Analys utifrån rational choice

Den respondent som utmärkte sig mest i studiens resultat var respondent A och kommer att analyseras utifrån teorin om rational choice (Cornish & Clarke 2014). Det teoretiska ramverk för rational choice förklarar individers sociala beteende utifrån antagandet om att alla individer tar ett rationellt val (a.a.). Respondent A är den enda respondent som inte

nämnt något om pengar, självkänsla, bekräftelsebehov eller skadebeteende som

motivation/funktion av sexköp. Det är även den enda respondent som uttryckt känslan efter ett sexköp som _{​”Helt underbart​”. Respondenten uppger att sälja sexuella tjänster samt} finnas till för fantastiska kvinnor och kunna erbjuda en unik tjänst gör honom komplett som person. När han blir ombedd att titta tillbaka på sitt liv och se om det är något som kan förklara varför han säljer sexuella tjänster svarar respondenten:

”_{​Ja, kvinnors attraktion till män som uppenbart skadar dom.​”​ ​(Respondent A)} ”_{​Jag växte upp med tjejer som sprang efter killar som konstant sårade dom, men} som sedan kom till mig gråtandes efteråt. Jag har alltid vetat att jag är bättre än så, jag är hederlig och rakt på sak samtidigt som jag tar hänsyn till min partner. Detta har jag beslutat att sälja som tjänst._{​” ​(Respondent A)}

Baserat på respondentens svar i enkäten får författarna intrycket av att han agerat utifrån ett aktivt val. Han uppger inget om att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp eller ha problem med psykisk ohälsa. Pengar verkar inte vara en central del för respondenten utan det är hans erfarenheter med kvinnor som fått honom att ta valet. Baserat på hans berättelser om

tonårsliv samt parförhållanden har han haft ett antal kraschade förhållanden där han både blivit sviken samt bortvald. Han har fått stå vid sidan om ett antal kvinnor och fått se dem välja män som senare skadat dem psykiskt för att då komma tillbaka till honom. Enligt respondent A är han en ärlig person som kan erbjuda allt som samhället säger är en bra man för en kvinna. Att respondenten valt att kunna erbjuda sina personliga karaktärsdrag som en tjänst för att det gör honom komplett som person stämmer in på teorin om rational choice som utgår från att alla individer är rationella individer (Cornish & Clarke 2014).

Respondenten har valt att väga för- och nackdelar mot varandra för att sedan ta ett beslut som gynnar respondenten för sin egen personliga vinning (a.a.). Det är även den respondent som uttryckligen har skrivit om sexköpslagen som en del i sitt beslut. Att det inte är olagligt att sälja sexuella tjänster gjorde det lättare för respondenten att ta beslutet att börja sälja. Att väga in aktuell lagstiftning i sitt beslut låter som ett aktivt rationellt val.

Huvudtemat motivation som identifierats går också att analysera utifrån teorin om rational choice. I enlighet med ramverket för teorin som vill beskriva sociala beteenden så ingår även ekonomiskt beteende som en del av personlig vinning (Cornish & Clarke 2014). Fyra

respondenter har uppgett pengar som en motivation för att börja sälja sexuella tjänster. Med tanke på att de flesta av dessa individer även har uppgett att de haft det osäkert ekonomiskt och redan hade destruktivt sex med okända män var det inte ett stort steg till att börja ta betalt för något de redan sysslade med. Att dessutom tjäna pengar på det var för personlig samt ekonomisk vinning. En svaghet med teorin om rational choice är att den inte tar hänsyn till andra faktorer så som känsloliv, personliga preferenser, känslomässiga strukturer och rutiner (Wikström & Treiber 2016). De respondenter som uppgett pengar som motivation har även nämnt låg självkänsla, bekräftelsebehov samt självskadebeteende. Denna

information gör att man kan ifrågasätta teorins förklaringskraft. I vilken utsträckning de här individer har begått ett rationellt val är omöjligt att svara på. Deras val kan ha präglats av känslomässiga trauman från sin barndom.

Ett undertema som presenterades i resultatet var att “återfå kontroll” då det var något som ett flertal respondenter nämnde. Detta går också att analysera utifrån teorin då individerna aktivt valt att vilja ta tillbaka makten över sig själv och sin kropp. Att de sexuella övergrepp

de utsatts för som barn inte var på deras villkor och på så sätt blev att sälja sexuellla tjänster som en slags revansch där det numera är helt på deras villkor.

Psykisk ohälsa var ett huvudtema som identifierats och som fem av sju respondenter nämnde i sina enkätsvar. Även respondenten i telefonintervjun uppgav att hon haft återkommande problem med psykisk ohälsa. Detta är en viktig faktor som även försvagar teorins förklaringskraft. Enligt Wikström & Treiber (2016) misslyckas teorin om Rational Choice att förklara huruvida alla individer inte är rationella i sina beslut samt handlingar. Här kommer psykisk ohälsa in som är ett så pass återkommande mönster som även tyder på att majoriteten av respondenterna med psykisk ohälsa inte alltid varit rationella. Bland annat så beskriver en respondent hur hon inte ens är medveten när hon skriver en annons eller haft kontakt med män. Att hon agerat som i ett töcken utan medvetenhet om omvärlden eller sina handlingar. Liknande berättelser återfinns i fler enkätsvar. Att när respondenterna mått som sämst och där sexköpet fyllt funktion som ångestdämpning har tid och rum flutit ihop. Två respondenter berättar att de inte alltid är medvetna om sina handlingar. Detta gör att individerna inte alltid kan ses som rationella i sina beslut samt handlingar och på så sätt misslyckas teorin att förklara varför dessa individer valt att agera antisocialt (Wikström & Treiber 2016).

”Oftast är jag inte helt med när jag gör annonser eller svarar på mejl. Sällan vet jag att det har hänt alls innan jag faktiskt träffar någon [...]” _{​(Respondent F)}

”Jag har lite dålig koll på var jag befinner mig och hur mycket tid som har passerat.” _{​(Respondent F)}