TOTALT: 7 SIDOR TOTAL: 609 ANNONSER
10.4. Analys utifrån informell social kontroll
Sampson och Laub (2003) har formulerat teorin om informell social kontroll som är en utveckling av teorin om sociala band. De ansåg att Hirschis teori var problematisk då den inte förklarar avvikande beteende utifrån ett livsförloppsperspektiv utan fokuserar endast på
barndomen (a.a.). Tre av respondenterna i enkätsvaren har slutat sälja sexuella tjänster och de ombads beskriva vad som fick dem att ta beslutet att sluta sälja. Alla tre uppger faktorer senare i livet, vilket kan analyseras utifrån teorin om Informell social kontroll. Sampson och Laub (2003) lägger stor vikt vid förändringar över tid i de sociala band en individ har. Förändringarna kan både vara statiska eller dynamiska och kan förklara hur kriminaliteten förändras över livsförloppet (a.a.). En respondent berättar att det som var vändpunkten för henne var att hennes föräldrar fick reda på det. Efter det slutade hon sälja sexuella tjänster. Hon berättar även att hon hade en del skakiga relationer i sina unga år, både med pojkvän samt familj. Utifrån Informell social kontroll (Sampson & Laub 2003) samt teorin om sociala band (Hirschi 2002) kan respondentens avvikande beteende förklaras utifrån de svaga sociala band respondenten hade till människorna i hennes närhet. De senaste åren har däremot alla relationer runt henne stabiliserats och förbättrats. För närvarande har
respondenten ett stabilt och fint förhållande med en ny pojkvän samt relationen till hennes pappa och halvsyskon har stärkts med åren. Utifrån teorin om Informell social kontroll kan respondentens beslut att sluta sälja sexuella tjänster kopplas till de förändringar i hennes sociala band, genom att relationerna har stärkts har respondenten på så sätt fått starka sociala band till människor i hennes närhet (Sampson & Laub 2003).
Två respondenter uppger att deras vändpunkt för att sluta var när de blev sambo respektive fick barn. Den ena respondenten sålde fortfarande sexuella tjänster när hon träffade sin pojkvän och de var särbos, men när de flyttade ihop stärktes deras relation och hon kände inte längre behovet av att skada sig själv. Den andra respondenten uppger att när hon fick barn blev det en motivation till att sluta. Hon ville beskydda sitt barn och ge barnet bästa möjliga uppväxt. Dessa två respondenter går även att koppla till vändpunkter i form av förändringar i sociala band (Sampson & Laub 2003).
Respondenten i telefonintervjun berättar att det som skulle få henne att sluta sälja sexuella tjänster är ifall hon får ett konventionellt jobb. När respondenten började motiverades hon av att ta tillbaka kontrollen över sin kropp samt söka bekräftelse. Innan hon började präglades hennes självbild av dålig självkänsla samt självhat. Sälja sexuella tjänster har för henne fyllt funktionen att bygga upp sig själv, att reparera sin självkänsla. Nu känner sig respondenten helad, hon älskar sig själv och känner sig redo för ett konventionellt jobb. För respondenten har reparerad självkänsla agerat som en vändpunkt för individen.
11.0. DISKUSSION
I detta avsnitt diskuteras resultaten utifrån studiens frågeställningar där varje frågeställning diskuteras i tur och ordning. Senare förs det även en diskussion om de metodologiska hinder och utmaningar som författarna har stött på. Slutligen kommer författarna att föra en
diskussion om vidare forskning.
11.1. Resultatdiskussion
Den första frågeställningen berör hur lägesbilden ser ut över sexuella tjänster via internet i Malmö. Syftet med lägesbilden var att undersöka annonser på hemsidor på internet som syftade till att sälja sexulla tjänster. Utifrån de annonser som hittades samlades information
in om ålder, kön, outcalls och incalls. Undersökningen av lägesbilden gjordes utifrån en kvantitativ metod där syftet var att undersöka så många annonser som möjligt för att kunna framställa en så exakt lägesbild som möjligt. Resultatet av den lägesbild som togs fram visade att majoriteten av de individer som säljer sexuella tjänster via internet i Malmö var kvinnor, 79%. Av den tidigare forskning som används i studien har även deras resultat visade att majoriteten av de som säljer sexuella tjänster är kvinnor. Medelåldern på de som sålde sexuella tjänster via internet i Malmö var 28,8 år. Åldern och kön representerar bara den lägesbild som är gjord i Malmö och kan inte generaliseras på resten av internet, andra länder eller andra städer i Sverige.
Den andra frågeställningen berör ifall internet som plattform har någon inverkan på individers motivation till att börja sälja sexuella tjänster. För att undersöka
bakgrundsfaktorer skickades informationsbrevet ut till individer som hade annonser på olika hemsidor där de erbjöd sexuella tjänster. I informationsbrevet fanns en länk till författarnas digitala enkät och information ifall någon skulle vara intresserad av att boka in en
telefonintervju. Sammanlagt var det sju personer som svarade på den digitala enkäten och en individ bokade in en telefonintervju vilket resulterade i totalt åtta respondenter. Målet var att få mellan 1-7 respondenter till undersökningen. Vid tidpunkten för när telefonintervjun bekräftades var de sju enkätsvaren redan sammanställda. Författarna ansåg att den åttonde respondenten kunde bidra med viktig information så den valdes att genomföras och inkluderas i studien.
Resultatet visade att de respondenter som deltog i undersökningen hade liknande
anledningar till varför de började att sälja sexuella tjänster. De anledningar som nämndes var; psykisk ohälsa, dålig uppväxt, övergrepp, ekonomisk vinning mm. Psykisk ohälsa var ett vanligt tema bland respondenterna, majoriteten av dem hade upplevt någon form utav psykisk ohälsa och i vissa fall var prostitution en form av självskadebeteende och
ångestdämpande. Resultaten som framkommit i studien stämmer överens med de faktorer som Hjort & Lindblad (2019) identifierade i sin studie. Hjort & Lindblad (2019) skrev att anledningen till att individer började prostituera sig var ekonomiska skäl, traumatiska händelser samt självhat, dessa faktorer har ofta förekommit bland respondenterna i denna studie. Fem av åtta respondenter hade varit utsatta för någon form av övergrepp, för vissa av dem använde de sig av säljandet av sexuella tjänster för att ta tillbaka kontroll över sin egen kropp. Av respondenterna var en person man och hans svar skilde sig från de övriga
respondenternas. Han beskrev att han mådde helt underbart efter att han hade sålt sexuella tjänster medan majoriteten av de kvinnliga respondenterna beskrev det som att de mådde dåligt, värdelöst och ångestfyllt. Pengar var ett återkommande svar bland respondenterna. Vissa av individerna uttryckte att de ville tjäna snabba pengar medan vissa menar på att de redan hade destruktivt sex med okända män så de kunde lika bra ta betalt för det, det blev en ‘’win win’’ situation. Dålig uppväxt var något de flesta respondenterna nämnde hade varit en faktor i deras liv. Kvinnan som blev intervjuad via telefon berättade att om hon hade haft en stabilare uppväxt med trygghet och bättre förebilder hade hon aldrig vänt sig till
prostitution.
Internet som plattform har varit betydelsefull för tillgängligheten av sexuella tjänster. En respondent berättar att hon började att sälja sexuella tjänster på gatan men att hon sedan flyttade över till internet då det var mycket enklare att lägga upp annonser. Fyra
hamnade i prostitution. Jones (2015) skriver i sin studie att internet är en plattform där individer kan marknadsföra sig själva på ett sätt som inte varit möjligt innan och på detta sätt nå ut till många köpare via olika webbsidor och att internet har främjat sexhandeln.
Resultaten från studien stämmer överens med den tidigare forskningen om vilka faktorer som motiverar en individ att sälja sexuella tjänster. Hjort & Lindblad (2019) skrev i sin studie att anledningen till att kvinnorna som de hade undersökt sålde sexuella tjänster var på grund av traumatiska händelser, självhat och ekonomiska skäl. Alla respondenter i
författarnas studie har uppgett minst en utav dessa faktorer i den digitala enkäten eller telefonintervjun. Författarna dra en slutsats att dessa händelser och faktorer kan ha en inverkan på att individer motiveras till att sälja sexuella tjänster. En annan faktor som majoriteten av respondenterna har gemensamt är att de anser att internet och internets tillgänglighet har haft en stor inverkan på deras beslut att sälja sexuella tjänster. Det är tydligt att i denna studien så finns det ett samband mellan internets tillgänglighet och annonsering av sexuella tjänster online. Det går dock inte att generalisera svaren från dessa åtta respondenter då deras personliga historier och livshändelser inte kan appliceras på hela populationen och alla individer som säljer sexuella tjänster.