• No results found

5: ANALYS

5.2 Analys ur ett sociotekniskt systemperspektiv

I teoriavsnittet gjordes ett generellt exempel på hur ett kärnkraftverk kunde ses utifrån ett sociotekniskt systemperspektiv (se avsnitt 2.2). I fallet Barsebäck är de generella dragen desamma. Barsebäcksverket är politiskt och ekonomiskt i meningen att det i grunden möjliggjordes, lokaliserades och avvecklades av politiska och ekonomiska aktörer såsom riksdagens beslut om atomenergilagen och utvecklandet av DFA och RFK samt Sydkrafts ekonomiska intresse av att förlägga ett kärnkraftverk någonstans i Skåne. Tydliga aktörer i lokaliseringsfasen är således Sveriges riksdag och regering, Sydkraft och DFA och RFK. Den senare politiska nedläggningen var dock influerad av Barsebäcksverkets sociala och psykologiska aspekter i dess funktion dels som arbetsplats och främst som kontroversiell riskfylld verksamhet som både påverkade och organiserade en opinion emot kärnkraftverkets placering och upprättande. Viktiga aktörer i nedläggningsfasen var således de som fastslog beslutet om nedläggning (Sveriges riksdag och regering) grundat på utfallet i folkomröstningen 1980. De stora folkgrupper som röstade på Linje 2 och 3 uppbackade av organisationerna som ingick i den svenska kärnkraftsmotståndsrörelsen blir även de alltså viktiga aktörer. Även danska aktörer är viktiga i form av OOA samt det danska folkliga kärnkraftsmotstånd som under mitten av 1970-talet blossad upp med senare stöd i den danska regeringen.

Barsebäcksverket blev också utsatt för olika ”fördomar” i debatten då Harrisburg- och Tjernobylsolyckorna skedde i och med att Barsebäcksverket inte alls tekniskt var likställt kärnkraftverken i ovan nämnda fall. Sydkrafts försök till att informera allmänheten om just detta och att visa verksamheten inifrån kan ses som ett uttryck för att försöka övervinna dessa

”fördomar” om Barsebäcksverkets verksamhet och funktion (se avsnitt 4.2 & 4.4).

Hughes menar att där systembyggarens och systemägarens, i detta fall Sydkrafts, kontroll över systemet slutar återfinns systemgränsen. I detta fall är det i princip omkring det område som Sydkraft, den organisatoriska komponenten i systemet, äger, alltså Barsebäcksverkets verksamhetsområde. Detta är i Figur 8 (se nästa sida) presenterat som en rektangel runt den organisatoriska komponenten Sydkraft och de tekniska komponenterna Barsebäck 1 och

Barsebäck 2. Jag tolkar att även vissa komponenter återfinns utanför denna systemgräns, alltså i systemets omgivning, som exempelvis vissa händelser och juridiska komponenter. Således symboliserar rektangeln systemgränsen för det tekniska systemet, men inte för det sociotekniska.

De juridiska komponenterna är här de lagar som styr och möjliggör kärntekniska verksamheten.

Från början var det endast atomenergilagen, sedan tillkom villkorslagen för att till sist sammanfogas och utvecklas i kärntekniklagen. Den lag som sedan möjliggjorde systemets nedläggning, lagen om kärnkraftens avveckling, är också med (se avsnitt 3.1, sidorna 28-29 &

4.6). De delar som återfinns utanför det tekniska systemet, dess omgivning, blir tydligt påverkat av systemet. Via de händelser såsom kärnkraftsolyckorna, folkomröstningen, de vetenskapliga och politiska debatterna och utredningarna växte kärnkraftsmotståndet vilket (genom påverkan och beslut i riksdagen) till slut ledde till Barsebäcksverkets nedläggning. En förenklad bild över Barsebäcksverket som sociotekniskt system återges i Figur 8. Här återges de juridiska komponenterna och olika specifika händelser i det tekniska systemets omgivning som innanför den sociotekniska komplexa och, liksom i Paasis teorier svårdefinierbara, systemgränsen.

Figur 8: Barsebäcksverket som sociotekniskt system137

137 Källa: författaren

I Hughes termer kan omgivningens påverkan också fångas genom att diskutera ett system utifrån dess momentum. I Barsebäcksverkets fall så belyses hur ett stort, högteknologiskt och kapitalintensivt system kan komma att påverkas av dess omgivning och tvingas byta riktning.

Systemets tyngd i detta fall är just dess teknik- och kapitalintensiva investeringar som till stor del, genom det rigorösa svenska kärnteknikprogrammet, är nationellt framtagna. Dock är antalet anställda på själva anläggningen inte så stort. Systemets fart är i Hughes begreppsvärld systemets spridning eller utbredning vilket i detta fall kan ses som den mängd el som Barsebäcksverket producerar och levererar till elnätet. Eftersom Sveriges elnät är sammankopplat och ingår i det nordiska elnätet samt att elbolagen även innan avregleringen av elmarknaden köpte och sålde elproduktion av varandra, så är systemets spridning i princip identisk med elnätets utbredning.

Således kan det också i en viss mening sägas att det kommer alla elkunder till del, vilket är svårt att säga med Paasis teorier. Systemets riktning är dess målsättning vilket som tidigare sagts har varierat beroende på rådande kärnkraftsklimat då oförutsedda händelser som Harrisburg- och Tjernobylolyckan tillsammans med ovissheter rörande säkerheten har fört systemet i en annan riktning.

Hughes menar att nyare system är mer dynamiska och föränderliga än äldre, då de senare mer och mer blir fast i ett stigberoende i och med dess oförmåga att förändra sig. Alla kärnkraftverk kan ses som stigberoende från första början då alla kärnkraftverk förr eller senare måste avvecklas. I Barsebäcksverkets fall räknas demonteringen vara klar först 2028 och därefter skall ett saneringsarbete påbörjas för att återställa marken till industrimark. Den geografiska platsen kommer länge att vara bunden till dess tidigare verksamhet och symboliska värde. Den makt systemägaren Sydkraft hade att förändra systemet när det väl är byggt och i drift var liten i den meningen att bara mindre förändringar kunde göras. Det största försöket gjordes i och med planerna med fjärrvärmeförsörjning till närliggande kommuner, men detta skedde inte (se avsnitt 3.2). Vissa omformningar av systemets komponenter sker dessutom med påverkan från omgivningen. Bland annat genom Energiverkets utredning som krävde att säkerheten, beredskapen och övervakningen av svenska kärnkraftverket skulle förstärkas till följd av Tjernobylolyckan. Även danskarna erhöll makt att ändra systemets komponenter då dessa krävde att utformningen och dimensioneringen av Barsebäcksverkets nödkylningssystem och bränsle skulle ändras. De fick även stor makt gällande lokaliseringen av systemet men vid detta skede gavs inga önskemål om ändringar. Men det som främst kom att sätta verksamhetsbegränsningarna och bestämma utvecklingsramarna var de juridiska lagarna, kärntekniklagen och lagen om kärnkraftens avveckling, som blev genomförda på politisk grund.

Kärnkraftens stigberoende är därför främst av social karaktär och inte så mycket av teknisk karaktär. Kärnkraftverk är också ett stigberoende i meningen att när väl verksamheten är startad så blir den verksamhetsdrivande aktörer fast med ett högradioaktivt utarmat kärnbränsle under lång tid. De oförutsedda händelser som Hughes påstår kan drabba ett system och få dess riktning att ändras tolkas just vara dels de olyckor som skedde i Harrisburg och Tjernobyl, och som kom att påverka opinionen inför folkomröstningen, men också det politiska och mer gräsrotsbaserade kärnkraftsmotstånd som kom att växa upp och debatteras redan innan olyckorna (punkterna 6, 7

& 8 i Figur 8). Kärnkraftsmotståndet visar också hur andra aktörer utanför systemet, såsom kärnkraftsmotståndspartierna i Sverige och Danmark tillsammans med OOA och Folkkampanjen mot atomkraft, genom olika strategier, såsom demonstrationer, informationsspridning, stiftande av lagar och beslut om folkomröstningar, försöker påverka de politiska och ekonomiska relationerna systemet satt upp. Således kan systembyggarnas från början uttänkta strategier och tankar kring en teknologi inte alls falla i verket eftersom andra aktörers strategier på ett oförutsett och oväntat sätt påverkar de förras. Detta visar på det sociotekniska systemets oförutsedda utveckling, att värderingar kan komma att förändras, att institutioner kan komma att omdanas och att lagar kan komma att omarbetas; de sociala och politiska aspekterna i det sociotekniska systemet kan alltså vara av större innebörd än de rent tekniska.

Related documents