Slutdiskussion

7.1 Slutsatser

Allt inom återuppbyggnaden av det civila försvar är inte klart än, så alla förutsättningar för de båda länen att samverka finns inte i dagens lägesbild och i min uppsats. Det finns inte heller empiri inom alla områden för att kunna bedöma potentialen till samverkan inom Emersons teori. Därför har en teoretisk bedömning skett mellan de olika samverkanspotentialerna kopplat till teori och empiri, där inte min teori räcker till att besvara. Men en aktuell och relativt tydlig lägesbild har jag kunnat redovisa. Min

övergripande frågeställning var:

- Går Emersons teori Collaborative Governance att etablera på dagens civila försvar på lokal nivå?

Denna frågeställning har jag försökt att besvara genom att använda mig av tre underfrågor, jag börjar med att besvara mina underfrågor och avslutar slutdiskussion med att bedöma om frågeställningen är besvarad.

- Finns det samarbetsförmågor mellan de båda länen enligt Collaborative governance?

Överlag så finns det goda förutsättningar för de båda länen att samverka enligt Emersons modell.

Inom System kontext finns även där goda förutsättningar, då Örebro och Värmland idag har samma regelverk, vilket inte skapar en obalans mellan lagar och förordningar. Utan båda länen har samma regelverk att förhålla sig till och på så sätt underlättas samverkan. Om det hade varit två länder som skulle samverka hade de haft olika lagar att förhålla sig till, vilket kan skapa ojämlikheter. Emerson skrev att det är systemkontexten som ska skapa obalans redan i tidigt stadie när olika lagar och

förordningar ska ligga till grund för samverkan. I och med att det var likartade så tolkar jag det som att system kontexten inte kommer vara ett hinder. Vilket kommer leda till en ömsesidigförståelse länen emellan, då de båda sitter i samma situation. Det finns flera aspekter som kan påverka system kontexten som tillexmepel lokala politiker, vilka partier som sitter i opposition i de båda länen, detta är inget som min uppsats tar i beaktning, I och med att det var LEH som låg till grund samt olika principer

exempelvis närhetsprincipen. Så är min slutsats att System kontexten i detta fall är stark för Örebro och Värmland inom samverkan. De har flera starka drivers som skulle kunna sätta ännu bättre och tydligare förutsättningar mellan dem båda som att deras olika tillgångar är ömsesidigt beroende av varandra, jag

37 nämnde tidigare inom sjukvården men även inom statliga myndigheter och tillgången till vatten. Som skulle kunna vara en bidragande drivers för att utbyta samarbete.

Inom Principeld Engagement så krävs det fastställandet av ett gemensamt syfte från staten. Då aktörerna ska kunna upptäcka, sätta definitionen, överväga för slutligen kunna fastställa. Vilket ska leda till samverkan inom Principeld Engagement. Något jag tror Sverige är på god väg att uppnå, när nya tydligare riktlinjer och arbetssätt kommer nu. När Sveriges olika aktörer har ett gemensamt mål så tror jag att det kan leda till att nya processer växer fram, där ibland inom samverkan. Inom Principeld Engagement så finns en underkategori upptäcka, om kommunerna inom Örebro och Värmland skapar arbetssätt som leder till att deras styrkor och svagheter presenteras. Då kan samverkan ske genom kartläggning av styrkor och svagheter. Jag anser att upptäcka har stora potentialer till att leda till samverkan, om likande arbeten görs. Ett grundläggande engagemang inom civilt försvar är otroligt viktigt då mycket av ansvaret är kvar på redan befintliga aktörer. Vilket leder till att utan engagemang kommer det civila försvaret var hotat. Lika så med samverkan mellan Örebro och Värmland.

Shared Motivation bygger på att Örebro och Värmland har ömsesidigt beroende, förståelse, intern legitimitet och åtaganden. Vilket dom har höga potentialer att uppnå då de är två län som är beroende av varandra, de ligger i mitten av landet och gränsar till varandra. De har samma utgångspunkt att bygga upp det civila försvaret efter regeringens förslag vilket skapar förutsättningar för att rätta incitament ska vara uppfyllda inom Shared Motivation.

Capacity för Joint Action

Att skapa förutsättningar tillsammans med någon annan som inte fanns innan, leder till att förmågan förbättras hos båda parter. Det är även enklare att samverka mellan län som har likartade utgångpunkter för då behöver de inte lära upp det andra länet utan de börjar på ungefär samma nivå, och på så sätt kan ett ömsesidigt beroende växa fram. Resursaspekten är viktigt här då det har framgått i uppsatsen att länen har olika resurser att tillgå. Samverkan mellan dessa skulle kunna vara syftet till att Collaborative governance går att etablera.

När jag har diskuterat de olika förutsättningarna för att Collaborative governance ska kunna etableras i min uppsats kommer jag fram till att de har goda förmågor till att fungera i mitt specifika fall. Det är många frågetecken som finns men de mest grundläggande förutsättningarna finns där och skapar potentialer till något gemensamt.

Att näringslivet med alla aktörer, medborgare etc. får en tydligare plats inom civilt försvar, kommer i det stora hela leda till att flera aktörer kommer arbeta tillsammans mot gemensamma mål, vilket Emerson

38 menar är en viktig byggsten.

Min underfråga var:

- Vilka tillgångar har de båda länen till sitt förfogande inom det civila försvaret?

Jag valde ut principer utefter rapporten totalförsvaret 2021–2025. Det visade sig att länen har goda förutsättningar för att klara en kris av 2000-talets karaktär, men det kräver också rätt modeller för att inkludera näringsliv och andra privata aktörer etc. Men inom det mest basala som det civila försvaret handlar om, så har länen möjligheter att klara av en kris. Min uppsats skrapar lite på ytan gällande vilka resurser länen har. Men om kommunerna eller länsstyrelsen skulle välja analysera en mer omfattande lägesbild och se på fler principer, skulle en tydligare lägesbild kunna redovisas. Jag skulle vilja påstå att det är viktigt att denna information når länsstyrelsen och kommuner så att vetskapen om att mer arbete krävs för att alla principer ska kunna uppfyllas.

Om det inte fanns förordningar, lagar eller politiska processer skulle dessa två län vid en samverkan kunna utmana de större aktörerna och länen. Två län som har tillgång till flera statliga myndigheter, Säpo, flera framgångsrika företag, och två stora sjukhus varav ett universitetssjukhus. Otroliga potentialer till att kunna klara en kris och höjd beredskap i 2000-talets karaktär.

Min andra frågeställning är i nära samspel med första och belyser enbart närheten till de olika principerna.

- Har länen fysisk närhet till de olika tillgångarna som krävs för ett stabilt civilt försvar?

Fysisk närhet är av vikt om en krigsfara eller krig skulle utlösas, då transportvägar helt plötsligt blir väldigt sköra. De båda länen jag har tittat på har stora motorvägar som går igenom och kan ta personer och varor från hela landet till dem. Det samma gäller flygplats och tågförbindelser, hamn är det enbart bara Värmland som har tillgång till. All denna infrastruktur kan påverkas och i värsta fall slås ut helt under en extraordinär händelse, därför är det så viktigt att mycket finns att tillgå inom själva länet.

Mycket finns, men än en gång kommer frågan om näringslivets roll inom försvaret. Har länets näringsliv, anpassningsförmågan att ställa om? Mycket av det mest basala finns inom länets gränser som, hälso- och sjukvården, försvarsmakt och polis. Som tyder på att en kris skulle kunna hanteras på ett bra sätt.

Även här finns det oerhört mycket mer att titta på inom länen, resurser som att ha närhet till barnomsorg, kollektivtrafik etc. Som länen behöver ta i beaktning och analysera kring, för att kunna förutspå sina resursers styrkor och svagheter.

39 Men inom min uppsats så är det mesta som sagts inom räckhåll för de båda länen och det enda

oroväckande är just vattenförsörjningen som inte är helt centraliserad i de båda länen. Det finns lokala reningsverk men för att kunna få ut rent vatten i större omfattning krävs även en lokal

dricksvattenförsörjning. Vattenresurserna som finns inom lagerhållningen kommer inte att räcka under en kris som varar en längre tid.

Avslutningsvis så anser jag att många viktiga frågor har lyfts i min uppsats. Att det finns två likartade län Örebro och Värmland som har möjlighet att samverka under höjd beredskap och krig. En viktig fråga som lyfts är om de vill samverka?

Länen har flera kvalificerade och stabila resurser inom sina länsområden, men att samverkan mellan dem kan leda till att flera resurser tillförs och även kan skapas. Om de båda aktörerna är intresserade av att samverka, så finns det i alla fall potential till att det skulle lyckas.

Min huvudfråga ”Går Emersons teori Collaborative Governance att etablera på dagens civila försvar på lokal nivå?” Jag anser att denna teori har fungerat att etablera i en samtida diskussion. Att teorin går att sätta i sin kontext i samspel med om Örebro och Värmland har potential att samverka inom teorin och dess byggstenar. Det var en tydlig och väl utformad teori som gjorde att den var lätt att sätta in i olika sammanhang och kunde besvara mitt syfte. Teorin behöver testas mer i ”verkliga fall” skrev Emerson och jag anser att den har potential till att beskriva om samverkan inryms inom olika områden.

Emersons teori gick att etablera i detta fall och ledde till en genomförbar samverkan. Nu återstår det bara att se om Örebro och Värmland vill konkurrera eller komplettera varandra inom det civila försvaret. För om de vill komplettera varandra, så finns i alla fall möjligheter till att bygga ett stark ömsesidigt

beroende mellan båda parter. Och bygga upp et civila försvaret på lokal nivå.

7.2 Metoddiskussion

Uppsatsens metod är en kvantitativ studie med en jämförande design-mest lika-design.

Det finns många andra intressanta designval. Men då logiken i en jämförande design är att vi jobbar med en naturlig variation som vi hittar i verkligheten, och gör jämförelser mellan fall som är så lika varandra som möjligt. Mitt val till att välja två likartade län var efter att jag läste Lunde Saxis rapport och insåg att Värmland inte kan konkurrera med Örebro utan dom måste komplettera för att ha en chans och vice versa. Vilket gjorde att jag valde två likartade län.

Jag tror att min uppsats hade kunnat få ett helt annat syfte och perspektiv om jag hade valt två län som står långt ifrån varandra vad gäller deras resurser inom civilt försvar. Så om ett annat urval av

40 länsstyrelser skulle valts, hade uppsatsen blivit helt annorlunda. Att det går att koppla lika tydligt till samverkan inom Collaborative governance tror jag dock. Så länge län i Sverige väljs.

I min uppsats har empiri mestadels bestått av rapporter och olika internetkällor som visar om länet har de olika resurserna i sin besittning. I efterhand kan jag säga att det var väldigt svårt att hitta trovärdiga källor om deras resurser. Det hade nog underlättat om uppsatsen hade bestått av intervjuer med de olika länsstyrelserna. Men samtidigt så kan det uppstå prestige i vad som gjorts och görs när man intervjuar två likartade län. Men med den bilden jag ville få fram så tycker jag att det fungerade bra med att samla in data på det här sättet.

Validitet: mätte jag det jag påstod att jag skulle mäta? Reliabilitet: hur tillförlitliga var mina mätningsinstrument?

I min uppsats ville jag mäta två saker, det första vilka resurser de båda länen hade inom civilt förvar, och det andra om det går att koppla samverkans potentialer till Collaborative governance.

För att mäta detta så tittade jag på olika källor som besvarade om de olika länen hade resurserna. För att mäta Collaborative governance så läste jag Emersons rapport och kopplade min empiri med hans principer. För att uppnå resultatsvaliditet så måste begreppsvaliditeten vara god och reliabilitet var hög.

Jag anser att min noggrannhet med att välja tillförlitlig empiri har gjort att jag har uppnått en hög

reliabilitet. Samt att jag har uppnått en god begreppsvaliditet då jag inte har fått fram några systematiska fel. Vilket gör att min uppsats uppnår resultatsvaliditet

7.3 Förslag på framtida forskning

Jag är övertygad om att mycket spännande och relevant forskning kommer tas fram nu framöver, i och med att det händer så mycket inom ämnet just nu. Bara frågan om hur mycket en nedrustning har påverkat det totala försvaret, för att sen byggas upp igen. Jag tycker att samverkans aspekten är otroligt intressant i ämnet, i och med att lägesbilden för hur försvaret ska se ut har ändrats. Då krävs samverkan för att ändra förhållningssätt och resurser detta är inget som man klarar själv i Sverige, utan behöver samverka med andra.

Jag skulle tycka det var intressant att se på två olika län och om dom skulle finna potential till samverkan. Men även att titta närmare på en mindre och en större länsstyrelse och se på likheter och skillnader i arbetssätt. Och granska några olika kommuner, och titta närmare på en utvald kris som exempelvis skogsbranden 2018 och hur olika kommuner hanterade situationen.

Ett annat ämne som varit uppe i min uppsats är ansvarsfördelningen, som har ändrats nu i nya förslaget av återuppbyggnaden av försvaret. Det vore spännande att titta på hur det har påverkat de berörda.

41 Tillexmepel titta på sektorsansvar och hur organisationerna har påverkats inifrån. Min uppsats har ju berört ämnet utifrån när jag tittat på öppna dokument. Men att titta närmare inom organisationer och exempelvis kommuner hur de har påverkats, skulle ge en tydlig bild hur olika aktörer klarar en kris i 2000-talets karaktär.

Källförteckning:

Litteraturlista:

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns A. & Wängnerud L. (2017) Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Upplaga 5. Stockholm: Wolters Kluwer

Hedlund G, Montin S, Governance på svenska.(red) (2009)

Lindgren, S. (2014) Kodning. I Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups utbildning

Internetkällor:

Britz, M, Westerberg J. Sveriges återtåg till närområdet 2015.

Emerson et al. An Integrative Framework for Collaborative Governance. 2015 Energimyndigheten. Organisation. 2014

Enhance Community Resilience Through Collaboration and Inclusive Engagement. 2014

Elsäkerhetsnärverket. Vårt uppdrag. 2019

Fastighetsmäklarinspektionen. Vårt uppdrag. 2020

Försvarsmakten. Fakta FMTS.

Huxham C, Vangen S, C Eden. The Challenge of collabroative Governance .2006.

Högre regional grundsyn 2017–2020. 2017 S11

Karlstadsuniversitet. Universitetet i siffror 2020.

Karlstads kommun- internationella nätverk. 2021 Konsumentverket. Vår verksamhet. 2021

Kristinehamns kommun. Försvarsetableringen artilleriregemente A9. 2021

Larsson P. Civilöverbefälhavare – en övergripande historisk belysning 2019 Länsstyrelsen Värmland. Om länstyrelen Värmland. 2020

MSB. Regeringsuppdrag. 2020

MSB- EU:s logistiktjänst förcivila civila krishanteringsinsatser 2021.

Largest companies- De största företagen efter omsättning

https://www.largestcompanies.se/topplistor/sverige/de-storsta-foretagen-efter-omsattning/orebro-lan https://www.largestcompanies.se/topplistor/sverige/de-storsta-foretagen-efter-omsattning/varmlands-lan

Lunde Saxi, Nordic defence cooperation after the Cold war, 2011.

Länsstyrelsen Värmland- SAMVERKAN OCH LEDNING vid samhällsstörningar och höjd beredskap i Västmanlands län. 2020

Länsstyrelsen Värmland. Vattenförsörjning.

Länsstyrelsen Örebro. Organisation.

MSB. Vår organisation. 2021

MSB: L Eriksson & J Levin, Juridisk vägledning- kommuners och regioners åtgärder iför och vid extraordinär händelse. 2020-03-04

MSB Om krisberedskap 2019-06-02

MSB- EU:s beredskapslager för sjukvårdsmateriel 2021

MSB. Informationssäkerhet, cybersäkerhet och säkra kommunikationer. 2020.

Norris Jesse J. Rethinking accountability in new governance. 2014

O´Sullivan, Tracey. Corneil, Wayne, Kuziemsky, Craig E. och Toal-Sullivan, Darene. Use of the Structured Interview Matrix to

Polisen. Polisen i Värmland. 2020

Polisen. Örebro

Plikt och prövningsverket. Myndighetsinstruktioner. 2010 Region Värmland. Hälso- och sjukvård. 2020

Regeringen pressmedelenad: Krishanteringslager för EU placeras i Kristinehamn 180427

Region Örebro län. Vård och hälsa SCB. Om SCB.

SFS 2006:544- Lag 2006:544 om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Sveriges domstolar. Tingsrätten Örebro

Sveriges riksdag, Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. SFS 2006:544

Örebro universitet. Fakta om universitetet. 2021

Rapporter:

A, Thomasson, Samverkan vid krishantering- hur arbetar svenska kommuner? 2019 Ansell C och Gash A. Collaborative Governance in Theory and Practice. 2007

B, Johansson, K,D Matsson, E Mittermaier, N,H Rossbach. Det civila försvarets utgångspunkter i krisberedskapen.- En övergripande analys av förutsättningar och utmaningar. 2017.

Enander A, Medborgare och myndigheter - samspelta i risk och kris? 2011

FOI. J Ingmarsdotter, A Sparf, L Karlsson, J Lundén. Näringslivets roll i totalförsvaret, centrala frågor och vägar framåt. December 2018.

Försvarsdepartementet. Motståndskraft Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025.

Försvarsmakten Högre regional grundsyn för militärregion mitt 2018-2020. 2018.

Imperial M, Using Collaboration as a Governance Strategy Lessons From Six Watershed Management Programs. 2005

Jonsson D, Ingmarsdotter J, Johansson B, Rossbach N, Wederbrand C, Eriksson C. Civilt försvar i gråzon. 2019.

Regeringen Struktur för ökad motståndskraft. 2020

Regeringens proposition 2020/21:30 Totalförsvaret 2021-2025.

Regeringskansliet. Ansvar ledning och samordning inom civilt försvar. Dir 2018:79 Överenskommelse om kommunernas arbete kring civilt försvar. SKL Dri:18/01807

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 2019-2022. Dir MSB 2018-09779 SKL 18/03101