som hölls men som ändå 98 Västerås stad: http://www.vasteras.se/forskolaochutbildning/styrdokument/Pages/styrdokumentfranlaroplantilllokalarbetsplan.a spx hämtat 8/9-08 99

använde begreppet ”grupparbete” i beskrivningarna av kooperativt lärande. Då jag under teoriavsnittet tydligt kunnat visa skillnader mellan det som kan benämnas ”traditionellt grupparbete” och ”samarbetsinlärning” bör detta också ha varit mera tydligt vid informationen till föräldrarna. I redovisad litteratur finns det också med att man som lärare har skyldigeter att säkerställa den ”röda tråden” mellan fritidshemmet, förskolan och skolan.100 När det gäller det arbetssätt som skolan arbetar utifrån, och det faktum att satsningen gäller skolan som helhet, så innefattar satsningen också en öppen dialog mellan olika nivåer av skolan. Detta kan bidra till att samverkan även här ökas då dialogen blir väldigt påtaglig och framträdande. Alla arbetslag på skolan får ta del av varandras arbetsgång och tillsammans reflektera över den.101

• Vilket stöd har den aktuella skolan fått från kommunal nivå?

Det kommunala stödet, som också återfinns under punkt två, måste betecknas som viktigt102 och då förvaltningens specialpedagog fått i uppdrag att leda skolutvecklingsprojektet under tre år måste man se denna satsning som omfattande. Tidigare i litteraturen nämndes det att personalen i allmänhet ute på skolorna inte upplever att det får det stöd de behöver från kommunens sida. I detta fall har inga sådana synpunkter lyfts fram, varken under konferenser, utbildningar eller i enkäterna103. Däremot kommer skolutvecklingsarbetet att innebära en ökad arbetsbelastning för pedagogerna, åtminstone under den inledande fasen 104 vilket de både uttrycker i enkäterna och som också stöds av den litteratur som behandlar elevaktiva arbetsmodeller.105

• Vilar satsningen på en tydlig demokratisk grund?

Jag lyfte i teoriavnsittet fram ett övergripande resonemang gällande hur man kan säkerställa de demokratiska värderingarna. Det togs upp att det var genom att mötas som individer och att ges tid att reflektera tillsammans med andra som nyckeln till det demokratiska arbetssättet fanns. Genom det kollektiva lärandet samt att det faktiskt ges tid för det, kan man se till att säkerställa demokratiska tillvägagångssätt, även om fokus just i denna formulering ligger på

100

Lärarnas riksförbund (2007). Läroplaner, skollagen, policydokument. Lärarnas riksförbund

101

Se kapitel 4.1

102

Riksrevisionsverket, (1998) lokal skolutveckling - statens roll och ansvar, Bromma, s. 58-60

103

Riksrevisionsverket, (1998) lokal skolutveckling - statens roll och ansvar, Bromma, s. 58-60

104

Folkesson, Lena, Lendahls, Rosendahl, Birgit, Längsjö, Eva, Rönnerman, Karin, (2004) Perspektiv på

skolutveckling, Lund: Studentlitteratur, s. 101-103

105

skolledning och pedagoger.106 Detta görs på skolan. De kan genom arbetslagsträffar och liknade mötas för att diskutera samt reflektera. De kan också bidra till det kollektiva lärandet genom att de delar strukturer med varandra och på så sätt delar med sig av sin kunskap.

En av de viktigaste faktorerna som tidigare nämnts är att utvecklingsarbetet tydligt skall kunna betraktas av andra utifrån samt att man inom projektet kan ta till sig åsikter som andra har att erbjuda.

Förbättringsarbete kännetecknas av öppenhet och insyn. Det ska vara högt i tak och det ska vara lätt för alla som berörs på alla nivåer att ta del av och framföra synpunkter på det som händer. Det ska finnas stöd och strukturer för hur enskilda personers och gruppers idéer och initiativ tas till vara.107

Enkätundersökningen som gjordes gav alla parter en chans att anonymt uttala sig om sina åsikter. Det föräldramöte som hölls bidrog givetvis också till detta. Genom de enkätundersökningar som gjordes fick de även till gång till inblandade parters åsikter och förväntningar på det arbete som satts igång108. Det som dock inte behandlas i denna studie är arbetssättet som den aktuella skolan introducerar. Jag har inte alls sett till hur arbetsformen står sig i jämförelse med de riktlinjer som nämnts men jag vill tydliggöra att även den aspekten kan vägas in under detta område.

• Hur möttes de förväntningar samt åsikter som framkom i enkäterna?

Den sammanställning som gjordes på enkäterna låg som underlag vid konferenser där de framkomna åsikterna diskuterades. Genom att jag skrev min uppsats om deras skolutvecklingsarbete fick de också tillgång till min sammanställda dokumentation även av detta. Genom att samtliga inblandade parter, d.v.s. elever, föräldrar och pedagoger fick delge sina åsikter och förväntningar kunde man också lyfta fram de åsikter som inte tillhörde majoritetens.109 Ett centralt påstående som Börjesson resonerar kring är: ”Både lärare och elever lär sig i den här skolan”110. Jag funderade mycket kring detta och jag måste säga att man på denna skola, med tanke på att det rör sig om en andra ordningens – och en

106

Folkesson, Lena, Lendahls, Rosendahl, Birgit, Längsjö, Eva, Rönnerman, Karin, (2004) Perspektiv på

skolutveckling, Lund: Studentlitteratur, s. 91-92

107

Myndigheten för skolutveckling, (2008) Utvecklingsdialog för skolutveckling– metod och förhållningssätt, Bromma s. 13 108 Se kap. 4.2 109 Se kap. 4.2 110

praxisförändring, lär sig i samarbete med varandra. Elever samt pedagoger har en gemensam utgångspunkt i det faktum att arbetssättet är nytt för båda parter. Detta ökar också kommunikationen mellan de båda parterna då det är en process som de gemensamt går igenom. En del av denna process är att diskutera det valda arbetssättet och vad det kommer att innebära för dem i framtiden. Enkätsvaren kan här ligga som grund när pedagogerna nu fått en inblick i vad det är som eleverna faktiskt vet om arbetssättet samt vad de behöver diskutera och reflektera mera över. Förvaltningens specialpedagog såg också möjligheter att vidareutveckla sitt material med hänvisningar till resultaten på enkäterna.