”JAG ÄR ÖVERTYGAD OM ATT
INTERNET VAR EN DEL AV ATT
JAG HAMNADE I JUST
PROSTITUTION”
EN STUDIE OM AKTUELL LÄGESBILD I MALMÖ
SAMT MOTIVATION TILL ATT SÄLJA SEXUELLA
TJÄNSTER MED INTERNET SOM PLATTFORM
CARMEN DINKHA
JOHANNA SVENSSON
VENDELA WENDT
Examensarbete i Kriminologi Malmö Universitet 61-90 hp Hälsa och samhälle Kriminologiprogrammet 205 06 Malmö Juni 2019
”JAG ÄR ÖVERTYGAD OM ATT
INTERNET VAR EN DEL AV ATT JAG
HAMNADE I JUST PROSTITUTION”
EN STUDIE OM AKTUELL LÄGESBILD I MALMÖ
SAMT MOTIVATION TILL ATT SÄLJA SEXUELLA
TJÄNSTER MED INTERNET SOM PLATTFORM
CARMEN DINKHA, JOHANNA SVENSSON &
VENDELA WENDT
Dinkha, C., Svensson, J., Wendt, V. ”Jag är övertygad om att internet var en del av att jag hamnade i just prostitution”. En studie om aktuell lägesbild i Malmö samt motivation till att sälja sexuella tjänster med internet som plattform. Examensarbete i Kriminologi 15
högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för
kriminologi, 2019.
Syftet med studien var att identifiera en lägesbild i Malmö samt undersöka vilka
bakgrundsfaktorer som motiverar individer till att sälja sexuella tjänster via internet. Studien berör även metodologiska hinder som finns vid studerandet av individer som säljer sexuella tjänster via internet. Genom sju digitala enkäter och en telefonintervju samlades materialet in för att kunna undersöka bakgrundsfaktorer. Resultaten har analyserats utifrån tidigare studier samt tre olika kriminologiska teorier. För att kunna identifiera en lägesbild sammanställdes 609 eskortannonser utifrån kriterierna; ålder, kön, outcalls och incalls. Resultaten av lägesbilden visar att majoriteten som säljer sexuella tjänster via internet är kvinnor där medelåldern är 28,8 år. Resultaten av studien indikerar att majoriteten av individerna i studien börjar sälja sexuella tjänster via internet på grund av psykisk ohälsa, självskadebeteende och att sälja sexuella tjänster ofta är ett sätt att återta kontroll. En annan faktor respondenterna beskrivit som en anledning till att de säljer sexuella tjänster är problematisk uppväxt där föräldrar inte varit närvarande, haft instabil ekonomi, bråkigt hemma och ingen bra relation till föräldrarna. Majoriteten av respondenterna hade även blivit utsatta för någon form av övergrepp. Pengar var även en viktig faktor för majoriteten av respondenterna som en anledning till varför de säljer sexuella tjänster via internet. Svårigheter med studien har varit att få tag på respondenter som varit villiga att delta i en telefonintervju eller en digital enkät. Studien avslutas med en diskussion om metodologiska hinder.
Nyckelord: Bakgrundsfaktorer, eskort, internet, lägesbild, motivation, prostitution, sexuella tjänster.
”I AM CONVINCED THAT INTERNET WAS
A PART OF WHY I ENDED UP IN
PROSTITUTION”
A STUDY ABOUT THE CURRENT SITUATION IN
MALMÖ AND THE MOTIVATION TO SELL SEXUAL
SERVICES WITH INTERNET AS A PLATFORM
CARMEN DINKHA, JOHANNA SVENSSON &
VENDELA WENDT
Dinkha, C., Svensson, J., Wendt, V. ”I am convinced that internet was a part of why I ended up in prostitution”. A study about the current situation in Malmö and the motivation to sell sexual services with internet as a platform. Degree project in Criminology 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2019. The purpose of this study is to identify the current situation in Malmö and to examine the factors that motivates individuals to start selling sexual services on the internet. The study also investigates the methodological barriers that exist when studying individuals selling sexual services on the internet. With seven digital surveys and one phone interview material was collected to examine factors behind prostitution. The results have been analysed by existing research and three criminological theories. To be able to identify the current situation in Malmö 609 escort ads were compiled based on four criteria; age, gender, outcalls and incalls. The results showed that the majority of the individuals selling sexual services were women and the average age were 28,8 years. The results of the study showed that the majority of the individuals started selling sexual services through the internet because of mental illness, self harm and selling sexual services gave them a way to reclaim control. Another factor the respondents said was a reason for selling sexual services was bad conditions growing up, absent parents, bad finances and a bad relationship with the parents. The majority of the respondents had also been victims of assault. Money was also an important factor for the respondents motivation to start selling sexual services. The
difficulty with the study have been to get respondents to participate in the digital survey or a phone interview. Lastly this study discusses identified methodological barriers.
Keywords: Background factors, escort, internet, current situation, motivation, prostitution, sexuella services.
Förord
Vi vill rikta ett varmt tack till de intervjupersoner som har delat med sig av sina berättelser och erfarenheter. Tack vare er blev vår uppsats möjlig att genomföra och resultatet
innehållsrikt. Vi vill även tacka kommunpolis Pierre Douhan som har bidragit med hjälp och värdefull information samt tack för att vi fått chansen att genomföra detta uppdrag.
Vi vill också tacka vår handledare Simon Wallengren för all vägledning under arbetets gång. Vi uppskattar alla råd vi ha fått av Simon vilket har bidragit till att genomförandet av denna studie har underlättats. Slutligen vill vi även tacka vår kontaktperson på Evonhuset i Malmö som har bistått och bidragit med hjälp till arbetet.
Malmö, Juni 2019.
Carmen Dinkha, Johanna Svensson & Vendela Wendt
Innehållsförteckning
1.0. INLEDNING 7 1.1. Syfte 8 1.2. Frågeställningar 8 1.3. Förtydligande 8 2.0. CENTRALA BEGREPP 9 3.0. TIDIGARE FORSKNING 10
3.1. Prostitution och politik 10 3.2. Kultur samt språk för annonser online 11 3.3. Internet som plattform 12 3.4. Faktorer för processen in och ut ur prostitution 13
3.5. Sammanfattning 14
4.0. TEORIANKNYTNING 15
4.1. Rational choice 16
4.2. Sociala bandteorin 16 4.3. Informell social kontroll 18 4.4. Hur teorierna kommer att användas 19
5.0. METOD 20
5.1. Lägesbild 20
5.2. Semistrukturerade telefonintervjuer 20
5.3. Digital enkät 21
5.3.1. Urval 21
5.4. Intervju med relevant yrkesperson 22 5.5. Insamling av material 22 5.6. Analysmetod 22 6.0. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 22 6.1. Rekrytering av respondenter 22 6.2. Tillvägagångssätt för lägesbilden 23 7.0. UPPSATSENS TROVÄRDIGHET 24 7.1. Validitet 24 7.2. Reliabilitet 24 7.3. Generaliserbarhet 25 7.4. Forskareffekt och förförståelse 25
8.1. Informationskravet 27
8.2. Samtyckeskravet 27
8.3. Konfidentialitetskravet 27 8.4. Nyttjandekravet 27 8.5. Andra etiska övervägande 28
8.5.1. Etiska ställningstagande för författarna 28
9.0. RESULTAT 29 9.1. Lägesbild 29 9.2. Presentation av respondenter 31 9.3. Digital enkät 32 9.3.1. Teman 32 9.3.2. Problematisk uppväxt 33 9.3.3. Psykisk ohälsa 33 9.3.4. Motivation 34 9.3.5. Funktion av sexköp 36
9.3.6. Internet som plattform 37
9.4. Telefonintervju 38
9.5. Intervju med relevant yrkesperson 39
10.0. ANALYS 40
10.1. Analys utifrån tidigare studier 41 10.2. Analys utifrån rational choice 41 10.3. Analys utifrån teorin om sociala band 43 10.4. Analys utifrån informell social kontroll 44
11.0. DISKUSSION 45 11.1. Resultatdiskussion 45 11.2. Metodologiska hinder 47 11.2.1. Lägesbild 47 11.2.2. Digital enkät 48 11.2.3. Telefonintervju 49 11.2.4. Validitet 49 11.2.5. Reliabilitet 50 11.2.6. Generaliserbarhet 50 11.2.7. Forskareffekt 50
11.3. Forskningens relevans och hur den kan användas 51
12.0. SLUTSATS 52
13.0. REFERENSER 54
1.0. INLEDNING
Köp av sexuella tjänster har förekommit i olika utsträckningar, under olika tidsperioder i flera samhällen över flera generationer samt kulturer (Geymonat 2016). Författaren Geymonat (2016) konstaterar att utbud och efterfrågan av sexuella tjänster existerar där människor existerar och är ett ämne som ofta skapat politisk debatt. I sin bok Köpa och sälja sex argumenterar Geymonat för att prostitution även kan ses som världens äldsta yrke (Geymonat 2016).
Två kartläggningar som genomförts av länsstyrelsen i samarbete med Socialstyrelsen visar att en central betydelse för prostitution är internet (Länsstyrelsen 2015). För att kunna mäta prostitutionens omfattning på internet analyseras antalet eskortannonser (a.a.).
Kartläggningarna visar att antalet annonser som handlar om att män köper sexuella tjänster av kvinnor ökat från 304 till 6965 annonser under de senaste åtta åren (a.a.). Det är dock viktigt att poängtera att kartläggningar som berör uppskattningar av antalet eskortannonser innebär metodologiska utmaningar. Det kan till exempel handla om en sexsäljare oftast har flera annonser på samma sida, dubbletter av annonser, inaktiva konton/annonser samt att sexsäljaren skrivit felaktig information (Länsstyrelsen 2015). Utifrån dessa metodologiska hinder kan det alltså inte konstateras att antalet individer som lägger ut eskortannonser har ökat dock har informationsflödet och tillgängligheten på sexuella tjänster ökat
(Länsstyrelsen 2015).
I en rapport av Polismyndigheten (2016) presenteras olika eskortsidor där flera annonser lagts ut som handlar om kvinnor som säljer sexuella tjänster. En köpare kan ta kontakt med säljaren genom att skicka sms, e-post eller ringa för att kunna planera plats och tid för den sexuella tjänsten (Polismyndigheten 2016). På eskort-annonserna står även priset för de olika tjänsterna som säljaren erbjuder samt att köparen har en möjlighet att välja mellan att säljaren kommer hem till köparen (incall) eller om köparen träffar säljaren utanför sitt hem exempelvis ett hotellrum (outcall) (a.a.). I polismyndighetens rapport står det att flera av de webbsidor där eskort-annonserna lagts ut inte har kunnat stängas ner på grund av juridiska skäl eftersom webbsidorna inte har kunnat kopplas till en svensk server (Polismyndigheten 2018). I rapporten listas 12 olika webbsidor som erbjuder sexuella tjänster/eskorter samt det land som webbservern är lokaliserad (a.a.). Ingen av sidorna har en webbserver som är lokaliserad i Sverige. Webbservern är lokaliserad i länder såsom Tyskland, Nederländerna och USA (a.a.).
Tidigare forskning kring vad som driver individer in i prostitution inriktade sig på
individuella faktorer såsom känslomässiga störningar samt förvirring kring individens egna sexuella identitet (Cusick 2002). Idag fokuserar forskningen alltmer på faktorer av
kontextuella och sociala slag (a.a.) Det återfinns idag fler olika sociala problem bakom motivationen till att börja prostituera sig. Dessa sociala problem kan handla om till exempel konflikter, övergrepp, bristande omsorg samt dysfunktionella familjemönster (a.a.). En stor drivande kraft är den ekonomiska vinningen, där individer som säljer sexuella tjänster ser det som en snabb och tillfällig lösning på akuta problem (a.a.).
Baserat på tidigare studier har författarna identifierat en kunskapslucka när det kommer till forskning om prostitution på internet. Enligt brottsförebyggande rådet (2011) har
anmälningar gällande prostitution i Sverige ökat drastiskt de senaste åren. Huruvida det beror på ökade resurser hos polisen eller en faktisk ökning är oklart (Brå 2011). Forskning har dock konstaterat att gatuprostitutionen minskat och istället har utbudet ökat via internet (a.a.). Med tanke på teknologins framfart i samhället under 2000-talet i form av forum, appar, dejtingsidor, sociala medier mm (Brå 2011) ämnar studien att undersöka internets roll för sexuella tjänster. Huruvida individens motivation till att sälja sexuella tjänster har
influerats av tillgängligheten via internet.
1.1. Syfte
Syftet med studien är att identifiera en lägesbild i Malmö samt undersöka vilka
bakgrundsfaktorer som motiverar individer att sälja sexuella tjänster via internet. Studien berör även metodologiska hinder och utmaningar som finns vid studerande av individer som säljer sexuella tjänster via internet.
1.2. Frågeställningar
Studien har följande frågeställningar;
● Hur ser lägesbilden ut över sexuella tjänster via internet i Malmö?
● Vilka faktorer påverkar individers motivation till att sälja sexuella tjänster samt vilken inverkan har internet som plattform på det beslutet?
● Vilka metodologiska hinder finns vid studerandet av individer som säljer sexuella tjänster via internet?
1.3. Förtydligande
För att förtydliga uppsatsens syfte och metod kommer här en beskrivning av författarnas användning av termerna eskort-annonser samt sexuella tjänster. Termerna eskort samt sexuella tjänster har två olika definitioner och presenteras längre ned under rubriken
Centrala begrepp, trots detta kommer de att likställas i den här studien.
Den här uppsatsen har som syfte att kartlägga hur utbudet av annonser som säljer sexuella tjänster i Malmö ser ut. Detta kommer att göras via en lägesbild där ett antal hemsidor kommer att analyseras. Dessa hemsidor har hittats genom att söka på internet efter “eskort Malmö”. De aktuella hemsidor som använts för rekrytering av respondenter samt för att inhämta information till lägesbilden beskrivs som hemsidor för eskorter. Syftet med hemsidan är att privatpersoner kan lägga ut annonser där de erbjuder sexuella tjänster samt umgänge. Det som undersöks på webbsidorna är hur många annonser som finns som erbjuder sexuella tjänster, åldern på individen som har annonsen, kön och utbudet av outcalls och incalls. Av de annonser som sammanställts i den här studien har ingen annons enbart erbjudit eskort-umgänge, utan varje annons har erbjudit flera tjänster som innefattar såväl umgänge som sexuella handlingar. (Se bilaga 1 för exempel på hur en annons kan se ut).
2.0. CENTRALA BEGREPP
Prostitution
Prostitution är när minst två parter köper och säljer sexuella tjänster mot ersättning (NE u.å a). Vanligtvis är ersättningen i form utav pengar men kan även bestå utav husrum, droger eller materiella saker (a.a.). I Sverige är det tillåtet att sälja sex men det är olagligt att köpa (a.a.). Både kvinnor, män och transpersoner kan sälja och köpa sex, det är inte begränsat till ett visst kön även om det störst andelen av de personer som säljer sex är kvinnor (a.a.). Det förekommer olika former av prostitution, virtuell prostitution är när aktörer säljer och köper sex via webbkamera och de möts inte fysiskt (a.a.). Gatuprostitution betyder att aktörerna möts på en fysisk plats i en offentlig miljö (a.a.). Internetprostitution betyder att de olika aktörerna tar kontakt med varandra via olika webbsidor och sedan möts fysiskt (a.a.).
Eskortservice
Eskort eller eskortservice innebär att en person är sällskap till en annan person mot ersättning (NE u.å b). Ersättning kan bestå av droger, saker eller pengar vilket är den vanligaste formen av ersättning (a.a.). Eskort behöver inte per definition innebära sexuella tjänster (a.a.).
Outcalls
När en individ som säljer sexuella tjänster möter upp personen som ska köpa hemma hos hen, på ett hotell, i en bil eller på annan plats (Jones 2015).
Incalls
När de sexuella tjänsterna sker hemma hos personen som säljer (Jones 2015).
Sexuella tjänster.
Sexuella tjänster innefattar sexuella handlingar såsom samlag eller annat sexuellt umgänge. Begreppet innebär att betala någon i syfte att bli sexuellt tillfredsställd, oavsett hur denna sexuella tillfredsställelse sker (Geymonat 2016).
Sexköpslagen
Den 1 januari 1999 infördes den nya sexköpslagen i Sverige, lagen var den första i världen att kriminalisera köp av sexuella tjänster men inte försäljningen av dem (Skarhed 2010). Kriminaliseringen av köp av sexuella tjänster infördes då det ansågs vara nödvändigt att bekämpa prostitutionen i samhället (a.a.). Syftet med lagen var att den skulle vara riktad mot den efterfrågan av sexuella tjänster som finns och inte individerna som säljer (a.a.).
Regeringen ansåg att prostitution var ett samhällsproblem som kunde medföra skador på både individer och samhället. Det fanns en stor risk att individen som prostituerade sig levde i en svår social situation och att annan brottslighet förekom i samband med prostitution (a.a.).
Beslutet att inte kriminalisera säljandet av sexuell tjänster grundade sig i att regeringen ansåg att det inte var rimligt att kriminalisera de som prostituerar sig då de ofta är i en mer
utsatt position (Skarhed 2010). Syftet var även att motivera de individer som säljer sexuella tjänster att söka hjälp och ta sig ur prostitutionen, att kriminalisera säljandet av sexuella tjänster hade försvårat detta då de hade riskerat påföljder av den verksamhet de bedrev med prostitution (a.a.). Brottet köp av sexuell tjänst regleras i 6 kap. 11 § Brottsbalken. Lagen säger att den som betalar för en tillfällig sexuell förbindelse döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst ett år (Skarhed 2010).
3.0. TIDIGARE FORSKNING
Under detta avsnitt presenteras tidigare forskning för studiens ämne. Studierna är presenterade i tematisk ordning där den första berör prostitution och politik, den nästkommande kulturen samt språket för annonser online för sexuella tjänster, de två följande berör internet som plattform och de två sista studierna berör processen in och ut ur prostitution. Med tanke på studiens etiskt känsliga karaktär har författarna valt att under varje tema presentera studierna en efter en. Detta för att läsaren ska få en inblick i studiens metod samt resultat och själva kunna avgöra relevansens för studiens tidigare forskning. I det avslutande avsnittet under tidigare forskning kommer en sammanfattning presenteras över likheter och skillnader mellan studierna.
3.1. Prostitution och politik
Matthews (2008) diskuterar prostitution ur ett politiskt perspektiv i sin bok Prostitution,
Politics & Policy. Författaren beskriver hur prostitution blivit en aktuell och
uppmärksammad fråga det senaste decenniet samt hur synen på kvinnliga prostituerade har problematiserats. Författaren beskriver även två intressanta politiska perspektiv och deras syn på prostitution. Matthews (2008) beskriver hur regeringar i olika delar av världen har valt att angripa prostitution samt vilka strategier som utvecklats (a.a.). Debatten frontas av två synsätt på hur problemet bör angripas politiskt; liberalt samt konservativt (a.a.). Det politiska angreppssättet som präglas av ett liberalt synsätt där man vill avkriminalisera, humanisera samt normalisera har fått stor kritik (a.a.). På andra sidan debatten står de konservativa som väldigt radikalt hävdar att prostitution bör avskaffas (a.a.).
Utifrån dessa två synsätt diskuterar Matthews (2008) internationell litteratur samt befintliga former av lagstiftning. Författarens slutsats är att angripa prostitution utifrån radikal realism, ett angreppssätt som är irreducibel mot någon av dessa två ståndpunkter.
Ytterligare en studie som berör ämnet prostitution och politik är Skilbrei & Holmströms (2011) studie Is there a Nordic prostitution regime?. I studien diskuterar författarna utvecklingen av politik gällande prostitution i de nordiska länderna. De har fokuserat på Sverige som är det land som traditionellt sett var först med att den radikala modell som kriminaliserar sexköparare - och inte säljare. Detta har dragit till sig stor internationell uppmärksamhet och framförallt uppmärksammats av radikalfeminister (a.a.). Sveriges sätt att angripa presentation har bemöts av både positiv samt negativ kritik (a.a.). I den här studien diskuterar författarna hur lagstiftningen skiljer sig bland de nordiska länderna och
hur utvecklingen har sett ut de senaste 15 åren (a.a.). De länder som följt Sveriges spår är Norge och Island (a.a.). I Finland har man valt att angripa prostitution genom att
kriminalisera sexköp av individer som är offer för människohandel (a.a.). Författarna
argumenterar för vikten av att förståelsen för lagar om prostitution i ljuset av hur prostitution hanteras som ett socialt problem samt hur de definieras i respektive land (Skilbrei &
Holmström 2011).
Författarna belyser skillnader i hur prostitutionpolitiken i de nordiska länderna samt omvärlden argumenteras för samt vilken funktion de fyller (Skilbrei & Holmström 2011). Omvärlden tenderar att hänvisa till aktuella debatter gällande utvecklingen gällande
prostitution (a.a.) Medan de nordiska ländernas lagstiftning bygger på en vilja om att ändra attityder gällande sexualitet och kön (a.a.). Författarna beskriver även de senaste
förändringarna i politik genom ideologisk utveckling (a.a.). De argumenterar för att liknande system inom de nordiska länderna inte nödvändigtvis innebär en konsekvent strategi, utan att nationell politik uppstår ur empiriska sammanhang i kombination med sociala insatser (a.a.).
3.2. Kultur samt språk för annonser online
Författaren Burghart (2018) har genomfört en studie där han analyserat fyra hemsidor i England där eskorttjänster har annonserats. Syftet med studien var att undersöka hur kulturen ser ut gällande försäljningen av sexuella tjänster online (a.a.). Burghart har valt att fokusera på hur individerna presenterar och framställer sig själva och de sexuella och erotiska tjänster som erbjuds i sina annonser (a.a.). Centralt i forskningen var att analysera det språk som använts för att få en förståelse för hur eskorten och kunden har definierat sitt förhållande med hänsyn till de bägge parters kön, sexualitet och sociala status (a.a.). Hemsidorna analyserades separat och språket i annonserna delades in i olika kategorier utifrån ett antal variabler: Romantik, kroppen, undergiven, förhållande, säkerhet och sofistikerad (a.a.).
I nio av tio fall där kvinnliga eskorter sökte manliga kunder formulerade sig eskorterna på ett romantiskt sätt (Burghart 2018). Detta genom att framställa samt beskriva sig själv som sensuell, romantisk samt flirtig, men endast väldigt fåordigt. Medan manliga eskorter som sökte kvinnliga kunder hänvisade till romantiska sidor mer uttryckligt och tydligt. Detta genom förslag till romantiska upplevelser på ett heteronormativt sätt där mannen framställde sig själv som ridderlig (a.a.). Med uttryck såsom ”säker ung man med en romantisk och
passionerad sida”, och har ”mycket speciella kvaliteter” (Burghart 2018 s. 323-324)
Bekymmer angående säkerhet var inte särskilt utbrett i annonserna (Burghart 2018). Riskhanteringsstrategier nämns sällan i formuleringen av deras online eskort annonsering. Bekymmer i annonser där kvinnor söker män i relation till säkerheten involverade eskorten självbevarande genom att uttrycka begränsningar gällande kroppsdelar samt tjänster som erbjuds (a.a.). Trots detta uppgav ingen av eskorterna uttryckligen att de inte skulle engagera sig i en viss sexuell handling. Tvärtom var det mer förekommande att eskorterna
annonserade ut att de ställde upp på det mesta (a.a.). I studien har Burghart (2018) presenterat alla olika variabler var för sig. Generellt användes ett uppmanande och öppet språk som antydde att eskorterna var öppna för nya förslag och inte sa nej till mycket. Kropparna objektifieras i de flesta annonser och i ungefär hälften av annonserna uttryckte eskorterna krav på sofistikation (a.a.).
Studien konstaterade att användningen av teknik och internet som plattform för att
marknadsföra sexuella tjänster och intressen har nu blivit allmänt erkänd (Burghart 2018). Internet och dess tillgänglighet för kommunikation har skapat ett utrymme där allmänheten och eskorter är fria att annonsera sexuella tjänster och experimentera med sexualitet och fantasier (a.a.). Ett brett spektrum erbjöds online som både fokuserade på romantik,
långvarig kontakt, sexuellt umgänge i utbyte mot presenter etc. Erotik och positiv inställning till det mesta lyfts fram i majoriteten av annonserna (a.a.).
3.3. Internet som plattform
Internet har hjälpt till att främja sexhandeln genom att skapa en självstyrd plattform där individer kan marknadsföra sig själva och sina tjänster på ett sätt som inte var möjligt tidigare (Jones 2015). Internet har transformerat den marknad av sexuella tjänster som finns i dagens samhälle (a.a.). Säljare av sexuella tjänster kan använda sig av internet för att marknadsföra sina tjänster och sedan boka in outcalls eller incalls (a.a.). Outcalls och incalls hänvisar till om säljaren av de sexuella tjänsterna möter klienten hemma hos sig vilket är ett incall och vid ett outcall möts de på ett hotell eller hemma hos klienten (a.a.). Då säljare av sexuella tjänster kan marknadsföra sig på många olika webbplatser samtidigt kan de nå många fler köpare än vad de kunde nå inom t.ex gatuprostitution (a.a.). Internet har även bidragit till att säljare kan granska de potentiella köparna innan de bestämmer möte (a.a.). Jones (2015) beskriver detta som en positiv effekt av att sexhandeln har flyttat till internet då det kan resultera i att säkerheten ökar för de som säljer sexuella tjänster.
Att sälja sexuella tjänster via internet kan fortfarande medföra risker. Jones (2015) skriver att bara för att internet förser säljaren med förmågan att kunna granska köparen betyder inte det att de inte kan utsättas för våld, trakasserier eller hot. Det är svårt att säga om internet har gjort det säkrare för individer att sälja sexuella tjänster eller om samma risker kvarstår, brott som kan ske över internet som bedrägeri, trakasserier och stalking finns kvar även om säljare kan granska köpare (a.a.).
Ytterligare en studie som berör internet som plattform är studien Online sexual activity
experiences among college students: A four-country comparison. Författarna Döring,
Daneback, Shaughnessy, Grov & Byers (2017) har genomfört en studie där de jämfört fyra länder med varandra. De ville undersöka och jämföra kvinnliga samt manliga studenters erfarenheter gällande sexuella tjänster online i Kanada, Tyskland, Sverige och USA (a.a.). Syftet var att undersöka deras erfarenheter ur ett livstidsperspektiv gällande prevalens och frekvens av sex typer av sexuella online-aktiviteter (a.a.). Dessa aktiviteter är: sexuell information, sexuell representation, sexuella kontakter, sexuella minoritetsgrupper, sexuella produkter samt sexarbete (Döring m.fl 2017).
De valde denna urvalsgrupp eftersom studenterna tillhör en generation som vuxit upp med internet och är en del av den globala ungdomskulturen gällande teknik och internet (a.a.). Alla länder tillhör även västvärlden med liknande välfärd (a.a.).
I studien har totalt 2690 personer deltagit där medelåldern var 24,65 år och 53.4% var kvinnor och 46.6% män (Döring m.fl. 2017). Respondenterna rekryterades via ett utvalt universitet i varje land där de fick utföra en enkät online som inkluderade information gällande bakgrundsfaktorer, demografi samt frågor om sexuella online-aktiviteter (a.a.).
Enkäten utfördes år 2012 och respondenterna rekryterades via informationsblad på universiteten, relevanta fakulteter på universiteten kontaktades och lärare informerade studenter på lektionstid, samt mejl som skickades ut via speciella mejllistor (a.a.).
Enligt Döring m.fl. (2017) uppgav de flesta respondenter erfarenheter gällande att få tillgång till information om sex samt sexuella kroppsdelar via webbsökningar (89,8%) samt sexuell underhållning såsom porr (76,5%) (a.a.). Ungefär hälften av respondenterna uppgav att de sökt sexuella produkter (48,5%) samt en minoritet som deltagit i cybersex vilket bland annat innebär att ta på privata delar framför webbkamera (30,8%) (a.a.). En väldigt liten del av respondenterna har betalat för sexuella tjänster online (1,1%) eller mottagit betalning
(0,5%). I allmänhet uppvisade deltagarna relativt sällsynt erfarenhet av alla typer av sexuella aktiviteter online inom de senaste 3 månaderna (a.a.). Män visade både högre prevalens och frekvens av användning av sexuellt stimulerande material online än kvinnor (a.a.).
3.4. Faktorer för processen in och ut ur prostitution
Studien Prostitution: En litteraturstudie om kvinnors egna berättelser gällande processen in och ut ur prostitution är utförd i Sverige av Hjort och Lindblad (2019). Syftet är att
undersöka kvinnors prostitution med fokus på processen in och ut ur prostitution. Som metod har författarna samlat information från fyra böcker innehållande biografiskt material om erfarenheter kopplade till prostitution (a.a.). Tre av böckerna var skrivna om författarnas egna upplevelser och den fjärde boken av två författare som intervjuat kvinnor som
prostituerat sig (Hjort & Lindblad 2019). Den insamlade datan analyserades med tematisk analys. De teoretiska perspektiv och tolkningsramar som användes var genus och stigma (a.a.).
Studien visade att de faktorer som utgjorde de största anledningarna till att man började prostituera sig var ekonomiska, traumatiska händelser samt självhat (Hjort & Lindblad 2019). Författarna påpekar att detta gäller de individer som studien är baserad på och är eventuellt inte relevant för andra individer (a.a.). Processen ur prostitution påverkades av tiden, att man till slut tröttnat, påverkats av relationer samt samhällets bemötande (a.a.). De slutsatser som drogs utifrån denna studie var att det inte är någon särskild personlighetstyp som involverar sig i prostitution, utan det beror på flera samverkande omständigheter. Förebyggande insatser bedömdes även ha en viktig funktion i individernas beslut att börja sälja sig. Hade dessa införts i tid hade en del av personerna inte börjat sälja sexuella tjänster (a.a.). Respondenter uppgav även att det var lättare att sluta med hjälp samt stöd från någon annan, t.ex. en professionell aktör vid en stödorganisation (a.a.).
Cunningham och Kendall (2017) har även utfört en studie som fokuserar på processen in och ut ur prostitution. Deras studie är utförd i Nordamerika och författarna har analyserat sambandet mellan utbildning och kriminellt beteende (a.a.). Studiens datamaterial är baserat på enkät som 700 respondenter har svarat på. Respondent-urvalet var nordamerikanska kvinnliga eskorter som utför illegala prostitutionstjänster (a.a.). Datan för undersökningen samlades in genom en enkät kallad “Survey for Adult Service Providers”. Respondenterna rekryterades via en hemsida och e-mail skickades ut till eskorterna som annonserat (a.a.). Totalt skickades 26 189 emails ut, varav endast 13 333 email blev levererade. På hemsidan ligger annonser sedan 1998 och därför hade författarna räknat med ett stort externt bortfall, antingen p.g.a. falska e-postadresser eller profiler som inte längre är aktiva (a.a.). De variabler som undersöktes i enkäten var utbildning, antal år av prostitution, civilstatus, ifall
respondenterna har ett förhållande, är gifta, har barn etc (Cunningham & Kendall 2017). Även frågor angående ifall de någon gång blivit utsatta eller utnyttjade av en kund (a.a.). Studien visade att en majoritet var kvinnor och att nästan 40% av kvinnorna i urvalet hade slutfört högskolestudier (Cunningham & Kendall 2017). Eskorter med slutförd
högskoleexamen var mindre troliga att vara med många antal klienter en vecka som en eskort utan högskoleexamen. Dock visade enkäten också att eskorter som slutfört högskola erbjuder längre kund-sessioner. De verkar söka efter en längre och mer seriös kundrelation istället för att träffa nya kunder ofta (a.a.).
Författarna drog som slutsats att högskoleutbildade prostituerade har fler möjligheter utanför prostitution och samtidigt står för en större andel av färre obehagliga kunder och farliga situationer i statistiken (Cunningham & Kendall 2017). Detta genom att kombinera sexuella tjänster med icke-sexuella tjänster samt erbjuda en affärsmässig relation där deras
högskoleutbildning kan vara produktiv (a.a.).
3.5. Sammanfattning
Av den presenterade tidigare forskningen är en studie utförd i England, en i Sverige, en i Sverige/Tyskland/USA/Kanada och en i Nordamerika. Alltså föreligger inte samma kontext för varje studie, men länderna liknar varandra när det kommer till teknologi och välfärd. Detta går att diskutera huruvida välfärden skiljer sig mellan länderna. Döring m.fl.har jämfört studenter vid universitet i Sverige, Tyskland, Kanada och USA. De valde denna urvalsgrupp eftersom studenterna tillhör en generation som vuxit upp med internet och är en del av den globala ungdomskulturen gällande teknik och internet (a.a.). Alla länder tillhör även västvärlden med liknande välfärd (a.a.). En viktig skillnad mellan länderna är
sexköpslagarna. I boken Assessing prostitution policies in Europe förklarar författarna skillnaderna mellan sexköpslagarna i Europas länder (Jahnsen & Wagenaar 2017). Följande gäller:
Sverige: prostitution är juridiskt begränsad. Lagligt att sälja men olagligt att köpa (Jahnsen
& Wagenaar 2017).
England: prostitution är juridiskt begränsad. Lagligt att sälja samt köpa. Dock är relaterade
aktiviteter såsom exploatering, till exempel kontroll av prostitution, eller hantering av bordell och aktiviteter som att köpa eller sälja sex i allmänhet lagligt (a.a.).
Tyskland: prostitution är lagligt under reglerade former, såsom bordeller. Lagligt att både
sälja samt köpa (a.a.).
Enligt författarna Cao et al (2017) gäller följande i Kanada: lagligt att sälja men olagligt att annonsera samt olagligt att köpa.
I USA skiljer lagarna sig åt mellan staterna, men för majoriteten gäller följande: prostitution är juridiskt begränsad. All prostitution olaglig, förutom i Nevada (Cunningham & Kendall 2017).
Alla studier berör ämnet men från olika perspektiv. Majoriteten av studierna är från de senaste tio åren, mer specifikt år 2015, 2017, 2018 samt 2019. Detta gör att informationen fortfarande kan ses som relevant. En studie är ur ett livstidsperspektiv och berör onset, frekvens, prevalens etc (Döring m.fl. 2017). Medan den första studien istället fokuserar på nutid och det språk samt uttryck som använts i annonserna, snarare än vad som ligger till grund för varför de lagt ut annonserna (Burghart 2018). Undantaget gäller studien av
Matthews (2008) som är något äldre, men fortfarande diskuterar relevanta perspektiv. Detsamma gäller studien av Skilbrei & Holmström från 2011. De två studier som berör prostitution och politik fokuserar inte på ett specifikt land utan diskuterar lagstiftning och prostitutionpolitik samt dess utveckling (Matthews 2008; Skilbrei & Holmström 2011). Skilbrei & Holmströms studie (2011) fokuserar på de Nordiska länderna men jämför även med omvärlden.
Gemensamt för tre av studierna är att de fokuserade på bakgrundsfaktorer till prostitution, såsom demografi, ålder, motivation etc (Döring m.fl. 2017; Cunningham & Kendall 2017; Hjort & Lindblad 2019). Av vilken anledning de börjat sälja sexuella tjänster. En studie har även specifikt fokuserat på utbildning och vilken inverkan variabeln har haft på kvinnors prostitution (Cunningham & Kendall 2017). Här har man vänt sig direkt till eskorter. Studierna visar att majoriteten av de som säljer är kvinnor, samt att det förekommer i alla åldrar men den stora majoriteten är mellan 20-30 år (a.a.). Några återkommande anledningar till varför individer börjar sälja sexuella tjänster är ekonomi, traumatiska händelser samt självhat och psykisk ohälsa (a.a.). Betydelsefulla faktorer när det kommer till processen ur prostitution är hjälp och stöd från människor i sin närhet eller organisationer (Hjort & Lindblad 2019). Den första studien som har undersökt kulturen samt vilket språk som används online visar att det är vanligt förekommande att kvinnors kroppar objektifieras (Burghart 2018).
Två studier är textanalyser där de inhämtat sin data genom antingen text via hemsida eller livshistoria i böcker (Hjort & Lindblad 2019). De resterande studierna är av kvantitativ karaktär där enkäter har använts för att samla in data (Cunningham & Kendall 2017). Fördelen med den här metoden är att den blir generaliserbar då samma information inhämtats från ett stort urval respondenter.
Studien av Jones (2015) är redovisad i en akademisk tidskrift och berör ämnet hur internet har format sexhandeln på ett sätt som inte varit möjligt innan. Med internets hjälp har individer som säljer sexuella tjänster en ny plattform att använda för att marknadsföra sig själva. Gemensamt för de studier som undersökte internet som plattform visar att internet har möjliggjort prostitution för ett större antal individer (a.a.).
4.0. TEORIANKNYTNING
I denna del som berör teorianknytning redogörs varje teori för sig och under rubriken 4.4
Hur teorierna kommer att användas motiveras huruvida teorierna är relevanta för studien.
Studiens tre teoretiska utgångspunkter är rational choice, sociala bandteorin och social informell kontroll. Författarna vill här påpeka att kriminologiska teorier ofta avser att förklara brottsligt beteende. Det är dock inte brottsligt att sälja sexuella tjänster i Sverige vilket då medför att en kan ifrågasätta användandet av kriminologisk teori. Samtidigt så förklarar Sarnecki (2010) att kriminologiska teorier kan förklara avvikande beteende vilket är något som bryter mot samhällets normer. Säljandet av sexuella tjänster kan anses vara ett avvikande beteende vilket är anledningen till att de kommer att analyseras utifrån tre kriminologiska teorier.
4.1. Rational choice
Rational choice utgår från att individen har en fri vilja och tar beslut grundat på ett rationellt val eller tankeprocess där för- och nackdelar ställs emot varandra i beslutet (Cornish & Clarke 2014). En individ handlar egennyttigt och medvetet då individen vill nå ett önskvärt mål baserat på den personliga vinningen denne får från sitt handlande (a.a.). I teorin betonas även olika perspektiv och uppfattningar angående huruvida individen är medveten om alla möjligheter och konsekvenser ett handlade kan ge utifrån den information individen har (Wikström & Treiber 2016). Teorin beskriver att vissa individer är medvetna om alla möjligheter och konsekvenser utifrån den information individen har medan vissa individer har en bristfällig kunskap om konsekvenser och valmöjligheter (a.a.). Dock utgår båda perspektiven från att individens handlande utgår från individens egenintresse samt
personliga vinning (a.a.). Individerna kategoriseras som rationella för att de gör det bästa av den tid, resurser och information de har vid tillfället (Lilly m.fl 2018).
Rational choice-teorins grundantaganden och perspektiv har fått en stor betydelse för den situationella brottspreventionen samt har fått stora genomslag både bland politiker och inom polisen (Wikström & Treiber 2016). Teorin inriktar sig på brottstillfället vilket underlättar i ett brottsförebyggande arbete (Cornish & Clarke 2014). Brottsprevention enligt rational choice är att genom att implementera olika åtgärder som försvårar och ökar riskerna att begå brott och där individen har mycket att förlora genom att begå brottet kan detta åstadkomma en reduktion av brottslighet (a.a.). Eftersom individen enligt teorin är en kalkylerande aktör som väger för-och nackdelar kommer denne att avstå från att begå brott eftersom den personliga vinningen reduceras (a.a).
Det finns både för- och nackdelar med rational choice-teorin, styrkan hos denna ligger i teorins enkelhet. Teorins enkelhet ger en möjlighet att kunna utvärdera samt överväga andra individers beslut (Sarnecki 2009). Ännu en styrka med teorin är att den har kunnat tillämpas för att förklara samt minska ekobrott (a.a.). Den största kritiken mot teorin som även är teorins svaghet är att den inte tar hänsyn till andra faktorer så som känsloliv, personliga preferenser, känslomässiga strukturer och rutiner (Wikström & Treiber 2016). Alla individer är inte rationella i sina beslut och handlingar vilket inte förklaras djupgående i teorin (a.a.). Ännu en svaghet med denna teori är att den misslyckas att förklara huruvida vissa individers handlande även gynnar andra och inte bara individens personliga vinning (a.a.).
4.2. Sociala bandteorin
Sociala bandteorin tillhör kontrollteorierna inom kriminologin och utgår från att alla individer är benägna att begå brott (Hirschi 2002). Dock finns det olika faktorer som påverkar samt kontrollerar individens motivation till att begå en brottslig handling (a.a.). Hirschi (2002) är grundaren till sociala band-teorin och förklarar brott genom de sociala band en individ har till det konventionella samhället. De sociala band en individ har kan antingen vara starka eller svaga där svaga sociala band enligt teorin är orsaken till att människor begår brott (a.a.).
Teorin utgår från fyra olika sociala band som är betydelsefulla för människans sociala kontroll samt hur dessa fyra olika banden/elementen påverkar varandra (Hirschi 2002). Känslomässig anknytning (attachment) är det sociala band som innefattar de band en individ har till sina föräldrar (a.a.). Åtagande (commitment) är det element som behandlar
individens engagemang. Det tredje elementet är delaktighet (involvement) som innefattar de konventionella aktiviteter som individen har (a.a) Det sista elementet är övertygelse (belief), elementet berör huruvida individens värderingar överensstämmer med det konventionella samhällets värderingar (Hirschi 2002). Ett exempel på detta är att individen har en negativ inställning till kriminalitet (a.a.).
Känslomässig anknytning
Det viktigaste sociala bandet enligt teorin är känslomässig anknytning eftersom det redan i tidigt skede som i barndomen skall etableras för att nå en effekt som sedan följer med i en individs liv (Hirschi 2002). Bandet känslomässig anknytning är även det band som sätter en utgångspunkt för de övriga tre sociala banden. Detta eftersom teorin anser att en individ utvecklar sina värderingar och normer utifrån känslomässig anknytning (a.a.). Känslomässig anknytning omfattar de sociala band en individ har till vänner, föräldrar och lärare (a.a.). Teorin lägger extra stor vikt vid att detta band skall etableras i ett tidigt skede för att undvika att individen utvecklar ett normbrytande beteende (Hirschi 2002). Ett normbrytande
beteende leder till att individen inte accepteras av det konventionella samhället och därmed lägger individen inte större vikt vid vad andra tycker om dennes handlingar (a.a.). Teorin om sociala band lägger stor vikt vid den sociala kontrollen från lärare och föräldrar och menar att det är den som minskar risken för utvecklandet av ett normbrytande beteende (a.a.).
Övertygelse
Detta sociala band omfattar individens och samhällets syn på till exempel normer och hur väl de överensstämmer (Hirschi 2002). Individer som till exempel inte begår brottsliga handlingar har en negativ inställning till kriminalitet och en positiv inställning till samhällets attityd och syn på samhällets lagstiftningar (a.a.). Övertygelse inom denna teori innebär alltså hur väl individens syn stämmer överens med det konventionella samhällets syn (a.a.).
Åtagande
Detta sociala band berör samt förklarar individens engagemang (Hirschi 2002). Om individen har investerat mycket tid för att nå ett mål som till exempel bra betyg som leder till ett bra jobb i vuxenlivet, har individen mycket att förlora om denne begår ett brott med tanke på de konsekvenser en brottslig handling kan få (a.a.). Teorin menar att individens engagemang kan likställas med dennes sunda förnuft som utvecklas i barndomen och påverkas av bland annat individens föräldrar och kamrater, vilket kan kopplas tillbaka till det första sociala bandet, känslomässig anknytning (a.a.).
Delaktighet
Detta sociala band omfattar de konventionella aktiviteter en individ är delaktig i (Hirschi 2002). Individen kan till exempel vara delaktig i olika fritidsaktiviteter som bidrar med rutiner i individens vardag vilket kan minska risken för att individen begår brott eftersom denne håller sig sysselsatt (a.a.). Om individen däremot inte är delaktig i olika aktiviteter och därmed saknar rutin i sin vardag finns det brist på sociala kontroll eftersom individen saknar en övervakad fritid vilket kan leda till att individen begår brott (a.a.).
Utifrån de fyra ovanstående sociala banden syftar teorin om sociala band på att en individ är mer benägen att begå ett brott eller utveckla ett normbrytande beteende när något av de fyra banden är svaga (Hirschi 2002). Samtliga sociala band samspelar samt påverkar varandra dock lägger det sociala bandet känslomässig anknytning en utgångspunkt för de andra banden eftersom de utvecklar sig utifrån känslomässig anknytning (a.a.).
4.3. Informell social kontroll
Informell social kontroll är en teori som utvecklats av Sampson och Laub (2003) då de ansåg att Hirschis teori om sociala band var problematisk då teorin inte förklarade huruvida avvikande beteende utvecklas över tid. Teorin om informell social kontroll utgår i likhet från samma utgångspunkt som Hirschis teori om sociala band, att individer begår brott på grund av de svaga sociala banden individen har till det konventionella samhället (a.a.). Den stora skillnaden mellan Hirschis teori om sociala band och Sampson och Laubs teori om informell social kontroll är att Sampson och Laubs teori sträcker sig genom hela individens liv och inte bara ungdomsåren som sociala bandteorin främst inriktar sig på (a.a.). Sampson och Laub (2003) lägger stor vikt vid förändringar över tid i de sociala band en individ har. Förändringarna kan både vara statiska och dynamiska och kan förklara hur kriminaliteten förändras över livsförloppet (a.a.). Till skillnad från sociala band-teorin understryker teorin om informell social kontroll huruvida brottsbenägenhet hos en individ kan förändras över tid på grund av faktorer såsom förändringar i individens sociala band samt ålder (a.a.).
Sampson och Laub (1993) tar även upp viktiga begrepp/koncept som sammanfattar deras teori; transitions (övergång) och trajectories (riktning). Trajectory innebär en riktning eller en väg som omfattar individens utveckling i livet och är något som utvecklas med tiden och inte sker plötsligt (a.a.). Några exempel på trajectories är individens kriminella livsstil, föräldraskap eller arbetsliv. Trajectories handlar om långtids mönster av individens beteende och inom detta finns det övergångar vilket Sampson och Laub kallar för transitions. Till skillnad från trajectories som gäller en längre utvecklingsperiod, handlar transitions om plötsliga händelser i individens liv. Exempel på händelser inom transitions och utvecklas under en kortvarig period är individens första arbete eller giftermål (Sampson & Laub 1993).
En kombination mellan trajectories och transitions kan leda till vändpunkt (turning point) som innebär en förändring i livsförloppet (Sampson & Laub 1993). Exempelvis kan ett konventionellt arbete ändra individens bana i livet och denne avstår från att begå brott på grund av arbetslivet. Individens livsbana ändras och en vändpunkt uppstår i individens liv. Andra exempel på vändpunkter är äktenskap och militärtjänstgöring (a.a.). Vändpunkter i individens liv kan bidra till att denne skapar starka sociala band samt rutiner som bidrar till att individen har något att förlora om denne till exempel begår ett brott och därför avstår individen från att begå brott (Sampson & Laub 1993). Sampson och Laub understryker vikten av vändpunkter för att bättre kunna förstå förändringar samt stabilitet i individers beteende genom livsförloppet (a.a.). Dock beskriver de även i sin teori att vändpunkter både kan vara negativa och positiva. De är positiva på så sätt att de hjälper individen att avstå från att begå brott men en vändpunkt i en individs liv kan även vara startpunkten för ett
Slutligen menar Sampson och Laub (2003) att anledningen till varför individer
avstår/upphör med att begå brottsliga handlingar är på grund av en kombination av den situationella kontexten och av individuella handlingar. Alltså individens egna val i samband med miljön som individen agerar och befinner sig i (a.a.).
4.4. Hur teorierna kommer att användas
Teorierna som används i denna studie har dels valts utifrån studiens ämne och datamaterial samt utifrån författarnas förförståelse kring kriminologiska teorier kopplat till individens säljande av sexuella tjänster. Teorin om rational choice ansågs relevant för studien mot bakgrund av att teorin utgår från att alla individer är rationella som väger för-och nackdelar mot varandra för att sedan ta ett beslut som gynnar individens personliga vinning (Cornish & Clarke 2014). Detta kan kopplas till de individer som säljer sexuella tjänster på grund av deras egenintresse och personliga vinning. I en studie av Cusick (2002) är den ekonomiska vinningen en av faktorerna till varför individer motiveras till att sälja sexuella tjänster. Detta kan i sin tur kopplas till rational choice teorin som menar att individer gör ett medvetet val utifrån deras kunskap för att gynna egenintresset och den personliga vinningen (Cornish & Clarke 2014).
Teorin om sociala band har valts utifrån författarnas förförståelse om att svaga respektive starka sociala band i ungdomsåren kan leda till brottslighet och avvikande beteende i vuxen ålder. Teorin om sociala band valdes även ut mot bakgrund av studier och forskning som påvisar att relationerna som individerna som säljer sexuella tjänster eller prostituerar sig hade till sina föräldrar och närstående som barn var svaga eller infekterade av
kommunikationsproblem (Hedin & Månsson 1998). Forskning visar även att individens föräldrar och närstående inte hade någon uppsikt över individens fritid vilket underlättade för individen att börja prostituera sig i tidig ålder för att sedan fortsätta med det i det vuxna livet (a.a.). Under uppväxten saknade individerna stabila föräldrar eller engagemang i konventionella aktiviteter vilket ledde till att de började sälja sexuella tjänster i tidig ålder (a.a.). Nedan presenteras ett utdrag ur Hedin och Månsson (1998) som redovisar en kvinnas berättelse angående varför hon började sälja sexuella tjänster i tidig ålder;
”Det går inte att i efterhand att säga hur många kunder vi fick, men det var många [...] för min del, hade hittat ett jättebra sätt att komma hemifrån, jag orkade inte med min mamma, inte skolan heller. Och att bara driva omkring var inte så roligt. Så det blev en utmärkt flyktväg för mig. I början pendlade jag mellan hemorten och
Göteborg och ingen visste någonting hemma.” (Hedin & Månsson 1998 s. 88–89)
Mot bakgrund av ovanstående forskning och studier angående att en av faktorerna till prostitution och säljande av sexuella tjänster är svaga och icke-existerande sociala band till föräldrar anser författarna att sociala band teorin är relevant för denna studie.
Utifrån författarnas förförståelse valdes även teorin om informell social kontroll dels för att teorin förklarar förändringarna i sociala band men även att teorin sträcker sig genom hela individens liv och inte bara ungdomsåren. Teorin tar även upp begreppet som transitions, trajectories och turning points som är relevanta för författarnas studie (Sampson & Laub 2003). Teorin om social informell kontroll kan till exempel kopplas till varför individer fortsätter att sälja sexuella tjänster men även vad vilka faktorer som kan få dem att avstå från ett avvikande beteende eller kriminella handlingar.
Ovanstående teorier kommer att användas i studiens analysavsnitt som ett verktyg utifrån det datamaterial författarna samlar in. Materialet kommer att analyseras samt kopplas till de valda teorierna.
5.0. METOD
För att besvara studiens syfte kommer tre delstudier att användas. Metodens första del består av en lägesbild med kvantitativ ansats där information kommer att samlas in från annonser publicerade på ett antal hemsidor där eskort- samt sexuella tjänster säljs. Denna lägesbild är avgränsad till Malmö med syfte att kartlägga hur utbudet ser ut. I denna studie har
författarna valt att inte namnge hemsidorna som använts. Detta för att författarna inte vill marknadsföra dessa hemsidor.
Andra delstudien kommer besvarar syftet med att identifiera vilka bakgrundsfaktorer som motiverar individer att sälja sexuella tjänster via internet i Malmö. Detta kommer
undersökas genom semistrukturerade intervjuer med ett målinriktat urval. De
semistrukturerade intervjuerna kommer genomföras via telefon samt genom en digital enkät. Dessa med kvalitativ ansats. För att komplettera dessa uppgifter har studien en tredje
delstudien där en intervju kommer utföras med en relevant yrkesperson. Detta för att få information och kunskap ur en annan synvinkel.
Samtycke för studien har inhämtats genom att författarna skickat ut ett informationsbrev till samtliga respondenter där de uppmanats ta kontakt ifall de vill delta i en intervju. För de respondenter som vill delta i en telefonintervju kommer författarna inledningsvis fråga om muntligt samtycke. Vad gäller den digitala enkäten har frågeformuläret inletts med en obligatorisk fråga om samtycke där respondenterna varit tvungna att svara “ja” eller “nej” på för att fortsätta med enkäten. Således har inga signaturer för samtycken inhämtats.
5.1. Lägesbild
Studiens definition av lägesbild är en sammanställning av uppgifter för att få en bild över ett aktuellt läge. Informationen kommer att inhämtas från ett antal hemsidor där individer kan annonsera ut sexuella tjänster samt umgänge. Lägesbilden kommer att inhämta uppgifter gällande annonsörernas kön, ålder samt ifall de utför incalls och outcalls. Lägesbildens geografiska avgränsning kommer att vara Malmö och för det kommer hemsidans filterfunktion över städer användas. Uppgifterna kommer att inhämtas och föras in i en tabell. Tillvägagångssätt beskrivs mer ingående under 6.2 Tillvägagångssätt för lägesbilden.
5.2. Semistrukturerade telefonintervjuer
För att samla in data till studien kommer semistrukturerade telefonintervjuer att utföras. Valet att genomföra semistrukturerade intervjuer bygger på att metoden skapar underlag för bedömning på lika villkor (Bryman 2011). Detta genom att frågorna är förutbestämda samt att alla frågor ställs i samma följd till samtliga kandidater. Genom att ställa samma
utifrån datan (a.a.). Men samtidigt finns det utrymme för att ställa följdfrågor beroende på vad respondenten svarar. Metoden har ett tydligt fokus vilket underlättar för de specifika frågeställningar som studien utgår från (a.a.).
Utifrån studiens frågeställningar har ett frågeformulär skapats till intervjuerna. Vid formulering av intervjufrågor övervägdes det att ha två separata dokument - ett
frågeformulär till enkäten samt en intervjuguide till telefon-intervjuerna. Det som bestämdes var att istället utgå från samma semistrukturerade frågeformulär med samma frågor, detta för att för samla in så lik information som möjligt. Valet bygger på författarnas önskan om att kunna jämföra intervjuerna vid den senare analysen. Detta hade inte varit möjligt vid exempelvis en ostrukturerad intervju då man utgår från ett blankt papper där respondenten styr samtalet (Bryman 2011). Ett alternativ var att utföra strukturerade intervjuer. Detta hade ökat träffsäkerheten i bedömningen då alla frågor samt följdfrågor är förutbestämda (a.a.). Nackdelen med denna metod är att det inte hade funnits utrymme för följdfrågor och då även en risk att eventuellt gå miste om viktig information eller aspekter som författarna kanske inte tänkt på (a.a.).
5.3. Digital enkät
Studiens digitala enkät använder sig av samma frågor samt frågeföljd som telefonintervjun. Vid denna delstudie kommer författarna inte ha möjlighet att ställa följdfrågor och därav kommer denna enkät vara av strukturerad kvalitativ ansats (Bryman 2011). Enkäten har skapats via Google Formulär och inleds med författarnas introduktionsbrev (se bilaga 2 för enkäten). Tillvägagångssätt samt rekrytering av respondenter beskrivs i efterkommande avsnitt.
5.3.1. Urval
För att besvara frågeställningarna behövs respondenter med erfarenhet av att annonsera sexuella tjänster online. Studien använder sig av ett målinriktat urval där respondenterna har valts utifrån deras erfarenheter av att annonsera sexuella tjänster online (Bryman 2011). En profil har skapats på hemsida där sådana annonser kan publiceras, med användarnamnet “Examensarbete”. Via examensarbetets profil har respondenter rekryterats.
Tillvägagångssättet beskrivs mer ingående i avsnittet 6.0. nedan.
De hemsidor studien kommer att använda sig av har som krav att annonsörerna är över 18 år, därför kommer studien inte inkludera minderåriga (med reservation för att annonsörerna kan ha ljugit om sin ålder i sin profil). Förutom det kommer alla åldrar inkluderas på de som säljer. Eftersom studien berör känsliga uppgifter kan det vara svårt att rekrytera
respondenter. Av denna anledning kommer alla kön samt könstillhörigheter inkluderas för studien. Målet är att få svar från minst en och max sju individer i den digitala enkät. Detta för att författarna i samråd med sin handledare bedömt att det är ett lämpligt antal för studien.
Vid urvalsprocessen har författarna inte behövt neka någon. Sammanlagt har sju personer svarat på den digitala enkäten, varav sex på svenska och en på engelska. Alla respondenter har varit över 18 år. Samtliga respondenter har annonserat sexuella tjänster online och därav uppfyllde de urvalskriterierna. Enkäterna har blivit besvarade av en manlig samt sex
5.4. Intervju med relevant yrkesperson
En intervju har genomförts med en anställd på Evonhuset (se bilaga 3 -intervjuguide för intervju med relevant yrkesperson). Evonhuset är en verksamhet i Malmö som erbjuder stöd och rådgivning för individer som köper, säljer samt skadar sig själv med sex (Malmö Stad 2019). Författarna kom i kontakt med den anställda via sin uppdragsgivare på polisen i Malmö. Genom mailkontakt bokades en intervju till tisdag den 30 April 2019 på Evonhuset med den anställda och samtliga författare. Den anställde bedömdes kunna bidra med
relevant information då denne varit anställd på Evonhuset i sex år. Verksamheten hette förut
Kompetenscentrum för Sexuella Tjänster och jobbar enbart med individer som på något sätt
kommit i kontakt med sexuella tjänster (a.a.). Antingen genom att de personligen köpt eller sålt sexuella tjänster, eller är anhöriga till dessa individer (a.a.). Genom sitt arbete med dessa individer har Evonhuset en inblick i vilka bakgrundsfaktorer som ofta ligger till grund för dessa individers beslut till att börja sälja samt hur utvecklingen ser ut.
5.5. Insamling av material
Författarna kommer att komma i kontakt med lämpliga personer för studien via eskort-sidor som hittas via internetsökningar. Via sökfunktionen på hemsidan kommer annonser från Malmö att filtreras fram. När lägesbilden för Malmö framställs kommer författarna att samla in all information från annonser i Malmö på ett antal eskort-sidor.
Målet är att sammanställa så många annonser och hemsidor som det finns tid till för att få en så omfattande lägesbild som möjligt.
5.6. Analysmetod
Materialet kommer att analyseras utifrån studiens valda teorier. Detta med en textanalys där gemensamma teman samt specifika citat och vändpunkter kommer att analyseras utifrån teorin om sociala band, informell social kontroll samt rational choice. En analys utifrån tidigare studier kommer även att genomföras.
6.0. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
I detta avsnitt kommer tillvägagångssättet att beskrivas för samtliga delstudier.
6.1. Rekrytering av respondenter
Då författarna har begränsat med tid samt resurser bestämdes det att önskvärt antal
respondenter skulle vara en till sju personer. Detta för att kunna ha tid att utföra intervjuer samt analysera datamaterialet, men ändå ha tillräckligt för att kunna utföra en jämförelse. Med hänsyn till det känsliga samt tabubelagda ämne som prostitution och försäljning av sexuella tjänster anses vara ville författarna inte begränsa sig till ett visst kön. Detta för att öka chanserna att få tag i respondenter som kunde tänka sig att delta i studien.
Rekrytering av respondenter inleddes den 24 April 2019. Detta genom att författarna skickade ut sitt introduktionsbrev till individer som annonserat sexuella tjänster på sju olika hemsidor. Filterfunktionen för städer användes och Malmö valdes. Den första hemsidan var en svensk hemsida och antal annonser den aktuella dagen var 28 stycken. Sedan skickades introduktionsbrevet ut till 172 annonser på totalt sju hemsidor. Den 27 April hade författarna fortfarande inte fått något svar på sin enkät och valde att skicka sitt introduktionsbrev till ett ideellt nätverk kallat för #InteDinHora. Detta nätverk återkom den 8 Maj och svarade positivt på förfrågan och valde att dela länken till studiens digitala enkät med nätverket. #InteDinHora har godkänt att benämnas vid namn.
Vid rekryteringsprocessen stötte författarna på ett metodologiskt hinder. Majoriteten utav alla annonser var skrivna på engelska. Oklart ifall det var på grund av annonsörens språkkunskaper eller ifall det var ett strategiskt val för att nå ut till fler köpare. På en av hemsidorna fanns en filterfunktion där man kunde filtrera annonsörernas språkkunskaper. Av totalt 28 annonser i Malmö hade endast 6 stycken svenska språkkunskaper. 26 stycken hade engelska språkkunskaper och övriga språk var: danska, ungerska, tyska, spanska, polska. En del annonsörer hade flera språkkunskaper. För att nå ut till fler respondenter översatte författarna sitt introduktionsbrev samt enkät till engelska den 3 Maj. Därefter skickades det ut till totalt 73 annonsörer som annonserat på engelska via hemsidan där man kunde filtrera språkkunskaper.
Funktionen och trovärdigheten av att använda Malmö som geografisk avgränsning i
filterfunktionen kommer att diskuteras senare i del 11.0. Diskussion. Precis som författarna inte kan veta huruvida individerna som annonserat på hemsidan verkligen är 18 år, vet författarna heller inte ifall annonserna som förekommer i Malmö är en dubblett av annonser som även förekommer i andra städer. På grund av den osäkerhet gällande var personen verkligen kommer ifrån valde författarna att även inkludera andra städer till metoddelen som bakgrundsfaktorer. Detta kommer även diskuteras senare i avsnittet om metodologiska hinder.
6.2. Tillvägagångssätt för lägesbilden
Insamling av information till lägesbilden påbörjades den 16 April. Sammanställningen av totalt 609 annonser till studiens lägesbild tog tre heldagar. Första dagen sammanställdes två hemsidor och all information fördes in i en tabell. Andra dagen sammanställdes fyra
hemsidor och den tredje dagen sammanställdes en hemsida. De uppgifter som inhämtas från samtliga annonser var kön, ålder samt incall och outcall. All information fördes systematiskt in i tabellen utifrån namn, kön, ålder samt outcall/incall med “ja” eller “nej” till svar
beroende på vad som erbjuds i annonsen. I författarnas tabell fördes individernas
användarnamn i annonserna in i tabellen, detta för att det skulle bli lättare att gå tillbaka och fortsätta arbetet efter en paus och för att underlätta för författarna att se under processens gång ifall någon annons blivit antecknad fler än en gång.
Vid senare skede i arbetet blev detta inkodat för att säkerställa individernas anonymitet. Hemsidorna har benämnts med bokstäverna A-G och annonserna med siffror. Första
hemsidan som sammanställdes fick bokstav A och första annonsen 1, kodningen för den här individen blev då A.1. Vid kodning byttes personens användarnamn ut till en siffra utifrån vilken ordning informationen inhämtats. På första hemsidan sammanställdes 36 annonser. Kodningen för dessa individer är A.1-36. Kodning för hemsida två där totalt 328 annonser
sammanställdes är B.1-328. Ett exempel på detta är att person fyra från denna hemsida har kod B.4 (se bilaga 4 för sammanställning av lägesbild)
På sex av hemsidorna var det ett krav för annonsörerna att fylla i ja/nej på incall och outcall, medan detta inte var ett krav på en av hemsidorna. Där fick författarna gå in på varje annons separat och läsa igenom deras profil ifall de nämnt något om incall/outcall. I majoriteten av annonserna på den hemsidan nämns det inte och blir ett internt bortfall i studiens lägesbild.
7.0. UPPSATSENS TROVÄRDIGHET
7.1. Validitet
Validitet är ett samlingsbegrepp för flera typer av validitet, såsom intern validitet, extern validitet, ytvaliditet etc (Bryman 2011). Alla begrepp är inte relevant för den här studien och enligt Bryman (2011) innebär validitet överlag mätningarnas relevans. I vilken utsträckning en studie verkligen mäter det studien ämnar vill mäta (a.a.).
Enligt Kvale och Brinkmann (2009) uppstår validitet när en studie undersöker det som studien var avsedd att undersöka. Även när det som tolkas i materialet är det som är avsett att tolkas (a.a.). Ett eventuellt problem gällande studien som författarna lokaliserat gäller risken för att individerna som deltagit i studien inte är medvetna om bakomliggande faktorer som varit avgörande för deras beslut. En risk är att de respondenter som väljer att delta i studien inte är ärliga gällande vad som faktiskt motiverat dem. Författarna är rädda för att respondenterna inte kommer nämna eventuell problematik utan romantisera deras
annonsering och vilken funktion den fyller för respondenterna. Av denna anledning finns det en risk att studien istället kommer undersöka respondenternas syn på sin egen situation snarare än faktiska bakgrundsmekanismer.
Begreppet validitet används främst för att värdera kvantitativ ansats (Malterud 2014). En studie med kvantitativ ansats är det författarna själva som definierar generaliserbarheten utifrån kvantitativ data (a.a.). I en kvalitativ studie presenterar författarna istället sitt
tillvägagångssätt under arbetets gång samt de resultat som samlats in (Malterud 2014). Detta utan att definiera generaliserbarheten och låter läsaren avgöra det själv (a.a.). När man utvärderar kvalitativ data gör man det utifrån begreppet tillämpning (a.a.). Författarna bedömer resultatet utifrån frågor gällande under vilka förutsättningar går resultatet att tillämpa? Vad av resultaten kan tillämpas, samt för vilka är resultaten tillämpbara (.a.a)?
7.2. Reliabilitet
Reliabilitet innebär en studies tillförlitlighet (Bryman 2011). För att ett testresultat ska ha hög reliabilitet enligt Bryman (2011) bör resultatet bli detsamma vid upprepade studier. Detta kallas även för test-retest-reliabilitet (a.a.). Viktigt är att beskriva
undersökningsprocessen och redogöra för de olika faserna gällande val samt rekrytering av respondenter (a.a.).
