Riksdagens beslut 1997

Den lag som behandlade kärnkraften var, fram tills 1997, endast kärntekniklagen. Denna saknade författande om hur det juridiskt skulle gå till vid avvecklingen av en kärnreaktor. Lagen som behandlar detta förfarande tillkom 1997 under titeln ”lagen om kärnkraftens avveckling” med syftet att ” åstadkomma en ekologiskt och ekonomiskt hållbar energiförsörjning byggd på förnybara energislag”. Regeringen kunde nu återkalla det tillstånd som ett elbolag erhållit för att få driva en kärnkraftsreaktor.¹²⁰ Lagen kom att träda i kraft den 1:a januari 1998.¹²¹ Lagen fick kritik bland annat av Sveriges advokatsamfund som hävdade att lagen var avsedd för att först och främst avveckla Barsebäcksverket och saknade en generell utformning.¹²² I propositionen hette det också att avvecklingen skulle ske med det geografiska läget i beaktande och att hänsyn skulle tas till befolkningstätheten, vilken var ”särskilt stor kring Barsebäcksverket”.¹²³ Till skillnad från regerings tidigare proposition, 1988 års ”Om energipolitik inför 1990-talet”, där det uttrycktes att både en reaktor i Barsebäcksverket och en i Ringhalsverket var de som först skulle avvecklas, så har Ringhalsverket i den nya lagen bortfallit.

Riksdagen, med stöd hos Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet, gjorde samtidigt också upp riktlinjerna för kommande energipolitik. Dessa uttalade sig inte om när kärnkraften skulle vara avvecklad utan nämnde endast att Barsebäcksverket skulle stängas innan 1:a juli 2001. De nämnde dessutom att Barsebäcksverkets elproduktionsbortfall skulle ersättas genom energieffektivisering och satsning på förnyelsebar energi.¹²⁴

Barsebäcksverket stängs 1999 och 2005

I början av 1998 beslutade regeringen att stänga B1 den 1:a juli 1998 och B2 den 1:a juli 2001.

Sydkraft anmälde därefter beslutet till EG-kommissionen då de ansåg att det stred mot Europakonventionen och EG-rätten. Sydkraft skickade också in en anmälan till Regeringsrätten vilka sköt upp beslutet om en stängning den 1:a juli. Personalen gjorde 1998 en gemensam aktion då man ställde sig i en ring kring verket och på så sätt kramade det. I mars året efter tog sig ett tjugotal Greenpeaceaktivister in på Barsebäcksområdet där de dels klättrade upp på en av reaktorbyggnaderna och hängde ned en jättelik banderoll med texten ”Lukketid” (”stängningstid”

eller ”stängningsdags” på danska) samt dels låste fast sig vid inkörningsgrinden (se Figur 7 på nästa sida). Vid detta tillfälle gick Barsebäcksverket in i beredskapsläge som fick till följd att reaktoreffekten sänktes.¹²⁵

120 Regeringens proposition (1997), Lag om kärnkraftens avveckling, 1996/97:176 1 § & Statens Kärnkraftsinspektion (SKI) (2005), Kärnkraftens historia. s.6

121 Regeringen (2004), Rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 2, s.2

122 Regeringens proposition (1997), Lag om kärnkraftens avveckling, 1996/97:176. 7.1

123 Ibid. 7.2

124 www.ne.se (Kärnenergifrågan) 2009-11-20 & Kjellman, Sten (2001), Det svenska kärnavfallsprogrammet, Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). s.45

125 Borg, Henrik & Sannerstedt, Helen (2006), Barsebäck kärnkraftverk, Dokumentation, 2006, Kävlinge kommun, Skåne län, Rapport 2006:57, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. s.62, 70 &

www.greenpeace.org/sweden/bilder-och-media/bilder-och-video/lukketid-barseback

Figur 7: Greenpeaces aktion mot Barsebäcksverket¹²⁶

Den 16:e juni 1999 kom Regeringsrättens dom som hävdade att det inte var emot svensk lag att stänga Barsebäck 1. Sydkrafts huvudadvokat i målet gick efter domen ut i en debattartikel där han hävdade att det var fel att Barsebäcksverket behandlades som om det var det enda svenska kärnkraftverk som kunde stängas ned. Han var också kritisk till att regeringen inte hade genomfört en miljökonsekvensbeskrivning inför beslutet.¹²⁷ Efter tjugofyra år i drift stängdes Barsebäck 1 den 30:e november samma år.¹²⁸ Den 31:a maj 2000 upphörde OOA eftersom rörelsen ansåg att rörelsens mål var uppfyllt i och med Danmarks definitiva nej till egna kärnkraftverk samt avvecklingen av Barsebäcksverket.¹²⁹

Eftersom det i lagen om kärnkraftens avveckling står att den tillståndshavare som lagen drabbar har rätt till ersättning slöts ett avtal mellan riksdagen, Sydkraft och Vattenfall. Staten betalade i ersättningen ut totalt 11,5 miljarder för stängningen av Barsebäcksverket, fördelade på B1, 5,9 miljarder och B2, 5,6 miljarder.¹³⁰ I avtalet dessutom gjorde så att Barsebäck den 1:a augusti 2000 blev ett dotterbolag till Ringhals AB. Viss personal som tidigare jobbat vid

126 www.greenpeace.org/sweden/bilder-och-media/bilder-och-video/lukketid-barseback © Greenpeace / Dick Gillberg

127 Wiwen-Nilsson, Tore (1999), Regeringsrättens dom urholkar rättssäkerheten. Svenska Dagbladet 1999-08-06.

128 www.barsebackkraft.se 2009-11-20 & Borg, Henrik & Sannerstedt, Helen (2006), Barsebäck kärnkraftverk, Dokumentation, 2006, Kävlinge kommun, Skåne län, Rapport 2006:57, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. s.69 & Statens Kärnkraftsinspektion (SKI) (2005), Kärnkraftens historia. s.6

129 www.ooa.dk/ooa/historie.htm 2009-11-24 & Eurovision (2006), När gräsrötterna tar över: Kärnkraft, nej tack. Eurovision för UR (Utbildningsradion). 26:50 – 27:00

130 Rapport (2005), Stängningen kostar miljarder, Sveriges Television, 2005-05-31 & Mona Sahlin (2005), Svar på fråga 2005/06:400 om Barsebäck 2

Barsebäcksverket har därmed kunnat överföras till Ringhalsverket och kompetens.¹³¹ Stängningen av Barsebäck 2 sköts också upp eftersom det i de energipolitiska riktlinjerna fanns ett villkor för stängningen. Barsebäck 2 fick enbart stängas om elproduktionsbortfallet kunde kompenseras.¹³² Det dröjde tills december 2004 innan detta, enligt en politisk uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet, bedömdes vara uppfyllt. I regeringsbeslutet heter det att regeringen ”bedömer att villkoren härför är uppfyllda. Mot bakgrund härav och med hänsyn till det aktuella kärnkraftverkets geografiska läge med stor befolkningstäthet i

närområdet (jfr prop. 1996/97:176 s. 41) fann regeringen att Barsebäck 2 skulle upphöra att drivas för att utvinna kärnenergi vid utgången av maj 2005”.¹³³ Regeringsrätten fick i mars samma år in en överklagelse från 321 personer, vilken senare avslås på grund av att regeringsrätten ansåg de sökande som partiska. Även Kävlinge kommun skickade in en begäran om rättsprövning. Enligt en Demoskopmätning gjord i Skåne vid denna tid inför stängning av Barsebäck 2 så ansåg 94 % av de tillfrågade i närområdet att reaktorn inte borde avvecklas mot 81 % i resterande Skåne. Risken för en olycka uppger 97 % vara ytterst liten.¹³⁴

Det lokala mottagandet av de båda avvecklingsbesluten var hos personalen på Barsebäcksverket och invånarna i Kävlinge kommun negativt. Barsebäcksverket hade sedan flera år fört samtal med lokalbefolkningen. De hade haft Öppet Hus, gett ut tidningar, tillsatt lokala säkerhetsråd med personal och invånare. I en Temo-undersökning från 1995 anges att 80 % av invånarna i närområdet har högt förtroende för Barsebäcksverket. I Kävlinge kommun bodde också ca 80 av de 350 anställda. I kommunen tillkom dessutom mycket av bebyggelse och infrastruktur på grund av Barsebäcksverket. Just infrastrukturen tillsammans med kommunens brandstation har delvis finansierats av Barsebäcksverket. Några åsikter från personalen på Barsebäcksverket har varit att man känt sig svikna av politikerna. Kritik har väckts mot Danmark och man förstår inte varför svenska politiker kom att påtryckas. Vissa nämner också att avvecklingen innebär en försämring av miljön då man anser att Sverige har behövt köpa in dansk kolkraft vid elproduktionsbortfallet. Skepsis uttalas också mot att man i alla andra kärnkraftverk genomfört en effekthöjning som i princip har ersatt Barsebäcksverkets två reaktorer.¹³⁵

Den 31:a maj 2005 släcktes Barsebäck 2, efter 28 år i drift och därmed, med totalt 1 500 ton förbrukat kärnbränsle, var verkets tid som elproducent över.¹³⁶

131 Borg, Henrik & Sannerstedt, Helen (2006), Barsebäck kärnkraftverk, Dokumentation, 2006, Kävlinge kommun, Skåne län, Rapport 2006:57, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. s.69, 73 &

Regeringens proposition (1997), Lag om kärnkraftens avveckling, 1996/97:176. 7.3

132 Kjellman, Sten (2001), Det svenska kärnavfallsprogrammet, Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB).

s.46

133 Regeringen (2004), Rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 2. s.3 & www.barsebackkraft.se 2009-11-20

134 www.barsebackkraft.se 2009-11-22 & Bengtsson, Jan-Olof (2005), Kaxiga Kävlinge, Kvällsposten.

2005-01-20

135 Borg, Henrik & Sannerstedt, Helen (2006), Barsebäck kärnkraftverk, Dokumentation, 2006, Kävlinge kommun, Skåne län, Rapport 2006:57, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. s.64, 70-72

136 www.barsebackkraft.se 2009-11-20