Metodologiska hinder

I detta avsnitt presenteras de metodologiska hinder och utmaningar som författarna har stött på under identifieringen av lägesbild samt under den digitala enkäten. Avsnittets syfte är att besvara studiens tredje frågeställning; Vilka metodologiska hinder finns vid studerandet av individer som säljer sexuella tjänster över internet?

11.2.1. Lägesbild

För att kunna identifiera en lägesbild valde författarna att inhämta information från ett antal hemsidor där individer annonserar ut sexuella tjänster/umgänge mot betalning. Författarna valde Malmö som lägesbildens geografiska avgränsning vilket genomfördes genom att använda hemsidans filterfunktion över städer. Författarna vill förtydliga att det endast är en filterfunktion på hemsidan vilket kan innebära att individerna bakom annonserna fysiskt befinner sig i Malmö. Då samma individ kan ha fler annonser i olika städer. För att komma åt de olika hemsidorna användes sökmotorn Google där relevanta sökord användes för att urskilja de olika hemsidorna kopplat till författarnas avgränsning. Det är viktigt att ha i åtanke att en sökmotor visar endast en bråkdel av allt som finns på internet (Bryman 2011). Detta innebär att det kan utgöra ett skevt urval av webbsajter om man endast använder sig av en sökmotor (a.a.).

Att använda sig av webbsidor som källa till data har både sin för-och nackdelar. Fördelen med att ha internet som källa till data är att informationen på internet ständigt ökar då internetanvändning ökar i samhället (Bryman 2011). Nackdelarna med att använda webbsidor som källor till data är att webbsidor på internet ständigt förändras (a.a.). Nya webbsidor kan uppkomma medan andra webbsidor kan försvinna. Det innebär att en studie som har webbsidor som källa till data kan ha baserat sitt resultat på webbsidor som inte är tillgängliga efter att datamaterialet samlades in för studien (a.a.). Författarna är medvetna om att de webbsidor som har använts kan försvinna från sökmotorerna samt att olika

under datainsamlingen då vissa hemsidor ökade eller minskade i antalet annonser i Malmö. Vilket enligt Bryman (2011) är en av nackdelarna med att använda webbsidor som källa till data. Författarna undvek detta genom att föra in den information författarna hämtade från annonserna i en tabell. Detta för att undvika att samma annons används fler än en gång i lägesbilden.

Det finns även andra metodologiska hinder och utmaningar som författarna stött på under identifiering av lägesbilden samt genom att använda webbsidor som källa till data. Dessa hinder och utmaningar är dubbletter av annonser eller att en individ oftast har flera olika konton på samma sida. Ett viktigt metodologiskt hinder som författarna har reflekterat över är att individer som har en annons på de olika hemsidorna inte alltid har rätt information vilket innebär att författarna tar del av felaktig information. Dock går inte detta att fastställa då författarna inte vet om det är felaktig information eller inte. Informationen på annonserna kan innebära att individerna skriver in fel ålder, stad eller ursprung.

11.2.2. Digital enkät

För att kunna identifiera vilka bakgrundsfaktorer som motiverar individer till att sälja sexuella tjänster via internet valde författarna att undersöka detta genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har själva fått välja mellan att genomföra intervjun via telefon eller genom en digital enkät. De metodologiska hinder och utmaningar som kan uppstå vid semistrukturerade telefonintervjuer kommer att redovisas längre fram i texten, under rubriken: _{​11.2.3. Telefonintervju. ​Nedan presenteras de metodologiska hinder och} utmaningar som författarna stött på när det gäller den digitala enkäten.

För att få tag på respondenter skickade författarna ut sitt introduktionsbrev till individer som annonserat sexuella tjänster. Totalt skickades introduktionsbrevet till 172 annonsörer på sju olika sidor där filterfunktionen för städer användes och annonser i Malmö valdes ut. Den största utmaningen i början var att författarna inte fick några svar på den digitala enkäten. Efter en kort period fick författarna in totalt tre svar på den digitala enkäten. Efter att introduktionsbrevet skickats ut till individer som säljer sexuella tjänster i Malmö tog författarna kontakt med den ideella organisationen #intedinhora som länkade författarnas digitala enkät i deras forum. Detta resulterade i att författarna fick in fler svar. Dock är detta ett metodologiskt hinder då författarna inte kan fastslå huruvida svaren på enkäten kommit in från forumet eller genom att författarna skickat ut sitt introduktionsbrev. Författarna kan inte heller vara säkra på huruvida Malmö är respondenternas fysiska plats eller om de endast har en annons som respondenterna valt att ge den geografiska platsen Malmö. Ett exempel på detta är respondent C som bor i Ukraina men har en annons i Malmö. Dock anser författarna att respondenterna fysiska plats inte var relevant då syftet var att undersöka de bakgrundsfaktorer som motiverar individer till att sälja sexuella tjänster via internet.

En annan utmaning vid rekryteringsprocessen var att majoriteten av alla annonser var skrivna på engelska. Författarna kunde dock inte fastställa om det var ett strategiskt val av annonsörerna att skriva på engelska för att nå ut till fler köpare eller om individens endast kunde engelska. För att nå ut till fler respondenter valde författarna att översätta den digitala enkäten samt introduktionsbrevet till engelska (se bilaga 7). Efter att båda delarna översatts skickades det ut till ytterligare 73 annonsörer som hade annonserat på engelska. Detta resulterade i att författarna fick in ett svar på engelska som översattes till svenska i

att översättning från engelska till svenska kan bli fel. Dock har två av författarna varit utbytesstudenter i Australien vilket har bidragit till goda språkkunskaper i engelska. En fördel med att använda sig av kvalitativ forskning med personliga intervjuer online som författarna gjort i denna studie är att enkätsvaren är mer genomtänkta (Bryman 2011). Detta eftersom respondenten har mer tid på sig att kunna fundera över svaret som denne skriver (a.a.). Det finns dock nackdelar med att använda sig av denna typen av metod. En av nackdelarna är att man går miste om den personliga kontakten, alltså relationen mellan respondenten och intervjuare (a.a.). Det blir även svårt för intervjuaren att kunna ställa följdfrågor när det kommer till digitala enkäter (Bryman 2011). Vilket gör det svårt att kunna påverka intervjun med tanke på avståndet mellan respondent och intervjuare (a.a.). Ännu en nackdel är att intervjuarens inbjudan till en länk för en digital enkät kan uppfattas som skräppost och därmed väljer vissa att radera meddelandet och avstå från att besvara den digitala enkäten (a.a.).

11.2.3. Telefonintervju

När författarna skickade ut sitt introduktionsbrev i rekryteringsprocessen fick

respondenterna ett val. Respondenterna fick själva välja mellan att delta i en telefonintervju eller svara på författarnas digitala enkät. En av de åtta respondenterna valde att delta i en telefonintervju. Kontakten mellan författarna och respondenten hölls via sms samt genom meddelandefunktionen i en av de sju eskort-hemsidorna. En utmaning som författarna stötte på var att hitta ett lämpligt tillfälle för en telefonintervju då respondenten själv fick välja dag och tid.

Som tidigare nämnts är en fördel med digitala enkäter är mer genomtänkta svar då

respondenterna har tid att fundera över sina svar (Bryman 2011). Dock går spontaniteten i svaren om intet vid en digital enkät. Detta är inte fallet vid en telefonintervju. Eftersom respondenten inte har lika mycket tid att tänka över sina svar så blir svaren mer spontana vilket både kan vara en fördel och en nackdel (a.a.). En stor fördel med att genomföra telefonintervjuer är att intervjuaren kan ställa följdfrågor (a.a.).

En annan utmaning för författarna var att de inte kunde se gester eller miner när frågorna ställs till respondenten samt att vid några tillfällen under intervjun stannade både

respondenten och intervjuarna upp och väntande på att den andra skulle säga något. Detta hade kunnat undvikas ifall författarna valt att intervjua genom ett personligt möte. Bryman (2011) nämner att det finns både för-och nackdelar med telefonintervjuer. En nackdel med telefonintervjuer är att det kan uppstå tekniska problem vilket kan vara dålig ljudkvalitet eller att samtal bryts. Dock hände inte detta under denna intervju. Bryman (2011) nämner att fördelarna med en telefonintervju är att de är kostnads- och tidseffektiva. Vidare skriver Bryman (2011) att felkällor kan undvikas vid en telefonintervju. Detta innebär att eftersom respondenten inter möter intervjuaren ansikte mot ansikte minskar risken för att

respondenten svarar på ett sätt som denne tror att intervjuaren uppskattar.

11.2.4. Validitet

I avsnitt _{​7.0 Uppsatsens trovärdighet​ under validitet uppmärksammade författarna ett} eventuellt problem gällande studiens validitet. Detta berörde respondenterna och deras syn på sin egen situation. Studien ämnar att undersöka vilka faktorer som influerat samt motiverat respondenterna att börja sälja sexuella tjänster. Med tanke på studiens etiskt

känsliga karaktär finns det risk för respondenterna att inte vilja öppna upp sig om eventuell problematik utan istället väljer att romantisera sin annonsering samt vilken funktion den fyller för respondenten. Detta hade påverkat studiens validitet genom att den eventuellt istället undersöka respondenternas syn på sin egen situation snarare än faktiska

bakgrundsfaktorer som influerat respondenterna.

Efter att datainsamlingen nu är slutförd kan författarna konstatera att detta inte har varit ett problem. Respondenterna har varit väldigt ärliga i sina svar och väl medvetna om vilka faktorer som påverkat dem till att ta beslutet att börja samt fortsätta sälja sexuella tjänster. Respondenterna har kunnat uppge ett flertal faktorer under deras liv som påverkat dem samt kunnat uppge vilka faktorer som fått de att agera annorlunda ifall det varit på ett annat sätt.

11.2.5. Reliabilitet

Ett problem gällande studiens reliabilitet berör internets inverkan på test-re-test. Detta genom att webbsidor ständigt kan förändras, försvinna samt tillkomma (Bryman 2011). Genom att denna studie bland annat har datamaterial baserat på webbsidor sänker

reliabiliteten då materialet eventuellt inte är giltigt efter publicering. Författarna är medvetna om det men anser också att den aktuella lägesbilden kan användas som referensram för framtida forskning. Utförs en liknande studie i framtiden gällande lägesbild i Malmö kan resultaten jämföras för att se eventuell utveckling.

11.2.6. Generaliserbarhet

Denna studie är baserad på kvalitativa forskningsresultat där datamaterialet inhämtats från sju digitala enkäter samt en telefonintervju. Enligt Bryman (2011) är ett sådant litet urval inte representativt för en större population. Datamaterialet är baserad på respondenternas personliga erfarenheter, tankar och livshändelser. Bryman (2011) säger att sådant material är omöjligt att generalisera till andra miljöer än den som respondenten själv befann sig.

Däremot

går det att generalisera till relevanta teorier (a.a.).

De teman som identifierades utifrån tidigare studier var internet som plattform, kroppar som objekt, psykisk ohälsa samt pengar, traumatiska händelser och självhat som motivation. En generalisering av denna studies resultat kopplat tidigare studier går däremot att genomföra med tanke på de gemensamma teman som identifierats. Enligt Bryman (2011) går det även att generalisera till relevanta teorier vilket även det har genomförts.

11.2.7. Forskareffekt

Författarna upplever inte att några problem har uppstått under studiens gång gällande

forskareffekt. Hade studien använt sig av en annan metod hade det det möjligtvis resulterat i annat utfall. Då studien är baserad på digitala enkäter samt en telefonintervju anser sig författarna ha väldigt låg inverkan på respondenterna. På så sätt är maktdimension eller könstillhörighet inte relevant för studien då respondenter och intervjuare inte träffas i verkligheten. Möjligtvis kan författarnas val av att gå ut med namn skapa förtroende för respondenterna. Det kan få kvinnliga respondenter att känna en trygghet i att öppna upp sig då de vet att det är kvinnor som kommer läsa deras historier. Detta kan eventuellt vara en

anledning till att majoriteten av respondenten är kvinnor samt varför inga män ville delta i en telefonintervju.

I den här studien har sju respondenter uppgett sina svar i textformat till den digitala enkäten. Detta ställer krav på författarna i form av forskareffekt då författarna är en del av

kunskapsprocessen (Malterud 2014). Malterud (2014) belyser innebörden av förförståelse vilket syftar till den individuella förståelse forskaren har med sig. Ens förförståelse baseras på tidigare erfarenheter och kommer automatiskt att påverka hur individen tolkar information (a.a.). Författarna är medvetna om att deras individuella bakgrunder kan påverka hur de ser på samt tolkar datamaterialet. Av denna anledning har författarna valt att inkludera ett antal citat i resultatdelen för att ge ett exakt återgivande av vad respondenterna har sagt. Detta för att undvika eventuella tolkningsfel ifall författarna ska återge respondenternas information i andra ord. Lägesbilden är baserad på kvantitativ data som inte ställer krav på

tolkningsförmåga. Här har enbart information samlas in systematiskt och förts in i en tabell.

I avsnitt 7.0. presenteras författarnas förförståelse gällande att ingen djupare kunskap förekommer inom ämnet mer än att samtliga författare är studenter vid

kriminologiprogrammet. Före arbetets start hade författarna olika förväntningar på arbetet. Författarna anser nu i efterhand att det var givande för författarna att de tidigt förde en diskussion gällande sina förväntningar på arbetet. Detta gjorde att samtliga författare hade ett öppet sinne inför genomförande samt tolkning av resultat.