Struktur och synliggörande

• Har arbetet på den aktuella skolan tydligt dokumenterats?

Varje arbetslag på skolan förde anteckningar om det arbete som gjorts inom gruppen och de elever som de arbetade med. Detta tillförde en tydlig struktur och genom att jag sedermera fick tillgång till deras anteckningar kunde jag göra sammanställningar om det arbete som de bedrivit på hela skolan. Om man ser till punkt fyra på diagrammet faller detta under de rekommendationer som i kapitel 2.1.4 framkommer gällande strukturens betydelse118. Det gäller här att tydligt formulera hur arbetsgången har gått tillväga med hjälp av bland annat de frågor som Inger Börjesson nämnt. 119 Den dokumentation som förekommit på skolan har varit både flerdimensionell och uttömmande med tanke på att det varit tre olika parter som varit delaktig i denna process. Jag har som utomstående part kunnat bidra med en utförlig dokumentation av det arbete som har bedrivits. Utöver min dokumentation så har skolan en speciellt utvald utvecklingsgrupp som arbetar med kooperativt lärande där de också delger de övriga i lärarlaget om vad som skett på denna front. Som en tredje dokumenterade part finns också förvaltningens specialpedagog, som också hon sammanställer arbetsgången. Den grupp på skolan som blivit utsedd att arbeta med kooperativt lärande har ett nära samarbete med förvaltningens specialpedagog och de träffas regelbundet. Detta bidrar troligen också till kompletteringar av den redan befintliga dokumentationen. Att hinder och incitament är en stor del i utvecklingsarbetet råder det enligt tidigare redovisad litteratur ingen tvekan om120. Dock har det en tydlig relevans att skolan redan i den inledande fasen av skolutvecklingsarbetet lyfter fram och dokumenterar de områden som måste ses som problematiska. Under de internutbildningar som hållits har man på skolan kunnat framföra två olika aspekter av det arbete som skett. Dels det som fungerar bra samt det som man som pedagog anser att man behöver mera hjälp med. Detta är ett sätt att lista upp de punkter och områden där problem uppstått och samtidigt ett forum där man kan diskutera vad man kan göra åt dem.

117

Se kapitel 4.1.2

118

Föreläsning Inger Börjesson 5/6-08

119

Föreläsning Inger Börjesson 5/6-08

120

• Skapar dokumentationen ett underlag för reflektion?

Arbetslagen samt den grupp som arbetat med kooperativt lärande mer ingående har under arbetstid getts möjlighet att reflektera över det som framkommit under arbetets gång. Det har dock inte funnits någon extra tillsatt tid för att göra detta och pedagogerna har ibland formulerat att diskussionerna har tagit tid från deras vanliga uppgifter.121 Det som dock kan konstateras är att den dokumentation som har gjorts ligger till grund för en stor del av de reflektioner som har gjorts. Både lärarlaget samt förvaltningens specialpedagog har reflekterat kring de områden som sammanställts och försöker utifrån dem gå vidare i processen. Då sammanställningen av enkätsvaren också ligger som en dokumenterad del så kan detta givetvis också i fortsättningen användas när det gäller reflektioner kring beskrivningen av arbetssättet som sådant.

5.1.5 Genomförande

En utförlig sammanställning av det arbete som bedrivits på skolan finns under kapitel 4.1 och detta genomsyrar givetvis samtliga områden i min modell. Detta område måste därför ses som till viss del fristående och uttömt genom den tidigare nämnda sammanställningen. Själva genomförandet kan inte ses som komplett ännu men om man ser till den sammanställning som gjorts på det arbete som hittills skett så finns allt även här tydligt dokumenterat.122 Det hinder som tydligast framkommit under denna studie är bristen på tid123. Både i pedagogernas enkätsvar samt i den sammanställning som gjordes över vad pedagogerna behövde hjälp med lyftes tidsaspekten fram. De kände att de behövde mera tid både för att genomföra uppgifterna samt att ta till sig kunskapen som de behövde för att genomföra satsningen. Den teoretiska delen av denna uppsats styrker också detta då det är ett område som ofta nämns i litteraturen som problematiskt. Både Inger von Schantz Lundgren, Inger Hensvold och Inger Börjesson nämner tidsaspekten som särskilt problematisk.

5.1.6 Utvärdering

Som inledning på detta område vill jag passa på att lyfta fram det citat som tidigare i litteraturen har nämnts: ”Dock är det fortfarande endast hur väl de lyckas med kunskapsuppdraget som mäts och bedöms, bl.a. via nationella och internationella mätningar

121

Informella samtal med pedagoger efter konferenser och utbildningar

122

Se kap. 4.1

123

och jämförelser.”124 Just när det gäller detta skolutvecklingsprojekt är det extra viktigt att betona vikten av att skapa en fungerande utvärdering både av den kunskapsmässiga men även den sociala progressionen eftersom att forskning på de elevaktiva arbetsmodellerna betonar vikten av detta. 125.

Som jag tidigare nämnt så ligger det inte innanför ramarna av denna studie att se till huruvida målen har uppnåtts eller ej. Jag kan konstatera att det finns en plan för en framtida utvärdering som också till viss del har påbörjats i samarbete med Kristianstad Högskola. Satsningen på skolan har inte avslutats och därför kan jag endast hänvisa till den fortlöpande utvärdering som görs på skolan, i arbetslagen samt i de olika klassrummen126. Den kollegiala konsultationen måste också ses som en slags utvärdering även om den till stor del såg till pedagogernas arbete.