Metod och forskningens upplägg
3.4 Analys och tolkning av data
Att få kunskap om praktiker kräver distans enligt Bengtsson (2003). Han nämner att det finns tre sätt att förhålla sig till det genom själv-reflektion, dialog och forskning. Vid forskningstillfällena har jag velat pröva en idé och sedan noggrant studera hur gruppen tar till sig idén, vad
de gör med uppgiften, vad som händer i gruppen och reflekterar över deras analyser och resultat.
Jag har analyserat och tolkat grupperna och deras arbete kontinuerligt under hela fallstudietiden för att fördjupa min egen förståelse av vad som händer och varför i gruppens arbete och resultat. Analysen och tolkning-en har varit induktiv till sin karaktär. Vad är det som händer? Människor säger och gör olika saker. Vad är viktigast och intressantast i detta? Vad säger den teoretiska referensramen om detta när det gäller narrativer och förändringsarbete? I denna analysprocess har jag gjort tolkningar på vad som konstrueras och hur gruppdynamiken har sett ut vid de olika övningstillfällena.
Jag har studerat dokumentationen om de organisationer och föränd-ringsprojekt som studierna har verkat i. Detta för att få en uppfattning om problematiken som grupperna befinner sig och önskar lösa. Många företagsspecifika IT-begrepp och verksamhetsbegrepp har varit okända för mig. Ju längre studierna har gått desto lättare har det dock varit att komma in i det interna språkbruket. Vid varje nytt övningstillfälle har jag delgivit och gett gruppen feedback på deras aktiviteter och resultat från det senaste mötestillfället.
Att under hela studierna pendla mellan närhet och distans (Alvesson & Sköldberg, 1994; Silverman, 1993; Smith, 2003; Stenbock-Hult 2004) har varit viktigt eftersom deltagandet från min sida har varit stort vid gruppövningarna. Jag har behövt reda ut efter alla gruppövningar mina egna tankar om vad som hänt och mina förutfattade meningar om vad som kan hända för att kunna göra en mer neutral analys och reflektion av vad grupperna själva har åstadkommit under processens gång. Som konsult är jag van att driva en grupp mot ett bestämt mål; som forskare har jag behövt dra igång övningarna men sedan släppt grupperna fri och observerat vad de gjort med övningarna. Hur min egen närhet/distans påverkat hur datamaterialet kommit att gestalta sig har jag därför försökt beskriva löpande i del 2 i aktform. Det har varit viktigt för mig att läsaren av denna avhandling ska kunna följa med studiens alla övningar för att själva göra en del av resan som grupperna har gjort.
57 vara en kritisk läsare och att undvika för generella tolkningar. För att få distans har jag också använt mig av min teoretiska referensram för att försöka förstå vad som händer och varför och i kombination med detta lyft fram det som grupperna har tyckt varit mest lärorikt, utvecklande, förvån-ansvärt eller omtumlande vid grupptillfällena. Interaktionen med gruppdeltagarna och min egen intuition som vägledning har varit viktiga för min tolkning och reflektion av gruppövningarna och gruppresultat.
Det data jag har valt att presentera i min avhandling bygger på den agenda som varje fallstudie har följts och genomförts av. Se bilaga1.
Varje studie har sedan beroende på problemområde och gruppsamman-sättning utmynnat i olika narrativa gruppresultat. Min analys består av inspelade gruppmöten, intervjuer, observationer och dagboksanteck-ningar. Delar av materialet är direkt citat, sammanfattningar av mina mötesanteckningar samt mina tankar inför varje gruppövning.
Den genre jag har valt att presentera fallstudierna är att beskriva en teaterscen som innebär i vilken kontext studien har bedrivits. Scen-beskrivningarna ser olika ut beroende på att jag har velat fånga en del av den specifika kulturen inom organisationen. Scenbeskrivningarna är presenterade utifrån det sätt som jag har uppfattat hur de själva kommu-nicerar inom organisationen. Det är som en berättelse i själva berättelsen om studien. Studie 1 och 2 hade ett mer informellt sätt att beskriva sig själva och sin förändringsintention än t.ex. studie 3. Studie 3:s officiella kommunikationsplan var mycket instrumentell vilket jag också har velat visa på i dess scenbeskrivning. Denna kulturskillnad i kommunikations-strategi är av intresse vid reflektion av det resultat som grupperna åstadkom.
Ett möte är en eller flera övningstillfällen beroende på hur mycket gruppen kom fram vid övningarna. Från början hade jag tänkt ta en scen och en övning för beskrivning men i vissa övningar så kändes det bättre att samla upp resultatet och grupprocessen för att det inte skulle bli för uppsplittrat. Vissa övningar tog ju längre tid än förväntat eller så kunde gruppen ta sig an uppgiften mycket snabbt. I rollistan presenterar jag vilka personer som deltog i gruppmötena i studien.
Inför denna avhandling gjordes en pilotstudie på ett konsultbolag 2004. En grupp bestående av 8 personer varav en chef och 7 konsulter. De fick under ett par månader pröva olika narrativa övningar för att skapa kreativitet. De tog en sann berättelse från organisationen och skrev om den för att passa den förändringsproblematik som gruppen hade valt. Förändringen handlade om att hitta en ny prissättningsmodell för två olika konsultbolag som hade slagits samman. Utvärderingen från deltagarna skedde genom en gemensam analys och diskussion. Gruppen uppfattning var att det hade varit mycket spännande, lärorikt och roligt. Det hade varit mentalt påfrestande att sätta in något känt, dvs. prissätt-ning av konsulttjänster, in i något okänt, dvs. en narrativ kontext.
Denna pilot och dess lärande låg sedan till grund för upplägget av avhandlingens studier dvs. aktivitetsplan mötesupplägg och tidsupp-skattning för grupperna.
59
Del II
I denna del presenteras det empiriska materialet från de tre studierna. Jag väljer att kalla platserna för scener eftersom studierna liknar en teater, dvs. en plats där en pjäs utspelar sig med olika rollgestalter och där en viktig interiör i denna anläggning är en scen, dvs. ”rummet” där studien genomförs.
Jag kommer in i rollen av en regissör och presenterar forskningsfältet narrativer och leder därefter förändringsgruppen i en aktionsorienterad studie. Gruppen kommer att läsa in och lära sig någon form av berättelse. De ska muntligt i form av ett rollspel gestalta en berättelse tillsammans med andra. När de har övat klart så ska de framställa en berättelse för en större publik som kan vara den egna organisationen eller andra enheter som är kopplade till den egna organisationen.
Gruppens resultat är därefter en del i en process, dvs. att se om det går att utveckla en metod för att använda narrativer i förändringsarbete. Varje kapitel börjar med en presentation av hur scenen ser ut. Detta för att man som läsare ska få en bild över var studien utspelar sig. Uppsätt-ningen i rollistan tar upp de personer som har medverkat aktivt i studien. Därefter beskrivs handlingen, dvs. hur gruppen får ta del av narrativ teori och även praktiskt tillämpar den på ett verkligt problem eller utmaning som gruppens organisation står inför. Dessutom presenteras dramats början och slut för varje studie.
61