Resultat enkäter

I följande del kommer jag att redogöra för de enkäter som jag skickat ut till föräldrar, elever samt pedagoger. Jag har delat in dem i dessa tre grupper och hanterar svaren separat. I sista delen av detta kapitel finns även en sammanfattande analys.

Jag skickade ut enkäter med öppna frågor till föräldrar, barn och pedagoger med syftet att få ta del av deras åsikter om kooperativt lärande. Genom deras olika kontakter med arbetssättet fick frågorna också utformas på olika sätt. Innehållet i frågorna var till stor del gemensamt i de olika enkäterna men avvikelser i formuleringen skilde dem åt. En fråga till barnen kunde t.ex. se ut som följer: ”Tror du att det kommer att gå bättre för dig i skolan om ni arbetar efter kooperativt lärande?” medan en föräldrafråga formulerats: ”Tror du att arbetssättet kommer få någon inverkan på kunskapsresultaten hos eleverna?” Just denna fråga utformades på samma sätt för pedagogerna som den gjordes för föräldrarna. Jag gjorde en språkanpassning men också en anpassning beroende på mottagarens kontakt med arbetssättet. Pedagogernas enkäter innehöll 12 frågor, föräldrarnas 8 frågor och elevernas innehöll 7 frågor.84 Jag skickade ut enkäterna till betydligt fler än vad jag fick tillbaka men eftersom att svaren endast skulle vara ett diskussionsunderlag samt synliggöra enskilda individers åsikter var antalet svar inte av någon avgörande vikt. Jag fick in 40 enkätsvar från eleverna spridda från åk. 1 till 6. Från föräldrarna fick jag tillbaka 11 svar och från skolans pedagoger fick jag in 9 svar.

84

Svaren på frågorna var väldigt varierande men jag kommer här att lyfta fram de åsikter som starkast framträder i olika former. De citat som jag väljer att lyfta fram är belysande exempel. Som inledning på detta kapitel har jag valt att lägga den sammanställning av åsikter som jag presenterade på en konferens den 5/3-08. Denna sammanställning gjordes eftersom att pedagogerna på skolan så fort som möjligt ville ha ett underlag som de kunde diskutera kring. Ingen djupare analys av enkätsvaren hade gjorts utan detta var en inledande sammanställning och ett kort uppvisande av individers åsikter.

Föräldrar:

• En sak som tas upp är en förhoppning om att ”lärarna kommer att ha tålamodet” att arbeta med detta långsiktigt.

• Att lärarna bli mera ”nytända – fyllda med arbetsglädje”.

• Lära eleverna respekt för varandra samt få ett lugnare klimat, bättre samarbete och mindre mobbing.

• Modigt av skolan att börja med ett nytt arbetssätt.

• En förälder uttrycker sin tveksamhet mot att grupparbete skall användas flitigt då många elever har svårt att arbeta i grupp.

• En del föräldrar tycker att informationen som de fick på föräldramötet var bra, även om de upplever det svårt att få någon uppfattning om vad det kommer att innebära i praktiken, medan någon annan inte tycker att informationen varit tillräcklig.

• Någon uttrycker att vuxenstödet fortfarande är mycket viktigt och att lärarna inte får lägga för stort ansvar på barnen.

• Litar på personalens kompetens i val av arbetssätt.

• Om personalen på skolan är positiv till arbetssättet som kommer detta att smitta av sig på eleverna.

Pedagoger:

• De flesta känner sig positivt inställda till det nya arbetssättet men utrycker en vilja att skynda långsamt.

• När det gäller beståndsdelarna i kooperativt lärande så tycks det som om de allra flesta betonar samarbetet mellan eleverna och de positiva effekterna som de hoppas att det skall kunna medföra.

• Många poängterar att förvaltningens specialpedagogs stöd i klassrummen kommer att behövas om själva införandet av arbetssättet skall fungera.

• Det finns också funderingar kring hur eleverna skall klara av att samarbeta, någon nämner dels de svaga eleverna men också att lärarna kanske inte har redskapen som krävs för att införa det nya arbetssättet.

• Många hoppas eller tror att man med hjälp av kooperativt lärande kommer att få en bättre klassammanhållning.

• Många tycker också att studiebesöket i Nederländerna var mycket givande eftersom att man fick se hur arbetsklimatet kunde bli med hjälp av kooperativt lärande och hur man använder sig av det.

• Resursplanering och projektupplägg är två potentiella redskap som förslagsvis nämns i det fortlöpande arbetet då man menar att arbetssituationen på skolan redan är ansträngd.

• Många betonar vikten av samarbete i arbetslagen samt stödet från förvaltningens specialpedagog.

• De allra flesta känner att de fått vara delaktiga i beslutet om att arbeta med kooperativt lärande och att studiebesöket i Nederländerna även här har spelat en viktig roll gällande själva inställningen till arbetssättet.

• Många hoppas att kooperativt lärande kan, dels höja kunskapsnivån hos barnen men även att arbetsklimatet och sammanhållningen kommer att bli bättre.

• Någon uttrycker även en förhoppning av att arbetssättet kan hjälpa lärarna att samarbeta och att mer tid skall kunna ges till de elever som behöver extrainsatser. • Många hoppas också att arbetet skall innebära ett ökat självförtroende hos barnen och

att de skall tillåtas att vara olika.

• Det finns också en tro på att det skall bli lättare att gå in i någon annans klassrum och undervisa om alla arbetar på samma sätt.

Elever:

• Barnens kunskaper om vad kooperativt lärande är, är givetvis begränsade men många tycks ha tagit till sig att det handlar om samarbete/grupparbete, röstläge och ett lugnare arbetsklimat.

• Ett par barn uttrycker en förhoppning om att just ljudnivån i klassrummet skall bli lägre så att de kan arbeta bättre.

• Även om det tycks som om de flesta gillar grupparbete så vill de även kunna arbeta själva om de föredrar detta.

• Egen planering är också något som många nämner som en del av kooperativt lärande. • Det verkar som att vissa uppfattar att de inte fått någon information om att de ska

börja arbeta med kooperativt lärande trots att de har hört talas om vad det är. • De flesta tycks vara positivt inställda till det nya arbetssättet.

• Många barn säger sig också känna att de har fått vara delaktiga i beslutet om att arbeta med kooperativt lärande.

• De tycks vara medvetna om förhoppningarna om att samarbetet i klasserna ska bli bättre om vi använder oss av kooperativt lärande.

• Samarbete, ansvar, egen planering, axelkompis, linjalröst/team(grupp)röst/klassrumsröst och mot mobbing är ord som i barnens svar

ofta kommer tillbaka.

Efter att denna sammanställning hade gjorts och presenterats på den aktuella skolan inledde jag analysen på enkäterna. I kommande kapitel behandlar jag dessa.

4.2.1 Enkätanalys föräldrar

Det mest framträdande när det gäller föräldrarnas enkätsvar är deras svårigheter att skilja mellan kooperativt lärande och det som vi kan kalla för traditionellt grupparbete.85 På frågan

Vad känner du inför skolans nya arbetssätt kooperativt lärande?, svarade en förälder

följande: ”Jag är tveksam. Tycker det verkar flummigt. Där finns alltid elever som inte är så glada för att göra sina uppgifter vid grupparbete, nu gäller det att alla hjälps åt eftersom att annars blir hela gruppen lidande. Jag tycker att det verkar väldigt stimmigt med en massa prat och diskussioner hela tiden. Alla klarar inte detta på ett bra sätt. På frågan Tror du att

arbetssättet kommer att få någon inverkan på kunskapsresultaten hos eleverna? Svarade

samma förälder: ”Vet inte. Det gäller att alla elever bjuder till och gör vad de ska och inte åka snålskjuts på de andra.” Denna typ av svar fast i annan formulering återkommer ett par gånger och ofta är det just ordet grupparbete som man fokuserar på och lyfter fram.

Det näst mest förekommande temat gällande föräldrarnas enkätsvar är fokuseringen på motivationen hos pedagogerna på skolan.”…Jag tror att de flesta pedagogiska sätt fungerar, så länge lärarna tror på idén och känner sig motiverade.” Denna åsikt förkommer ofta i olika former och ord som ”nytändning” och ”motivation” är genomgående i denna typ av svar. En annan sak att ta fasta på när de gäller föräldrarnas enkätsvar är deras olika förkunskaper om styrdokument och skolutvecklingsarbete. En förälder hade läst skrivelser som myndigheten för skolutveckling hade gett ut och kunde föra en diskussion kring problem som kan uppstå när barnen byter skola där man inte bedriver samma typ av undervisning. ”Det är alltid problem om man inte har samma arbetssätt hela linjen. Ex. att byta från Waldorf till vanlig skola, och det är alltid de svaga som får problem, inte de starka. Om man hade samma arbetssätt över hela linjen skulle det vara ok (från 1-9+gymnasiet)”. Detta måste ses som väldigt relevant även om svaren genom sin praktiska kontext här motsäger varandra, d.v.s. att de positiva aspekterna av att skolutvecklingsbeslutens sker på lokal nivå i kontrast till de fördelar det skulle kunna ha om man beslutade om arbetssätt på högre ort så att alla skolor bedrev samma form av undervisning.

De mest framträdande svaren hos föräldrarna var:

- Likställandet mellan grupparbete och kooperativt lärande - Motivationen hos pedagogerna som en viktig komponent

85

En annan aspekt som framkom tydligt var de förkunskaper som föräldrarna har om skolväsendet och synpunkter som kunde komma fram som var av en mera generell natur gällande arbetssätt.

- En mera övergripande problematisering gällande vad jag väljer att kalla en röd tråd mellan olika nivåer i och mellan skolorna.

4.2.2 Enkätanalys pedagoger

Gällande pedagogernas enkätsvar så är det mest framträdande att man fokuserar på samarbetet mellan eleverna och de effekter som detta kan få. När det gäller frågan Tror du att

arbetssättet kommer att få någon inverkan på kunskapsresultaten hos eleverna?, svarade en

pedagog följande ”Jag tror det eftersom alla i gruppen ska veta vad gruppen arbetat med. Alla elever strävar mot samma mål.” Denna typ av svar förekommer hos de flesta pedagoger även om man också poängterar att man måste öva på de sociala färdigheter som krävs för denna typ av samarbete. De flesta pedagoger poängterar också vikten av den handledning som de får genom förvaltningens specialpedagog och tiden som krävs för att göra satsningen. Ett enkätsvar som beskriver tankarna både om vikten av stödet från förvaltningens specialpedagog och kollegornas betydelse i denna satsning är följande:”… Jag tror att vi måste skynda långsamt. Vi har --- som har kunskapen och vi i personalen har viljan. Det vi har ont om är tid och därför får vi ta små steg i taget.” Tidsaspekten är nästa stora del som i olika former ofta berörs av pedagogerna. Det sista citatet från pedagogerna som jag väljer att ta upp är det som behandlar just tiden och planeringen av den. Detta citat kan ses som en sammanfattning av den problematik som många upplever, även om andra valt att ta upp de olika delarna av problematiken i etapper och under olika frågor. ”Vårt utgångsläge är inte det bästa. Vi är ansträngda av en jobbig arbetssituation. Ett redskap är ett gediget projektupplägg med delmål och resursplanering. Det har vi inte lagt någon större energi på. Vi är inte vana att jobba tillsammans mot gemensamma mål. Å andra sidan verkar alla motiverade att gå vidare mot ett gemensamt arbetssätt. Om alla läser på ordentligt och delger varandra sina tankar, så kan det löpa på ganska bra trots vår ovana att driva sådana här förändringsprocesser.”

De mest framträdande svaren hos pedagogerna var:

- Det poängteras att samarbetet mellan eleverna, och de sociala färdigheterna som krävs, kan utvecklas genom Kooperativt lärande

- Handledning, av och med förvaltningens specialpedagog, ses som en avgörande del i satsningen

- Tidsaspekten, och många gånger den direkta bristen på tid är ett ämne som många tar upp.

En mera övergripande och genomgående infallsvinkel som tas upp är - Resursplanering och målprecisering

4.2.3 Enkätanalys elever

Det absolut mest framträdande när det gäller elevernas enkätsvar är det faktum att de inte upplever att de vet vad kooperativt lärande är. De nämner komponenter av arbetssättet, t.ex. nyckelkompisar och olika röstlägen, men ingen kunde ge en direkt förklaring om vad det skulle komma att innebära för dem. I kontrast till detta kan man se att nästan alla svarat ”ja” på frågan om deras föräldrar eller lärare har berättat att de skall börja arbeta med kooperativt lärande. Med detta som bakgrund så menar de allra flesta att de känner sig positivt inställda till arbetssättet. Detta torde då grundas på de komponenter som de tar upp när de skall beskriva arbetssättet. Ett återkommande ämne är att barnen tror att skolan vill arbeta på detta sätt så att ”…man ska lära sig bra grejer”. En förklaring till varför eleverna hade svårt att sätta ord på kooperativt lärande kan givetvis också vara att de inledningsvis arbetar med samarbete och att de inte hunnit fram till det kooperativa lärandet ännu. Deras förhoppningar om vad arbetet med kooperativt lärande kan förbättra handlar till stor del om att det skall bli lugnare och tystare i klassrummen. Enkätsvaren är ofta väldigt korta men också väldigt precisa. De förklarar med sina ord hur de upplever satsningen. Ett ord som ofta förkommer i svaren är ”ansvar”, det nämns i olika sammanhang men syftar alltid till att eleverna får mera ansvar.

De mest framträdande svaren hos barnen var:

- Att de hade svårt att sätta egna ord på och förklara vad kooperativt lärande är, men nämnde komponenter i kooperativt lärande när de skulle beskriva arbetssättet

- Att de vara positivt inställda till arbetssättet - Elevansvar

- Lugnare och tystare klassrum var förhoppningar som nämndes - En tro på att skolan gjorde satsningen för deras skull

En problematik med det faktum att många elever använder sig av samma formuleringar är att de möjligen kan återupprepa den förklaring som pedagoger och föräldrar gett dem om kooperativt lärande och att den egentliga förståelsen för arbetssättet är väldigt begränsad.

4.2.3 Sammanfattande analys

En sak som jag reagerade på var korrelationen mellan föräldrarnas fokus på den engagerade pedagogen och pedagogernas egen reflektion över inställningar hos dem själva gällande arbetssättet. Den positiva inställningen som förutsättning, återkommer hos båda parterna och detta måste ses som uppseendeväckande då frågorna i inte explicit var fokuserade på detta. Jag kunde också utläsa att de pedagoger som fortfarande kände sig tveksamma inför introducerandet refererade till ett större perspektiv såsom den allmänna inställningen till skolan och dess status i förhållande till skolan i Nederländerna. Detta torde alltså lyfta fram en problematik som är långt mera komplex än vad jag kan behandla i denna uppsats.

5. Analys

I detta avsnitt kommer jag att se till det som skett på den aktuella skolan och jämföra den med den teori som tidigare tagits upp. Det finns många återkommande aspekter av skolutveckling i teorin som tidigare redovisats. Jag har valt att skapa en egen modell av skolutvecklingsarbete utifrån den teori som tidigare tagits upp då utkristalliseringen av olika områden förenklar definitionen av och mötet mellan teori och praktik. I följande avsnitt av analysen kommer detta mera ingående att förklaras.