”Ingenting är omöjligt för den som inte behöver göra det själv” Känt ordspråk
Syftet med denna studie var att se till hur ett skolutvecklingsprojekt kan fortskrida och dokumentera processen. Vidare ville jag också uppmärksamma om det togs hänsyn till samtliga parternas åsikter om skolutvecklingsarbetet. Nu när studien är färdigställd kan jag konstatera att mitt syfte var bra formulerat men inte helt okomplicerat. Eftersom att min närvaro på skolan var begränsad fick jag också tillförlita mig till kompletteringar av mitt material. Detta är dock något som jag med facit i hand kan se som något positivt. Jag har fått inblick i den komplicerade process som skolutvecklingsarbetet är och sett hur beroende alla är av varandra. Jag hoppas att denna uppsats kan bidra med en övergripande information om processen till de föräldrar och pedagoger som vill ta del av den. Min frågeställning löd: ”Hur har den aktuella skolan gått tillväga när de introducerade ett nytt arbetssätt?” Denna fråga tycker jag att jag har besvarat. Jag har genom den dokumentation som skapats kunnat visa på processens gång samt hur den kan kopplas till aktuell teori.
Jag vill här ytterligare problematisera det redan komplicerade genom att ge en liten sammanfattning om vad man genom historien ansett att skolans uppgift varit. Antingen har man sett skolan som en förberedelse för arbetslivet eller så har man tyckt att skolan i huvudsak skall vara en av två saker; allmänbildande eller personlighetsutvecklande, eller så har man fokuserat på att skolan skall förbereda och fostra barnen till demokratiska medborgare.129 Vilket är det? Eller måste man kanske inte välja? Jag tror att tanken med utformningen på dagens skola är att man inte ska behöva välja. Den skall vara allt i ett och samma paket, men frågan blir då istället hur får vi tiden att räcka till? Jag brinner för att arbeta inom skolan och jag har under min utbildning mött många människor som gör detsamma men de allra flesta frågar sig samma sak. Hur ska vi hinna med allt? Skolutvecklingsområdet är nog ett bra exempel på vad många anser vara betungande, inte för att det inte är relevant eller intressant utan snarare för att det kräver en hel del tid och engagemang.
129
Detta till trots så kunde jag se att arbetet på skolan som jag gjorde min studie på verkligen fungerar i relation till de resonemang som kunnat konstateras, trots att jag ibland förundrades över hur de hann med allt som skulle göras. I detta arbete har jag inte kunnat utvärdera själva resultatet av satsningen men jag kan ändå reflektera över det resultat som jag kom fram till; det vill säga att de resonemang som jag stött på i teorin tills stor del är förenliga med praktiken. Jag kan se tillbaka på inledningsorden på titeln i Inger von Schantz Lundgrens avhandling; ”Det är enklare i teorin…”130 och konstatera att det är just så jag känner. Dock kunde jag konstatera att de resonemang om tillvägagångssätt som jag återfann i litteraturen kunde tillämpas ute på skolan och de hinder och incitament som jag stötte på ute bland pedagogerna bekräftades av litteraturen. Jag tror att det är i det konstaterandet problemet som pedagogerna upplever finns, det vill säga; hur löser vi då de problem som gång på gång har konstaterats?
Skolutveckling är ett område som det främst bör fokuseras på för att förbättra skolsituationen för eleverna. Den aktuella skolan i denna studie hade en klar målsättning utifrån en elevfokus. Det är lätt att försvinna in i all teori, som jag menar till stor del handlar om pedagogerna och vad de bör göra, och glömma bort syftet med varför man bedriver skolutvecklingsarbete; för elevernas bästa. Vi som pedagoger måste lära oss att förstå elevernas upplevelser av det som sker och handla därefter.131 Vi måste kombinera och integrera dessa två områden; den teorikännedom och den empati som krävs av oss som medmänniskor och pedagoger, men vi måste också ha kunskapen att utforma arbetet så att det blir praktiskt genomförbart.
Så länge som de demokratiska värderingarna ligger till grund för skolutvecklingsarbetet kan samtliga beståndsdelar också ifrågasättas. Det som behövs för all form av utveckling är just att man ifrågasätter och omprövar. Att man inte behöver uppfinna hjulet gång på gång är givetvis en aspekt av den teori som finns tillgänglig för skolutvecklingsarbete, men även här måste allt ständigt omvärderas eftersom att samhället i stort förändras.
Det är svårt att på ett överblickbart sätt sammanfatta vad det innebär att arbeta med utveckling av skolan och på grund av den flerdimensionalitet som existerar är det också svårt att definiera vad man vill åstadkomma. Det finns sociala aspekter som är väldigt viktiga att se till men de rent kunskapsmässiga får givetvis inte heller åsidosättas. Det som skall genomsyra
130
Schantz Lundgren, Inger von, (2008) Det är enklare i teorin…Om skolutveckling i praktiken. Göteborg
131
hela ditt yrkesverksamma liv som lärare är en yrkesetik som bygger på dina egna värderingar och den tillit som du behöver från föräldrar och elever.
Aldrig tidigare har skolan och lärarna ålagts så många uppgifter och ett så stort ansvar för barn och ungdomars mognad och utveckling som idag. En naturlig följd av denna utveckling har blivit att både föräldrar och politiker allt oftare riktar sökarljuset mot skolarenan och frågar sig om de aktörer som opererar där håller måttet- kunskapsmässigt, pedagogiskt och personligt. De utmaningar som lärarna i dag möter i rollen som kunskapsförmedlare, handledare och fostrare skärper kraven på både lärarnas ämneskompetens och yrkesetiska kompetens… Lärarnas arbete i skolan grundar sig på att både elever och föräldrar har förtroende för dem. Varje tillitsförhållande måste bevaras och stärkas om det ska kunna existera. Hur det kan och bör göras är en av de många utmaningar som lärare måste leva med.132
132