Analys

Örebro och Värmland har liknande resurser, men det finns även flera påtagliga skillnader.

Det är två likartade län, och det var jag medveten om. I det stora hela så har länen något att komma med inom alla resurser. Vilket imponerar i och med att rapporten totalförsvaret 2021–2025, skrevs under förra året. Och där lyftes dessa aspekter upp.

Värmland och Örebro har flera olika myndigheter. Värmland har fler statliga och Örebro fler lokala. Att Värmland har MSB och Örebro har Säpo utgör också stora skillnader mellan dem. Inget av länen har närhet till energimyndigheten eller har en lokal dricksvattenförsörjning, utan delar med andra län. Något som utmanar deras robusthet.

Båda länen har ett stort och väletablerat näringsliv, vilket skulle kunna leda till flera betydande insatser inom näringslivsområdet för civilt försvar. Hur de båda länen arbetar med frågan idag är inte fastställd, detta kan bero på återuppbyggnaden och att nya metoder myntas i skrivande stund. Att företagen som har hand om arbete i vardagen även tar vid vid kris, är något som gäller inom det civila försvaret. Hur näringslivet känner kring det är inget som uppsatsen får med, men att det finns flera företag som har övergripande ansvar även när höjd beredskap gäller. Till exempel har länen stora företag inom papper och transport, så deras ansvar kommer att ligga kvar under en kris och skapa förutsättningar för medborgare.

Gällande lagerhållningen så ligger Värmland i framkant jämfört med Örebro. I och med att EU och FN har centraliserat sitt lager i Kristinehamn, lika så med MSB. Men eftersom den fysiska närheten är relativt kort för Örebro till Kristinehamn, så borde det vara till deras fördel också.

Inom cybersäkerhet är länen också likartade, med forskning och utbildning via de båda universiteten.

Dock har Värmland ett litet försprång i och med att även MSB forskar och arbetar aktivt med dessa frågor.

Det finns alltså klara skillnader mellan de båda länens resurser men överlag ser deras civila försvar väldigt bra ut, och det finns mycket hos dem båda. Hur dessa resurser förhåller sig till samverkan får vi titta närmare på i nästa del, men att flera resurser finns, och att de båda länen ligger bra med inom de områden som uppsatsen fångar råder inga tvivel om.

32

6. Analys av sammarbetspotentialer

6.1 Collaborative governance 6.1.1 Systemkontext

Något som framkommer i min problemformulering och inledning är att statens vacklande har lett till att styrning och sammanhållning inom försvaret har varit svår. Nu har utredningar på senaste tiden kommit med förslag om en bättre struktur inom försvaret för att lokala, regionala och andra aktörer ska kunna känna ett tydligare ägandeskap för olika beredskapssituationer. Olika sammanhang leder till att

samverkan kan ske, och skulle lokalpolitikerna i de båda länen vilja inleda samverkan så skulle det gå.

Systemkontext får flera olika infallsvinklar beroende på vilket kontext den är sammankopplad med, bland annat politiska rättliga och socioekonomiska. Som påverkar hela samverkansprocessen. ⁸⁰ Hur de olika länen ser på styrning är inget som min uppsats täcker in utan jag kommer istället väga in Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. (LEH)

Jag kan koppla systemkontexten till olika styrdokument och regelverk som finns kring Örebro och Värmlands arbete inom civilt försvar. I och med att jag tittar på likartade aktörer i det här fallet

länsstyrelser eller kommuner så kommer systemkontexten vara samma styrdokument för de båda länen.

Här tolkar jag det som att styrdokumenten och regelverken som de två länsstyrelserna har i det här fallet är likadana och leder till att samma krav ställs på dem. Samt att de båda länen har samma information att tillgå, vilket gör att de har samma utgångsläge, lika förutsättningar kring systemkontexten. Vilket leder till goda förutsättningar att samverka.

I Sverige finns det tre grundläggande principer som statliga myndigheter, länsstyrelser och kommuner behöver förhålla sig till. Ansvarsprincipen, närhetsprincipen och likhetsprincipen, alla dessa tre är något som ingår i systemkontexten och påverkar samverkan mellan Örebro och Värmland i det här fallet. I och med att de båda har samma principer att förhålla sig till så leder det till goda förutsättningar för

samverkan. Områdesansvaret är mer kopplat till kommuner men så länge länsstyrelsen och kommuner är samspelade så kommer även principen vara en förutsättnigna för samverkan. Då det är samma

dokument.

En drivers som jag har hittat när jag analyserat resurserna är det ömsesidiga beroendet, Värmland och Örebro två län som är beroende av andra. Jag tolkar även in osäkerhet, i och med att det händer så

80 Emerson et al. 2015 S 8-9

33 mycket inom ämnet just nu behöver de båda länen varandra för att kunna skapa nya förutsättningar. För att kunna hitta nya vägar att gå, men samtidigt arbetar de båda länen åt samma håll och jämförs ofta med varandra. De båda länen är beroende av varandra, då menar jag att det finns flera områden där de kan samverka som exempelvis inom vården där universitetssjukhuset och Karlstads centralsjukhus är ömsesidigt beroende av varandra. En annan drivers skulle kunna vara de båda länens militära

verksamhet som skulle kunna dra nytta av varandra vid övning och andra delar där det behövs en extra aktör. Ett hinder kan vara att de båda länen är relativt lika gällande sina resurser och tillgångar, detta kan vara problematiskt, men om länen ser på bitarna de är olika i så kommer hindret kunna omvandlas till en driver.

6.1.2 Principled Engagement

Genom Principled Engagement arbetar olika aktörer tillsammans för att uppnå gemensamma mål.

Något som sker just nu med det civila försvaret, riksdag, regering ställer krav på landsting och kommuner som behöver agera och bygga upp det civila försvaret. Ett gemensamt mål finns att bygga upp det civila försvaret. Frågan är bara om länen kan arbeta tillsammans för ett gemensamt intresse och mål?

Som jag har nämnt innan finns det fyra olika kategorier upptäckt, definition, övervägande och fastställande. I och med att definitionen av civilt försvar inte varit helt tydligt är det svårt att sätta definitionen inom principled Engagement. Upptäcka: identifiera gemensamma intressen, i den här uppsatsen är de gemensamma intressena att bygga upp det civila försvaret, olika resurser har

identifierats. Och några olikheter har analyserats fram mellan de olika länen, vilket visar på samverkan inom Collaborative governance. Upptäcka: tolkar jag också till behovet av att länsstyrelser gör en övergripande rapport om deras resurser för att sedan kunna påvisa samverkan genom Collaborative governance. Dock krävs det att beslutsprocesser tas och att olika roller skapas, en politisk process behöver med andra ord ske. En annan viktig aspekt som är med i Principled Engagement är vilka olika aktörer som är påverkade i processen. I detta fall är väldigt många olika aktörer i de båda länen, som är påverkade och beroende av varandra i arbetet kring civilt försvar. Allt från styrningen från staten till länens styrning mellan berörda aktörer och näringsliv samt medborgare på lokal nivå.

Ett kunskapsuppbyggande behöver ske, de båda länen behöver se till deras tillgångar och förstå vad de har att tillgå och vad som eventuellt behöver byggas upp. För att sedan medvetengöra hur lägesbilden i de olika länen ser ut och kan utvecklas. För att i sista steget se brister och vart länen inte räcker ända

34 fram i planeringen och sina tillgångar kring det civila försvaret. De här är viktigt att fastställa för att kunna utbyta kunskap mellan länen, kunna dra nytta av något som redan är etablerat någon annanstans.

De båda länen ligger väldigt lika kring sina tillgångar som har identifierats i uppsatsen, vilket också var en slutsats vi kunde förvänta oss i och med att dem är två likartade län. Till saken hör att om två mindre län går ihop och samverkan kan de motverka flera hotbilder på den större arenan.

Många olika aktörer som ska vara med och samverka kring det civila försvaret vilket skapar en storhet i sin kontext. Principiellt engagemang är något som berör samverkan kring ett och samma mål för att kunna åstadkomma förändring.

6.1.3 Shared Motivation

Denna kategori inom Collaborative governance är svår att ta ställning kring i min uppsats, detta är inget som jag undersöker. Men att dela motivation och målsättningar är en grundläggande förutsättning för att samarbetsdynamiken ska kunna fungera mellan de två länen. Detta är en väldigt politisk process där de styrkande politikerna i samtliga kommuner behöver vilja samverka och bygg upp ömsesidigt förtroende för varandra.

Nu kommer de båda Länsstyrelserna gå med i mellersta civilområdet och samverkan kommer behöva ske. Så de är ömsesidigt beroende av varandra, men om alla de andra stegen är påverkade är inget som min uppsats kommer svara på. Jag kan tänka att motivationen möts i att ha tillgång till rätt resurser som underlättar det civila som det militära försvaret och där lär de båda länen tycka lika.

Att de båda aktörerna arbetar för samma gemensamma mål att återuppbygga det civila försvaret är en byggsten, i och med det gemensamma så kan jag tänka mig att en ömsesidig förståelse växer fram i och med att det är två likartade län. När förståelsen växt fram så leder ska det leda till en acceptans mellan dem båda och detta skapar band mellan de två länen, när det är skapat så är nästa steg intern legitimitet som ska leda till att samverkan över gränser och nya arbetssätt sätter samverkan i sin rätta bemärkelse.

Det är den vägen som de båda länen har framför sig om det är något som kommer hända vet jag inte.

6.1.4 Capacity for Joint Action

Processuella och institutionella strukturer: består av styrkande dokument, regelverk och organisatoriska strukturer. Här finns som jag skrev ovan goda förutsättningar för att skapa möjliga

samverkansstrukturer. Dock behöver länen inleda samverkansstrategier och avtal reda nu innan en kris

35 skulle komma.

Ledarskap: något som länen har tagit ett steg i den riktningen när de i mellersta civilområdet har

föreslagit Örebros landshövding som civilöverbefälhavare. Men fler strukturer behöver arbetas fram för att i kritiska stunder inte skapa konflikter.

Kunskap: kunskapsutbyte är otroligt viktigt i uppstarten av en så här stor process. Vi har sett i min uppsats att länen ligger väldigt lika varandra gällande resurser men om vi ska ha två starka län som samverkar behöver de dra slutsatser och byta kunskap kring redan framarbetade fungerade system.

För att samverkan ska kunna blomstra behöver kunskapsutbyten ske och på det sättet växer ny kunskap fram.

Resurser: i samverkan behöver ett resursutbyte ske, inte bara samverkan kring dricksvattenförsörjning.

Utan även utbyta tekniker, kunskap och administrativa dokument etc.. Som Emerson skriver att om resurshanteringen inte kan delas mellan de båda aktörerna kan det leda till att samverkan inte kommer kunna fungera. Möjligheterna finns för att resursutbyte ska kunna ske, om de båda länen är villiga att samarbeta på det här sättet.

Detta är en potential för de båda länen att arbeta kring capacity for Joint Action, då det är kopplat starkt till min teori. Och det som just nu händer inom det civila försvaret på lokal nivå. En punkt som reda nu skulle kunna lyftas och flyttas in i en potentiell samverkansprocess.

36