Tidigare forskning

Mycket tidigare forskning kring det totala försvaret har gjorts. FOI Totalförsvaret forskningsinstitut har stått för mängder av forskning kring det totala försvaret. Men forskning som liknar min uppsats är inget som jag har sett något om. Jag har förvisso hittat flera C-uppsatser som liknar min som söker efter samverkanspotentialer mellan olika länsstyrelser. Men inte gällande resurser, eller förmågor att ta del av varandras kunnande.

Lunde Saxi har skrivit en rapport om de nordiska ländernas samarbetsförmåga. Den handlar om hur länderna har försökt stärka deras samarbeta kring säkerhet och försvarsområdet. Rapporten lyfter en intressant aspekt som är att Norden har styrkan och möjligheterna att utmana flera länder. Tillsammans har Norden en befolkning på 25 miljoner, och i försvarsbudgeten har de en sammanlagd utgiftskvot på 19 miljarder dollar, vilket utmanar de största världsekonomierna.¹⁵ Detta samarbete skulle även utmana Nato, och beskrivningarna av ländernas styrkor i historien och idag gör det hela väldigt intressant. ¹⁶ Att koppla detta till min forskning skulle vara att se på samverkansaspekten. Lunde Saxi jämför länder i Norden som har likartade utgångspunkter, liknande de två län som jag valt. Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island kan inte konkurrera själva med de större nationerna, men de kan komplettera varandra och på det viset bli större än många andra.

Per Larsson har skrivit en rapport om civilöverbefälhavare en övergripande historisk belysning där han diskuterar det civila försvarets omorganisation, samt om det eventuella återanskaffandet av

överbefälhavare. Detta är en sammanställning av fakta och analysdelen saknas i rapporten. Men han lyfter upp aspekter som en högre regional ledning och civil samverkan. Rapporten kommer fram till att utbyte av hälso- och sjukvårdsresurser skulle vara en samverkanspotential, även myndighetssamverkan.

17

15Lunde Saxi, Nordic Defence cooperation after the Cold war, 2011. S. 8

16 Idb. S 46

17 Larsson P. Civilöverbefälhavare – en övergripande historisk belysning 2019

6 Britz och Westberg har bedrivit forskning kring olika samhällsförändringar och händelser som

utgångspunkt. Efter det kalla kriget tog slut så blev också hotbilden i Sverige förändrad och det blev mindre aktuellt med ett civilt försvar och ett totalt försvar. I stället blev det fokus på ett insatsförsvar med utgångspunkt i de internationella insatserna. Forskningen som har framtagits har gett Sverige ett nytt sätt att se på försvarsfrågan, så pass att det ledde till en proposition år 2015 om Sveriges försvar mellan åren 2016–2020. Under åren 2000–2010 så möttes världen av kriser som inte försvaret var rustade för, till exempel tsunamin i Sri Lanka, som gjorde att nya myndigheter skapades och gamla avskaffades. I forskningen kan jag läsa att orsaken till att det civila försvaret skulle upprustas igen berodde på ett försämrat säkerhetsläge i Europa. ¹⁸

O´Sullivan, Corneil, Kuziemsky och Toal- Sulllivan har bedrivit forskning kring hur engagemang bland aktörer kan leda till ett samarbete i frågor gällande civilt försvar. I rapporten framkommer det att

relationer behöver byggas mellan näringslivet för att samarbete och användandet av resurser ska kunna bidra till deras nätverk. De lyfter även aspekten att aktörerna som ska arbeta med samverkan behöver tydliga stödsystem och målsättningar för att kunna arbeta relationsbyggande och stärka det civila i samhället. I rapporten framkommer även att det finns kunskapsluckor kring hur staten ska kunna engagera näringslivet och andra aktörer i samverkan för att bidra till en ökad säkerhet för landet. ¹⁹ För att få in Collaborative governance-perspektivet har jag läst Collaborative Governance in Theory and Practice av Ansell och Gash. Forskarna gör en grundläggande och utförlig studie inom ämnet

Collaborative Governance, där de går igenom Emersons modell och analyserar och beskriver de olika delarna utefter deras kunskaper. Ansell och Gash lägger fram deras modell kring Collaborative governance och menar att det är en stor komplex situation med vår styrelseform. Det är flera andra aktörer som är med och bestämmer i vårt samhälle idag, som exempelvis näringsliv och andra offentliga aktörer.

Genom samverkan ska olika beslut kunna fattas av aktörer som samverkar. Författarna visar på sex olika kategorier där Collaborative governance ska inrymmas och förstås. ²⁰

Using Collaboration as a Governance Strategy Lessons From Six Watershed Management Programs är en forskningsstudie av Imperial som visar på samverkansteorier och hur governance går att använda i nätverk som arbetar med problemlösning. Imperial menar att ett problem inom governance är att aktörer tolkar begreppet ”samarbeta” på olika sätt, och det leder till att olika aktörer inte delar samma förståelse

18Britz, M och Westerberg, J. Sveriges återtåg till närområdet 2015.

19 O´Sullivan, Tracey. Corneil, Wayne, Kuziemsky, Craig E. och Toal-Sullivan, Darene. Use of the Structured Interview Matrix to Enhance Community Resilience Through Collaboration and Inclusive Engagement. 2014

20 Ansell C och Gash A. Collaborative Governance in Theory and Practice. 2007

7 och engagemang kring det. Detta leder i sin tur att relationerna emellan blir svåra att sätta. Om aktörerna är medvetna om begreppet och delar uppfattningen så kan samverkan som styrningsform implementeras.

Imperial kommer fram till i sin forskning att Collaborative governance kan vara ett bra sätt att underlätta styrning, men bara om fallet är att situationen teoretiskt kan lösas med samverkan. Samarbete är inte en lösning som alltid fungerar och den kan inte alltid eliminera konflikter. Om det finns potential till samverkan så kan Collaborative governance vara ett mycket effektivt verktyg för att kunna implantera det i praktiken. ²¹

Efter att jag har läst den ovannämnda forskningen så har flera tankar startat för mig. Lunde Saxis rapport anser jag är väldigt intressant när det kommer till att samverka och om hur små länder kan utmana på den större arenan. Jag tolkar det som att bara för att Norden består av mindre länder behöver det inte betyda att de inte kan utmana på den större arenan. Något som jag har valt att tänka likande kring

gällande min uppsats. Örebro och Värmland har inte någon chans att vara störst själva men har möjlighet att komplettera varandra och skapa helt andra förutsättningar.

Per Larssons uppsats har hjälp mig att få en inblick kring samverkan och hur Örebro skulle få andra möjligheter med titeln civilöverbefälhavare. Vilket jag tolkar in i rapporten som att det bara skulle ge bättre förutsättningar för samverkan.

O´Sullivan, Corneil, Kuziemsky och Toal- Sulllivan forskning är viktig för min uppsats då jag tar med näringslivets påverkan på länens civila försvar. Men den är även viktig i min analys kring Collaborative governance då systemkontexten kommer lyfta samverkan kring system och målsättningar som en avgörande faktor. Det vill säga att olika förändringsfaktorer påverkar systemkontexten likt den även gör i deras forskning och olika rättliga dokument kan skapa en tydligare bild och struktur inom samverkan.

21 Imperial M, Using Collaboration as a Governance Strategy Lessons From Six Watershed Management Programs. 2005

8