TOTALT: 7 SIDOR TOTAL: 609 ANNONSER
9.2. Presentation av respondenter
9.3.6. Internet som plattform
Detta tema avser att belysa hur respondenterna beskriver internet som en plattform för sexköp. Fyra av respondenterna uppgav i sina enkätsvar att de enbart sålt sexualla tjänster via annonsering online. Två respondenter berättar att de sålt på annat sätt. En genom gatuprostitution och en genom att ta kontakt samt flirta med män på krogen. Respondenten från Ukraina berättar även att hon började genom att ta kontakt med de män som köpt henne som barn och fortsatte med att sälja på gatan. Det var inte förrän senare hon började med annonsering via internet. Hon säger dock att internet öppnat upp för fler möjligheter då hon kan nå kunder i andra städer samt länder.
”[...] jag är övertygad om att internet var en del av att jag hamnade i just prostitution.” (Respondent F)
”Through internet I am able to reach men in other countries. That's how I travel and explore the world. Meeting men that wants to bring me on trips and pay me for company and sex motivated me.” (Respondent C)
Resultatet visar att majoriteten av kvinnorna i enkätsvaren ser på sig själv och sina kroppar som objekt. En respondent berättar hur hon går in i en roll när hon träffar en kund där hon låtsas älska det hon sysslar med, trots att hon egentligen avskyr varje minut. Fler uppger liknande historier samt hur de objektifierar sina kroppar i annonserna online.
Fyra av sju respondenter berättar att de inte hade sålt sexuella tjänster om det inte vore för internets tillgänglighet. En person berättar att hon kanske hade sålt via krogen men att hon antagligen inte hade vågat om hon inte hade kunnat börja via internet först. En annan utav respondenterna började att sälja på gatan men använder sig nu utav internet.
”Jag och en vän börjar gå på gatan sen blev det mycket enklare när man kan lägga upp annons.” (Respondent B)
Respondenten från Ukraina berättar att hon antagligen hade sålt sexuella tjänster utan internet i Ukraina men att med hjälp av internet så kan hon åka på turnéer och sälja sexulla tjänster i andra länder vilket inte hade varit möjligt annars.
Majoriteten av respondenterna beskriver efterfrågan som väldigt stor och att det fortsätter att öka hela tiden. En respondent anser att det bör finnas bordeller i Sverige för att det ska vara en mer kontrollerad miljö då efterfrågan är så stor. Den enda respondenten som anser att det är liten efterfrågan är respondent A som är man. Respondent A beskriv utbudet som extremt litet för män som säljer sexuella tjänster till kvinnor. En kvinna berättar att hon kan få upp till ett trettiotal erbjudande om dagen och att det kan öka runt löning.
”Enormt stor. På en halvtimme fick jag över trettio erbjudanden.” (Respondent G) 9.4. Telefonintervju
Resultatet från telefonintervjun presenteras separat på grund av att författarna har kunnat ställa följdfrågor vilket inte har varit möjligt i den digitala enkäten. Huvudteman och underteman presenteras i löpande text i detta avsnitt.
I författarnas introduktionsbrev stod det att respondenten själv kan välja mellan att delta i en telefonintervju eller besvara författarnas digitala enkät. Utöver de sju respondenter som valde att svara på den digitala enkäten, hörde en respondent av sig och ville delta i en telefonintervju. Författarna använde sig av samma frågor som ställdes i den digitala enkäten där de olika frågorna berör bakgrundsfaktorer, individens erfarenheten av att sälja sexuella tjänster samt korta frågor om individen. Eftersom respondenten inte kunde ge ett skriftligt samtycke till att delta i intervjun fick samtycket istället tas muntligt med respondenten. När författarna ställde frågor angående respondentens bakgrund, uppgav respondenten att hon hade en svår uppväxt. Hon växte upp själv som ensambarn tillsammans med sin mamma som hon inte hade bra relation till. Redan som liten utsattes respondenten för övergrepp av en familjemedlem. Respondenten uppger även att hon haft återkommande problem med ångest och haft regelbunden kontakt med BUP (Barn- och
ungdomspsykiatrin). Respondenten uppger även att hon upplevt 30 år av hospitalisering på grund av hennes ångest och psykoser.
”Utifrån mina psykoser talade gud om för mig att gå ut på industrigatan för att sälja mig men jag gjorde aldrig det.”
När författarna ställde frågan som berör om respondent lever eller har levt i en parrelation, uppger respondenten att hon i dagsläget inte lever i en parrelation men de relationer hon har haft tidigare har varit bra men att respondenten har svårt att binda sig till någon.
Respondenten uppgav även att hon har ett fåtal bra vänner, ungefär tre stycken som hon ibland umgås med men att ingen i hennes närhet är medvetna om att hon säljer sexuella tjänster via internet.
Författarna ställde även frågor angående respondenten erfarenhet av att sälja sexuella tjänster via internet. Respondenten uppgav att hon började sälja sexuella tjänster i 40
års-ålder och har varit aktivt på eskort-hemsidorna i 12 år. Respondenten uppgav att det som motiverar henne till att sälja sexuella tjänster via internet är pengar, men även att hon tar kontroll över sin egna kropp. Respondenten beskriver att hon inte var nöjd med sitt utseende eller sin kropp under sin uppväxt samt innan hon började sälja sexuella tjänster.
Respondenten berättar att hon söker bekräftelse genom att sälja sexuella tjänster på grund av sin dåliga självkänsla. Respondenten uppgav även att om hennes uppväxt hade varit bra och om hon inte utsatts för övergrepp hade hon troligen inte börjat sälja sexuella tjänster.
Respondenten berättar även att om det inte vore för tillgängligheten på internet så hade hon inte heller börjat sälja sexuella tjänster.
När författarna ställde frågan angående hur det känns efter att respondenten sålt sexuella tjänster uppgav respondenten att det kändes bra efteråt. Dock känner respondenten att hon är klar med det nu och det som skulle få henne att ta beslutet att sluta sälja sexuella tjänster är
om hon hittar ett ‘’riktigt’’ jobb. Hon berättar även att säljandet har fyllt funktionen av att hela henne. När hon började sälja sexuella tjänster hade respondenten låg självkänsla, vilket har stärkts under dessa år hon sålt sex. Nu känner hon sig starkare i sig själv samt har lärt sig att tycka om sig själv. För närvarande är säljandet av sexuella tjänster via internet
respondentens primära jobb just nu och hon anser att det är en stor efterfrågan. Hon berättar även att vem som helst kan köpa sexuella tjänster, det är inte en viss sorts person. Det är unga som gamla, singlar, gifta eller män som är sambos.
”Efterfrågan är stor, alla gör det. Det kan vara vem som helst till exempel en tvåbarns pappa eller en jurist.”
Respondenten har även haft negativa upplevelser av att sälja sexuella tjänster via internet. Hon uppger att hon har blivit bestulen på sina tillhörigheter i samband med möten med köpare.
9.5. Intervju med relevant yrkesperson
Författarna genomförde en fysisk intervju med en relevant yrkesperson som jobbar på evonhuset i Malmö. Det är den organisation som författarna hänvisat till i sitt
introduktionsbrev. Nedan presenteras ett citat från respondenten som förklarar vad Evonhuset är och vad de jobbar med.
”Evonhuset är en kommunal verksamhet på arbetsmarknad och socialförvaltningen, på avdelning socialresurs Malmö stad som riktar sig till personer som har
erfarenhet av sex mot ersättning eller utsatta för människohandel.”
Den anställde på Evonhuset beskrev utmaningarna med yrket med att det är en målgrupp som är väldigt svår att nå ut till, de får jobba efter individens specifika perspektiv och får hela tiden jobba efter olika arbetsmetoder och samverka med olika aktörer. Det kan ibland finnas svårigheter med att vara beroende av andra myndigheter, oftast fungerar det bra men det kan sätta käppar i hjulet för arbetet.
På frågan; vilken inverkan tror du att internet har på säljandet av sexuella tjänster svarade respondenten att hen tror att internet har haft en stor påverkan på tillgängligheten, att det är mycket enklare att få kontakt med personer då alla är uppkopplade på nätet och i appar. Respondenten anser även att antalet annonser har ökat när gatuprostitutionen minskat och drar slutledningen att det bero på den stora tillgängligheten som internet bidrar med. När sexköpslagen kom halverades gatuprostitutionen och det var då annonserna ökade. På frågan om bakgrundsfaktorer och motivation som påverkar individer att börja sälja sexuella tjänster svarade respondenten;
”Det finns givetvis väldigt många olika, om man tänker nätet så tänker jag att många säljer sex, det handlar ju såklart om vem man är och vart man kommer ifrån men jag tänker, om man tänker de utländska annonserna så är det för att man behöver pengar, man kanske har erfarenhet av prostitution eller sex mot ersättning tidigare men att man vet att man får mer betalt i Sverige att det inte är olagligt i Sverige. Varför man säljer sex skulle jag säga att från dom länderna som inte är, att
man inte är från sverige så handlar det om fattigdom, att man behöver pengar, så kan det vara för svenskar/svenska medborgare också där ser ju vi också att många har en form av psykisk ohälsa, svårighet att man kanske varit utsatt för trauma eller att man blivit det i samband med att man har sålt sex.”
”Det kan vara att man tidigare har velat sälja sex och tyckt att det varit spännande men sen att det har förändrats, att gränserna har förflyttats med vad man gör och med vem och hur ofta och till vilket pris. Så det är inte ovanligt att det går mot ett, mot en process för dom som vi möter att man går mot större utsatthet, sämre mående fast det kanske inte var så från början.”
Evonhuset gör utskick till personer där de skriver vilka de är, vad de gör, att man kan ta kontakt med dem ifall man behöver stöd, det skickas ut till både köpare och säljare. Det skickas även ut på de språk som annonsen är på för att öka chansen att nå ut till individer. Respondenten berättar att 2017 gjordet ungefär 1000 utskick där 940 av dem var till
individer som sålde sexuellta tjänster. Av 940 utskick fick de ett 40 tal svar och två individer kom till Evonhusets samtalsmottagning.
”Det är väldigt låga siffror i responsen och det handlar nog mycket om det här vem är det i annonsen, vem tar emot samtalet, vem är det. når vi ända fram? där jag tror att vi inte gör det så ofta.”
Respondenten berättar att det kan vara olika faktorer som motiverar en individ att skapa en annons på internet och att det inte alltid är personen själv som skapat annonsen. Många personer från utlandet kan ha blivit rekryterade av agenturer eller företag i andra länder där det lovats olika jobb och sen blir tvingade att sälja sex i Sverige istället.
Respondenten svarar på frågan angående om de som söker hjälp hos Evonhuset är svenska medborgare eller icke svenska medborgare att det är lite olika, vissa som kommer till Evonhuset är svenska och vissa är från andra länder. De som kommer till Evonhuset på grund av människohandel behöver ofta annat stöd än de som kommer från Sverige.
”När det kommer till människohandel så handlar det mycket mer om att hjälpa till i kontakt med socialtjänsten, man får sina rättigheter tillgodosedda att man kanske får hjälp att återvända hem, det är en annan form av stöd.”
10.0. ANALYS
I denna del av studien kommer en analys av resultatet kopplat till teorianknytning att presenteras. De tre teorierna som studien berör är rational choice, sociala bandteorin och informell social kontroll. Författarna har identifierat ett antal gemensamma teman som kommer att analyseras såväl som enskilda citat från respondenterna. Kriminologiska teorier avser att förklara orsaker till brottslighet (Sarnecki 2010). Detta kan anses problematiskt då
det inte är brottsligt att sälja sexuella tjänster (Skarhed 2010). Av denna anledning kommer inledningsvis en analys göras utifrån tidigare studier.
Sarnecki (2010) säger även att kriminologiska teorier förklarar orsaker till avvikande beteende, varav brottslighet anses vara en avvikelse. Avvikande beteende definieras som beteende samt handlingar som bryter mot normer och formellt oskrivna regler i samhället (a.a.). Att sälja sexuella tjänster anses vara ett avvikande beteende och kan på så sätt analyseras utifrån kriminologiska teorier.